Idioti

Bra Filippa så bra det går med vården

Det går bra för vården i Stockholm under ledning av vår käre Filippa Reinfeldt. Först måste karolinska universitetssjukhuset göra sig av med 900 personer, och nu så vägrar sjukhusen att ta emot remisser från vårdcentraler. Logiken är enkel från sjukhusens sida. Klarar ett sjukhus inte av att uppfylla kraven i vårdgarantin (30 dagars väntan för att träffa en speciallist och 90 för operation) så riskerar sjukhuset böter. Vill sjukhuset inte få böter, men vet med sig att man inte klarar av kraven är det mest logiska att inte ta emot remissen. Patienten blir någon annans problem.

Det här är det system som borgarna i regeringen och borgarna i ladstinget har byggt upp. Logiskt men tyvärr inte fungerande. Och så säger Filippa att hon är skeptisk till agerandet och:

Jag tycker inte att vårdgarantin fört med sig något negativt, men det kan finnas delar där det uppstått missförstånd.

Jag tror att de som får sin remiss bollad mellan olika sjukhus inte kommer hålla med och faktum är att agerandet dikteras av de regler som hon varit med och skapat.

Antagligen har vi ungefär vi något som kan jämföras med La Fontaines fabel om björnen och trädgårdsmästaren. För i bästa fall är det här ett uttryck för vad vi kallar en björntjänst. För jag tror inte att fru Reinfeldt och resten av alliansen velat skapa en sån här situation men eftersom man inte gett vården de resurser som behövs så är det här resultatet. Skattesänkningar går först när borgare styr.

KD:s desperata kamp

Kristdemokraterna försöker i det sista att hitta något argument för att sätta stopp för könsneutralt äktenskap, eller i klarspråk att vi bögar och flator ska få ingå äktenskap. Från rent patetiska argumentationer, som att äktenskap enbart är till för de som vill reproducera sig (framfört av bland annat förra partiledaren Alf Svensson), har man nu övergått till att försöka hävda att det hela är ett hot mot religionsfriheten.

Nu vill KD istället införa en Giftemålsbalk som skall vara en civilrättslig samlevnadsbalk. Hela denna manöver är ett försök att hindra samkönade par från att ingå äktenskap. För just ordet äktenskap är heligt, eller för att citera Göran Hägglund ” Äktenskapet tillhör för många religionsutövningen och därmed är den religiösa aspekten i sig oerhört viktig/…/” vilket är ett annat sätt att säga att man inte vill dela ordet med de äckliga bögarna och flatorna.

Men om nu ordet äktenskap är det viktiga i sig själv så blir det ju ännu mer logiskt att just göra detta öppet för alla mänskor. Har ordet ett värde så skulle ju ett förnekande av samkönades rätt att använda ordet nedvärdera deras giftermåls värde, alltså är det viktigt att just använda ordet. Om ordet inte spelade någon roll ja då skulle ju inte heller Göran har något att bråka om.

Egentligen är det sorgligt att en sådan självklar fråga som denna ändå kan bli så inflammerad. Tacksamt nog så står de riksdagens övriga partier eniga, och eftersom de rödgröna är lite mer vuxna än borgarna väljer man att vara prestigelösa och helt enkelt stödja borgarnas motion om könsneutralt äktenskap.

SVD

Vill majoren centralisera betygssättningen?

Jan Björklund, major och kanske folkpartiets nye ledare, har beslutat att Sverige skall ha nationella prov i alla teoretiska ämnen. Från dagens tre nationella prov skall vi få tolv! Än har han dock inte bestämt om alla tolv skall ges varje år eller om bara hälften skall ges.

Den här idiotin, jo det är idioti och jag ska förklara varför sen, var förståss väntad. Eftersom Majoren vill införa en betygsskala med sex steg istället för dagens fyra, så måste han också på något sätt försäkra sig om att lika prestation ger samma betyg i olika skolor. Utan nationella betyg skulle det vara svårt. Men varför är det dåligt?

De nationella prov som redan funnits i svenska, engelska och matte, har redan till stora delar används för att sätta betyg. Det har snarare varit regel än undantag att du får samma betyg i ämnet som du får på det nationella provet. Med största sannolikhet kommer det bli lika dant med nationella prov i resten av ämnena.

Elever kommer att kräva att få samma betyg i ämnet som de gjorde på nationella provet. På samma sätt kommer föräldrarna ha svårt att acceptera att deras lilla, Fia, Petter, Ali eller Sara får sämre betyg än de presterade på provet. Samtidigt kommer lärarna ha svårt att sätta betyg än provet, eftersom att en skola helst inte vill bli känd som en skola som är för snälla med betyg. Det kommer finnas en press uppifrån att ha ungefär samma medelbetyg inom en skolla som medelbetyget på de nationella proven.

