februari 2010

You are browsing the site archives by month.

Mitt bidrag till valvinst

Jag missade dagens avspark för socialdemokraternas samtalskampanj på södertörns högskola. Hade gärna varit där men tyvärr hade jag blivit övertalad att vikariera som mattelärare på kvarnbergsskola. Så samtidigt som Mona höll tal försökte jag lära en grupp nior hemligheten bakom geometriska serier (även om de inte än vet att det är geometriska serier).

Johan Ulvenlöv går på sin blogg ut med en öppen fråga om vad vi bloggare inom Netroots nätverket kommer göra för att bidra i valrörelsen i denna samtalskampanj:

Mitt svar blir att jag självklart kommer fortsätta att trakassera min omgivning med min blogginlägg och i andra sammanhang när politiska frågor kommer upp, frekvensen lär dock öka och jag kanske till och med börjar producera film. Är det något som kommer tillkomma från min sida blir det deltagandet i mer fysiska aktiviteter, och sådana traditionella saker så som att stå i valstugor, 1 majtåg, pride och liknande.

Andra bloggare på temat är:

Peter Högberg och Peter Anderson
Johan Westerholm
och Kristian Krassman
Martin Moberg
och Stefan Wikén
Claes Krantz och Anna Vikström
Läs även Alexandra Einerstam, Storstad samt Kulturbloggen och andra bloggares åsikter om , och .

Mitt bidrag till valvinst

Jag missade dagens avspark för socialdemokraternas samtalskampanj på södertörns högskola. Hade gärna varit där men tyvärr hade jag blivit övertalad att vikariera som mattelärare på kvarnbergsskola. Så samtidigt som Mona höll tal försökte jag lära en grupp nior hemligheten bakom geometriska serier (även om de inte än vet att det är geometriska serier).

Johan Ulvenlöv går på sin blogg ut med en öppen fråga om vad vi bloggare inom Netroots nätverket kommer göra för att bidra i valrörelsen i denna samtalskampanj:

Mitt svar blir att jag självklart kommer fortsätta att trakassera min omgivning med min blogginlägg och i andra sammanhang när politiska frågor kommer upp, frekvensen lär dock öka och jag kanske till och med börjar producera film. Är det något som kommer tillkomma från min sida blir det deltagandet i mer fysiska aktiviteter, och sådana traditionella saker så som att stå i valstugor, 1 majtåg, pride och liknande.

Andra bloggare på temat är:

Peter Högberg och Peter Anderson
Johan Westerholm
och Kristian Krassman
Martin Moberg
och Stefan Wikén
Claes Krantz och Anna Vikström
Läs även Alexandra Einerstam, Storstad samt Kulturbloggen och andra bloggares åsikter om , och .

Schlingmans bruna retorik

Per Schlingman publicerar på Newsmill en artikel som i skulle kunna sammanfattas med att Mona Sahlin som oppositionsledare inte skall opponera sig så mycket. Ur den synvinkeln är artikeln till synes helt utan någon som helst poäng, men tydligt mellan raderna syns ett annat budskap. Hela artikeln är helt enkelt ett utslag av negative campaigning riktad mot Mona Sahlin och dränkt i brun retorik

Uppmaningen i artikeln, att Mona Sahlin skall sluta svartmåla Sverige, spelar på en retorik som vanligen hörs bland högerextrema grupper. Mona Sahlin kallas inom dessa grupper regelbundet för Mona Muslim och anses vara en sverige-fientlig muslim-kramare. Att Schlingmann skulle vara omedveten om detta är knappast troligt, så okunnig skulle aldrig en partisekreterare kunna vara utan att passera gränsen för inkompetens. Nej Schlingman vet vad som sägs om Mona ute på den yttersta högerkanten och de är dessa strömningar han spelar på. Han är till och med till och med övertydligt:

”Istället för att osakligt svartmåla Sverige både hemma och utomlands /…/”

Svartmåla Sverige, svartmåla Sveriges utveckling, tala dystert om utvecklingen i Sverige, allt förmedlar samma bild. Som negative campaigning, är det här grovt men ändå med en viss finnes eftersom Schlingmann aldrig öppet säger det han så väldigt klart insinuerar. Det är sorgligt att Moderaterna skall sänka sig till denna nivå i debatten, men jag är inte förvånad över att de känner sig tvingade.

