juli 2010

You are browsing the site archives by month.

Valfrihetens baksida

Ju rikare föräldrar – desto bättre betyg, så säger Lärarnas riksförbund i DN och menar att valfriheten är orsaken.

Slutsatsen känns inte särskilt förvånansvärd, tillåter man människor att välja fritt kan man inte förvånas av att resultatet beror på de val som dessa människor gör. Om dessa människor dessutom har olika förutsättningar, och möjligheter, att göra ett informerat val, kommer denna ojämlikhet givetvis reflekteras i de val som görs, och därmed i resultatet av dessa.

Det enklaste sättet att hantera detta skulle givetvis vara att begränsa valfriheten. Utan möjlighet att göra ett val försvinner givetvis problemet med att vissa kommer göra ”fel” val. Men nu är detta inte en möjlig lösning, eftersom vi medborgare råkar gilla vår valfrihet och därför inte kommer att välja de politiker som vill begränsa den. Trotts att vi ogillar det jämlika resultat som vårat fira val leder fram till.

Alternativet som återstår är att på olika sätt försöka motverka de skillnader som uppstår, vilket är vad bland annat Ylva Johansson föreslår. Det här är egentligen att försöka hantera symptomen snarare än problemet. För problemet är inte valfriheten egentligen, utan de ojämlika förutsättningar som resulterar i de ojämlika valen.

Den logiska slutsatsen borde alltså vara att göra något för att jämna ut de klyftor och ojämlikheter som finns i samhället till att börja med.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , och .

Inkompetens på höger nivå

Jag noterar att samtliga alliansens ungdomsordförande tycks ha missat grundskolematten, kanske ett utslag av Jan Björklunds flumskola, för i en debattartikel i SvD skriver man:

”Hur tror vänsterpartierna att det ska skapa fler jobb genom att göra det dubbelt så dyrt att anställa?”

För den som inte är totalt matematiskt obildad så innebär ett borttagande av ungdomsrabatten, att anställningskostnaden blir 1,3142 gånger utbetald lön, istället för 1,1549 gånger, detta betyder att kostnaden ökar med 13,7 % vilket givetvis är långt ifrån den dubblering som alliansens ungdomsordföranden pratar om (om någon ungdomsordföranden för något alliansparti tittar in så är en ökning med 100 % en dubblering).

Jag antar att vi kan dra slutsatsen att de lider av kollektiv inkompetens.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , och .

Ankersjö lägg ner dina årstaplaner

Ärligt talat Per Ankersjö ditt och ditt partis förslag om att bygga en nattklubb och playa på Årsta holmar är bara dumt så snälla lägg ner.

Som Alma Tiwe skriver om i DN så har Årsta Holmar et helt unikt Ekosystem, särskilt unikt med tanke på att det ligger mitt i en storstad. Trotts allt hur många huvudstäder kan ståta med att en bäverkoloni i ett sådant centralt läge.

Jag har väldigt svårt att se att det är värt att offra detta. Visst sommartid är Årsta holmar, och Tanto i stort, väldigt vackert. Men en playa och nattklubb blir inte lika lockande eller roligt under höst, vår och vinter. Det är trotts allt inte ens en bra placering.

Det finns bara en busslinje, 43:an som går dit, så särskilt lättåtkomligt är det inte. Inte heller är det i närheten av något större nöjesstråk. Så förutom att det skulle bli en dyr satsning så är det inte troligt att det kommer bli särskilt välbesökt förutom under sommaren. Är det verkligen värt att offra bävrar, strandskator, duvhökar och gungflyn bara för detta? Särskilt som det till och med finns bättre placeringar.

För vill du Per Ankersjö satsa på nöjesliv i Tanto området varför inte bygga ut Tanto strandbad. Där vid gräsplanen skulle man mycket väl kunna lägga en nattklubb, och närheten till tunnelbana och flertalet busslinjer, framför allt linje 4, skulle säkerligen göra den mer lättillgänglig även när solen inte gassar, och gör Årsta holmar till ett naturreservat.

Andra om , , och .

Konspirations teorier eller Moderat kampanj?

Jag börjar känna mig som en foliehatt, men det känns som att jag ser ett mönster. Så låt mig dela mina konspirations teorier.

Det amerikanska presidentvalet 2004 stod mellan George Bush och John Kerry och är antagligen mest känd för begreppet, Swiftboating, myntat efter den smutskastningskampanj som bedrevs mot John Kerry av organisationen Swift Boat Veterans for Truth (SBVT). En organisation som på olika sätt var kopplad till republikanerna men som George Bush, i alla fall officiellt, försökta hålla avstånd till.

Foliehatten i mig kan inte undvika att se likheter mellan de smutskastningskampanjer som då bedrevs av republikaner eller republikanska grupper och den smutskastningskampanj som nu drivs av högerfolk och allianspolitiker mot Mona Sahlin.

Den man som pekats ut som arkitekten bakom Bush-eran, beskriven som den regerande amerikanska mästaren i politisk smutskastning, heter Karl Rove. Denna man har ett utländskt parti på sitt CV nämligen Moderaterna. Och så sent som 2008 var han inbjuden till Almedalen av PR-byrån Prime.

Och det är här foliehatten i mig vaknar. I samband med Schenström-affären och granskningen av moderaterna började Fredrik Andersson en av Primes delägare och tidigare medarbetare till Carl Bildt, att sprida en youtube video där Mona Sahlin porträtteras som en fifflande politiker. Attacken har sedan följts upp av fler, nu senast i form av en mail kampanj, vilken spridits bland annat av Gunnar Fröroth, delägare i PR-byrån Diplomat PR och styrelseledamot i Centerpartiets tankesmedja Fores samt tidigare aktiv i Folkpartiet, och nu även av den moderata kommunpolitikern Bertil Nilsson.

Foliehatten i mig tycker att det finns ett mönster. En gång är ingen gång, men två, tre gånger är mycket, och det här är bara de som avslöjats, de som varit oförsiktiga, hur stort är mörkertalet? Jämförelsen med amerikanska valet 2004 är också rätt talande. Även då avslöjades diverse medarbetare och politiker kopplade till Bush med att ha kopplingar till smutskastning mot Kerry, vilket oftast resulterade i någon form av reprimand från Bush. Men det hindrade inte Bush från att spela på de kopplingar som smutskastningen av Kerry, redan etablerat.

Det är här som foliehatten till slut uppnår klarhet. För precis som Bush så har Fredrik Reinfeldt, även om han inte direkt kopplats till smutskastningen, kunnat dra nytta av den, och utnyttjat den. Tydligast blev det när båda hans ministrar Odell och Littorin en dag började prata om tobleronepolitik, en direkt koppling till smutskastningen av Mona. Men även hans egna insinuation att Monas dåliga förtroende siffror ”kan ju inte bero på att svenska folket inte känner Mona”, och hans partisekreterares debattartikel som uppmanade Mona att inte ” svartmåla Sverige”, spelar klart på den smutskastningskampanjs som bedrivs.

Nå så säger i alla fall foliehatten inom mig, frågan är om jag skall lyssna på den?

Du kan annars lyssna på Calle Fridén eller Johan Westerholm som skriver intressant på detta ämne. Eller varför inte Claes Krantz samtliga mindre foliehattiga eller läs andra bloggares åsikter om , , och