Resultatet är att vi kan säga adjö till de målbaserade betygen vi har idag. Dessa kommer ersättas av betyg som sätts genom en sorts examensprov. Istället för betyg som sätts efter nationellt uppsatta mål kommer vi får betyg som sätts efter nationellt uppsatta prov. Till slut kommer vi få en centraliserad betygssättning.

Tyvärr slutar det inte där. Risken är stor att lärare också kommer att anpassa sin undervisning för att få eleverna att klara sig så bra som möjligt på det nationella provet. Då kommer också undervisningen att förändras från att vara styrd av utbildningsplaner till att vara styrd av proven. Detta i sin tur kommer att begränsa skolors och lärares frihet att lägga upp undervisningen. Undervisningen kommer istället att bli mer likriktad, och mindre möjligheter kommer att finnas för alternativa undervisningsformer. Den pedagogiska utvecklingen kommer att stagnera och målet för undervisningen kommer att förskjutas från att rusta elever för framtiden till att rusta elever att klara ett prov.

Ok det sista är något av en domedagsprofetsisa. Och vi kan ju bara hoppas att det inte går så illa. Men det kommer gå delvis åt det hållet. Eleverna och föräldrarna kommer att se att nationella proven är viktiga för betygen och därför kommer de att kräva av lärarna att dessa lägger upp undervisningen på ett sådant sätt att eleverna får bra betyg på dessa. Så även om det inte blir fult så hemskt som jag beskrev, så kommer det bli mer åt det hållet.

Lärarnas och skolornas frihet att lägga upp undervisningen kommer att minska. Och därmed kommer variationen och möjligheten att välja den skola som passar eleven bäst att minsak. Resultatet blir en ofriare och mer likriktad skola. Är detta verkligen det som det liberala folkpartiet vill?

Surrealism och högt spel

Det här måste vara ett sällsynt djur i den svenska avtalsskogen. Fackförbund och arbetsgivare som är överens men ändå tvingas det till konflikt. Historien är egentligen bara absurd, arbetsgivarorganisationen Svensk Handels och dess fackliga motpart Handels var överrens om ett treårigt avtal bara för att vara med om att Svenskt Näringsliv går in och tvingar arbetsgivaren att stranda förhandlingarna. Nu tvingas alltså facket att ta till stridsåtgärder mot en arbetsgivare som man inte egentligen har en konflikt med. Samtidigt måste medlingsinstitutet blanda sig i leken för att medla mellan två parter som redan är överense.

Om Svenskt Näringsliv tyckte att spektaklet i Göteborg med den numera vitt kända salladsbaren Wilde and Fresh var vad man ville kalla fackligt övervåld så undrar man ju vad de vill kalla detta? Själv kan jag komma på en massa saker att kalla det, för det mesta är det synonymer till ordet dumhet. Svenskt Näringsliv hävdar att de sa nej till det avtal som Svensk Handels och Handels förhandlat fram eftersom att det skulle ge för hög löneökning. Men jag undrar, borde inte arbetsgivarna inom Svensk Handels vara kapabla att själva bestämma vad de har råd med för löneökning? Det är ju torrots allt de som skall betala den? En intressant fråga är också, hade motsattsen varit möjlig, att låt oss säga att LO hade gett handels bakläxa och sagt att, nej ni måste förhandla fram ett bättre avtal även om ni och era medlemmar är nöjda? Vad hade det blivit för rubriker i tidningarna då?

Nej vi får hoppas att allt löser sig annars kommer jag nog skicka ett tackbrev till Urban Bäckström och tacka för en förstörd påsk.

Vem tjänar på en lögn?

Jag blir upprörd och irriterad på aktuellt och tidningarna! Göran Persson har uppenbarligen sagt vissa saker i intervjuer för flera år sedan som folk idag påstår inte är sant. Media har redan bestämt sig för att Persson ljuger och alla andra (som oftast har något personligen att förlora om det persson sagt är sant) talar sanning. Jag fattar inte det.

Ser man logiskt på det så är det ju bara mer logiskt att Persson talar sanning och att de flesta andra såhär 10 år senare har glömt eller förträngt eller vägrar erkänna det som sägs. För varför skulle Persson ljuga i en intervju som han vet inte kommer sändas förän om flera år? Vad skulle vara poängen? Särskillt som han är så utlämnande och sanningsenlig i andra fall.