Läs även andra bloggares åsikter om , , och .

Om utdöda djur och överdrivna rykten om partiers död

ledarplats i SvD för Per Gudmundsson ett resonemang om socialdemokratins förestående kollaps baserad på historiska valresultat. Grund tanken i Gudmundssons resonemang tycks vara att eftersom  socialdemokraterna har tappat ungefär var tredje väljare sedan rekordvalen 1940 och 1968 så är partiet och ideologin idag på väg att dö ut. Johan Westerholm har skrivit ett intressant svar på detta. Själv noterar jag roat att med Gudmundssons resonemang måste vi då dra slutsatsen att centern och folkpartiet redan är lika utdöda som dronten och den geocentriska världsbilden. Folkpartiet var med ett stöd av ungefär var fjärde väljarna det dominerande borgerliga partiet under början av efterkrigstiden, centerpartiet hade motsvarande stöd under 70-talet. Idag har partiernas stöd krympt till ungefär en fjärdedel respektive en femtedel av sina tidigare toppresultat.

Inte heller moderaterna eller kristdemokraterna mår riktigt bra. Kristdemokraterna har visserligen aldrig varit särskilt stora men har ändå tappat två tredjedelar av väljarna sedan toppresultatet 1998. Moderaterna åh sin sida tycks aldrig riktigt ha repat sig sedan man misslyckades med att stoppa införandet av allmän rösträtt. Jag undrar lita vad för analys Gudmundsson gör av det faktum att sedan införandet av allmän rösträtt har moderaterna tappat ungefär lika många väljare (eller nå röster) som socialdemokratin gjort sedan sitt toppresultat från början av andra världskriget.

Jag tror att det säger mer om kraften i det socialdemokratiska budskapet, att trotts socialdemokratins ”låga” stöd, så är man fortfarande, även i de mest pessimistiska opinionsundersökningarna, större än något annat parti någonsin varit sedan införandet av den allmänna rösträtten.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , ,

Om utdöda djur och överdrivna rykten om partiers död

ledarplats i SvD för Per Gudmundsson ett resonemang om socialdemokratins förestående kollaps baserad på historiska valresultat. Grund tanken i Gudmundssons resonemang tycks vara att eftersom  socialdemokraterna har tappat ungefär var tredje väljare sedan rekordvalen 1940 och 1968 så är partiet och ideologin idag på väg att dö ut. Johan Westerholm har skrivit ett intressant svar på detta. Själv noterar jag roat att med Gudmundssons resonemang måste vi då dra slutsatsen att centern och folkpartiet redan är lika utdöda som dronten och den geocentriska världsbilden. Folkpartiet var med ett stöd av ungefär var fjärde väljarna det dominerande borgerliga partiet under början av efterkrigstiden, centerpartiet hade motsvarande stöd under 70-talet. Idag har partiernas stöd krympt till ungefär en fjärdedel respektive en femtedel av sina tidigare toppresultat.

Inte heller moderaterna eller kristdemokraterna mår riktigt bra. Kristdemokraterna har visserligen aldrig varit särskilt stora men har ändå tappat två tredjedelar av väljarna sedan toppresultatet 1998. Moderaterna åh sin sida tycks aldrig riktigt ha repat sig sedan man misslyckades med att stoppa införandet av allmän rösträtt. Jag undrar lita vad för analys Gudmundsson gör av det faktum att sedan införandet av allmän rösträtt har moderaterna tappat ungefär lika många väljare (eller nå röster) som socialdemokratin gjort sedan sitt toppresultat från början av andra världskriget.

Jag tror att det säger mer om kraften i det socialdemokratiska budskapet, att trotts socialdemokratins ”låga” stöd, så är man fortfarande, även i de mest pessimistiska opinionsundersökningarna, större än något annat parti någonsin varit sedan införandet av den allmänna rösträtten.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , ,