september 2009

You are browsing the site archives by month.

Spyr galla på Skytte

I vanlig ordning är Göran Skytte ute och lallar runt i sin egen värld. En mycket mörk och skrämmande värld, där logik och logisk analys är något man ska se ner på och förkasta.

Nu senast har Göran Skytte kommit på att följande citat från Lars Ohly bevisar att Lars är kommunist och därmed enligt Göran Skytte en ond mänska:

”Förorterna brinner för att alltför många i dagens Sverige inte känner att de har någon chans i livet.”

För oss andra, som lever i den verkliga världen betyder detta att Lars Ohly förstår att symptom och sjukdom inte är samma sak. Och att ungdomar som känner sig som en del av samhället inte tar till hobby att bränna bilar och kasta sten på brandkåren. Göran Skytte förstår inte detta utan anser att dessa ungdomar är onda mänskor. Det beror på att Göran Skyttes idoler är Joseph McCarthy och George W. Bush.

Hur mycket lånar regeringen för din skattesänkning?

Den krassa verkligheten är att Sverige som nation går back. Vi spenderar mer än vad vi drar in och lever på kredit. Ekonomistyrningsverket förutspår att Sverige kommer tvingas låna ungefär en kvarts biljon på två år vilket är riktigt mycket pengar (ungefär motsvarande kostnaden för tio södra länken). Över tre år, så kommer regeringen att låna ungefär 2000 kronor per arbetande person i Sverige varje månad, detta bör jämföras med att alliansen skryter med att de skattesänkningar man nu genomför och har genomfört har gett  1500 kr mer i  månaden till den ”vanliga arbetaren”. Det bör kanske också påpekas att Ekonomistyrningsverkets prognos publicerades innan Fredrik Reinfeldt förvandlades till pojken med guldbyxorna och började lova både skattesänkningar och mer pengar till kommuner, polis och annat roligt, vilket betyder att det faktiska lånebehovet riskerar bli ännu högre!

Men faktum är att Sverige faktiskt har råd att gå back så här mycket just nu, vi har råd att låna miljarder för tillfället, detta eftersom att Sveriges ekonomi tack vara 12 år av ansvarsfullt socialdemokratiskt styre har mycket stabila finanser. Vi har råd att tillfälligt leva på kredit. Faktum är att det antagligen är klokt att tillfälligt gå back för att pumpa in pengar i ekonomin så att den åter vaknar till liv, spritter till och börjar röra sig.

Nyckelordet här är dock tillfälligt. Låt mig upprepa, att tillfälligt gå back har vi råd med, tillfälliga stimulanser är klokt. Problemet är att största orsaken till att Sverige går back just nu är att alliansregeringen har sänkt skatten utan att dra ner på utgifterna. Alliansregeringen har sänkt skatten och fortsätter sänka skatten.

Tillhör man den borgerliga planhalvan så gillar man skattesänkningar och det är väll helt okej. Det är ju trotts allt för att vi har olika åsikter som vi har demokrati. Men vad som oroar mig är att man i ett läge av ekonomisk kris, när tillfälliga stimulanser vore klokt beslutar alliansregeringen sig istället för att genomföra permanenta inkomstminskningar. För eller senare behöver alltså ekonomin hamna i balans och då undrar jag, vad kommer alliansen att spara in på? Vad kommer man att skära ner? Hur ska man göra för att få plus och minus att gå ihop? Jag är rädd för att det kommer krävas en rödgrön regering för att återigen städa upp efter oklokt och oansvarigt borgerligt slösande.

På småländska: Det är en partiledare, partiledare ska inte ha roligt!

Som partiledare för Socialdemokraterna så får man inte har roligt eller gå på 50 års kalas ens om man betalar för det själv. Istället ska man klä sig i säck och aska, leva som asket och aldrig någonsin resa längre än till Gottland, och då bara för att stå på lastbilsflak och hålla tal. Att umgås med kända mänskor på Mallorca är med andra ord det mest fruktansvärda som en partiledare för Socialdemokraterna kan göra. Särskilt när ett kyrkoval närmar sig!

Nä låt oss ta det här igen.

Som partiledare för Socialdemokraterna så får man stå ut med att ständigt kritiseras. Ibland är kritiken befogad men allt som oftast är den bara löjlig. Men eftersom socialdemokraterna har väldigt många medlemmar går det alltid, för den journalist som vill göra en story av den senaste irrelevanta kritiken, att damma av någon gammal facklig företrädare eller gräva upp någon avdankad förtroendevald som kan tänkas sälla sin röst till kritikerna.

Det är väll i det ljuset vi får se den senaste mediala scoopet om att Mona Sahlin åkt till Mallorca för att delta på festfixaren Micael Bindefelds 50-års fest. Kritiken tycks vara kopplad till att det är kyrkoval i helgen och att hon därför borde varit hemma och ”hållit ställningarna”. Riktigt vad hon skulle göra för nytta hemma tycks ingen ha förklarat. Det finns ingen partiledardebatt inplanerad och Mona själv är inte kyrkopolitiker. Men uppenbarligen borde hon varit hemma ändå bara för att, kanske för att ge extra glans och åt denna demokratins stora dag.

Intressant nog är det ingen som uppmärksammat eller kritiserat att självaste demokratiminister Nyamko Sabuni också ska vara med på samma fest. Men det är klart Sabuni är ju bara just demokratiminister och dessutom folkpartist så då är det ju inget som skulle kritisera henne.

Osvuret är bäst appropå Anna Anka

Lyxhustrun Anna Ankas artikel på newsmill har som bekant gjort succé. Artikeln är i sig själv helt klockren, ett retoriskt mästerverk av sällan skådat slag.

Nu har Anna Anka kommit på att hon vill bli politiker och menat att moderaterna eller kristdemokraterna skulle passa bra för henne. Något som närmast tycks göra Moderatkvinnornas ordförande Magdalena Andersson förskräckt och låter hälsa att:

”Det finns nog inte något parti i Sverige som skulle passa henne med tanke på de åsikter hon framför i sin debattartikel, säger moderatkvinnornas ordförande Magdalena Andersson, till Expressen.se.”

Men se osvuret är bäst Magdalena Andersson för i samma artikel låter kristdemokraternas partisekreterare Lennart Sjögren hälsa att fru Anka är hjärtligt välkommen i kristdemokraterna.

Jimmie drömmer om att få sälja sig

I samma veva som Aftonbladet stoppar sverigedemokraterna från att annonsera i den egna tidningen så drömmer Jimmie Åkesson, sverigedemokraternas partiledare om att få komma in i riksdagen och bli vågmästare. Drömmen är att kunna dela ut ett statsministerskap i utbyte mot en strängare invandrarpolitik. Och när man har något att sälja så vill man så klart ha så många potentiella köpare. Men det finns ett litet problem för sverigedemokraterna i deras strävan att bli den statsministermakare de så gärna vill bli, och det är att för att vara en vågmästare måste man närmast befinna sig mellan de två grupper som man vill sälja sig till. Men det gör inte sverigedemokraterna.

vag

För varför skulle en rödgrön regering söka stöd hos sverigedemokraterna? Det finns fyra borgerliga partier som ligger närmare politiskt än vad sverigedemokraterna gör så varför skulle Mona Sahlin sträcka sig hela vägen över till den yttersta högerkanten för att få stöd för en rödgrön regering? Folkpartiet, centerpartiet, moderaterna, eller till och med kristdemokraterna skulle vara ett bättre vall.

För Fredrik Reinfeldt så är situationen något annorlunda. I sin strävan att bli den första borgerliga statsministern någonsin som lyckas efterträda sig själv skulle ett samarbete med sverigedemokraterna möjligen kännas frestande. Särskilt som det minsta allianspartiet, kristdemokraterna, vacklar farligt nära 4% spärren och riskerar att falla ur, inte så konstigt då deras partiledare sedan sommaren upptagen med att jaga väderkvarnar.

Kanske är det denna frestelse som gör Fredrik Reinfeldt så stressad, när journalister frågar honom om han kan tänka sig att luta mot sverigedemokraterna för att få fortsätta regera, att han börjar hallucinera och tala i tungor. Klart är i alla fall att även om Reinfeldt lite halvhjärtat, efter avslutat tungomålstalande, sagt att han inte tänker samarbeta med sverigedemokraterna så tycks ett samarbete med just sverigedemokraterna vara enda sättet att få fortsätta regera enligt de senaste opinionsundersökningarna.