Vård Och Omsorg

om Demografi och ekokammaren

Dagens debattartikel i DN lyfter en intressant fråga om hur en åldrande befolkning och med den en förändrad demografi kommer ställa krav på välfärden. Artikelförfattaren
Andreas Bergh från forskningsinstitutet Ratio driver tesen att ett välavgränsat offentligt utbud kompletterat med marknadsalternativ är det som skall ersätta dagens solidariskt finansierad system. En tes som är lätt att förstå med tanke på avsändaren.

Ratio är idag namnet på det som en gång i tiden var Näringslivets fond, en organisation med klart borgerliga kopplingar och agenda. Organisationen är alltså ungefär lika oberoende som LO eller kanske mer passande LO:s motpart, Svenskt Näringsliv. En aktör inom högerns ekokammare med andra ord.

Att inlagan är en partsinlaga betyder så klart inte att man skall bortse från den. De faktiska omständigheter som pressenteras är reella och något att ta i beräknande. Men artikeln är varken opartisk eller så vetenskaplig som den vill ge sken av. Det är trotts allt en partsinlaga och ett stycke står ut ur den i övrigt opartiska och akademiska fernissan lite som en broccoli i en mjukglass:

”När det gäller skattehöjningar finns visst utrymme. Momsen på livsmedel kan höjas till samma nivå som för andra varor. Fastighetsskatten kan göras om så att skatteintäkterna ökar. Merparten av statens skatteintäkter kommer dock från arbete, där Sverige redan ligger så högt att skatterna orsakar betydande problem på arbetsmarknaden, inte minst inom tjänstesektorn. Även om behoven inom sjukvård och äldreomsorg kommer att förhindra stora skattesänkningar framöver, sätter skatternas skadeverkningar alltså en gräns för stora skattehöjningar.”

Inställningen att skatternas ”skadeverkningar” sätter en gräns för skattehöjningar är inget faktum utan debattörens, eller i detta fall organisationen bakom debattörense, egen åsikt.

Det finns också en felaktighet i att sätta dagens skattesystem så som norm för ett framtida. Systemet så som det ser ut idag är ett resultat av en större reformation i under 80-talet och det finns absolut inget som säger att en ny reformering inte kan, eller bör, genomföras. Faktum är väll snarare att det finns behov av att se över hur hela skattesystemet fungerar delvis med hänvisning till detta men även med avseende på global hållbarhet. En sådan förändring skulle kunna vara en ökad beskattning av kapital och konsumtion mot en minskad beskattning av arbete.

Men en reform innebär inte att man ska frångå principen om en solidariskt finansierad välfärd. För låt oss vara ärliga. Om man anser att det är möjligt för den enskilde att lägga en större del av ens beskattade inkomst på välfärd, exempelvis i form av sjukvård, så finns det egentligen inget som hindrar att denna summa istället förmedlas genom beskattning. Det är svårt att förklara varför det på något sätt skulle vara bättre att betala exempelvis fem hundra kronor extra för en privat sjukförsäkring, för att täcka upp det som den solidariskt finansierade sjukvården inte täcker, istället för att betala motsvarande summa i skatt. Särskilt som erfarenhet, från framförallt USA, visar att kostnaden för sjukvården är högre om den finansieras via försäkringslösningar, något som antyder att denna högre premie blir högre än vad en beskattning skulle ge.

En åldrande befolkning och därmed en förändrad demografi kommer innebära att kraven på välfärden förändras. Men att med detta säga att Sverige med någon sorts empirisk nödvändighet måste frångå det som varit den bärande principen för hur välfärden finansierats, är inte seriöst. Samtidigt är det lätt att se att detta är ytterligare ett exempel på hur olika tankesmedjor och organisationer med högerkoppling på olika sätt försöker angripa grunden för välfärdssamhället. Ytterligare ett exempel på högerns ekokammare. Frågan är dock fortfarande intressant och förtjänar en mer seriös behandling.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om och .

Rödgrön vårdsatsning

Sjuka avvisas från Karolinska förklarar rubriken på SvD:s nyhetssida. Med detta som fond som pressenterar de fyra rödgröna partiledarna en miljard satsning på vården. Innehållande allt från hemläkarbilar till fler platser på läkarlinjen. Bakgrunden till satsningen är det reformutrymme som regeringen aviserat kommer att existera med anledning av återhämtningen efter finanskrisen.

Där alliansens prioriteringar handlar om använda detta utrymme för ytterligare skattesänkningar är den rödgröna prioriteringen satsningar i välfärden. En god illustration av den skiljelinje som valet handlar om, välfärd eller skattesänkningar.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=H7625LKgDOc&feature=player_embedded]

Via min namne Victor Svedberg hittar jag denna intressanta intervju med Michael Moore där han kommenterar den Amerikanska sjukvårdsreformen och jämför med Sverige:

Vi organiserar samhället kring ”Jag”, ”vad tjänar Jag på det här” medans ni organiserar samhället kring ”Vi”, ”Gagnar det här samhällets bästa?”. Det är en stor skillnad.

Läs även Martin Moberg och Johan Westerholms mer fylliga inlägg på samma ämne samt andra som skriver intressant om , och .

Vägval välfärd

På DN debatt publiceras idag åter igen ett inlägg på temat, ”pengarna för vården kommer ta slut vad gör vi”. Denna gång pressenterad av den så kallade Borg kommissionen. Som Peter Johansson skriver är detta en självvald kommission och, deras åsikter kanske mer skall ses som ett debattinlägg, snarare än opartisk analys men jag kan inte undvika att fastna för några skrivelser i slutet av artikeln:

”En utveckling mot ökat privat ansvar för välfärden har pågått i snart tjugo år – det gäller inte minst äldreomsorgen. Den förändringen har närmast smugits på medborgarna. Fortsatt utveckling i den riktningen utan öppen debatt kan inte godtas.”

Att en mer öppen debatt om välfärdens framtid behövs, är något som jag helt håller med om. En fråga som särskilt är aktuell med tanke på valet i höst.

Skall vi kunna upprätthålla den välfärdsstandard vi idag har, måste detta bli prioriteringen. Framtida reforutrymme kan då inte användas för skattesänkningar, eftersom pengarna kommer att behövas i vården, i skolan och i omsorgen.

Mona Sahlin och de rödgröna har i sammanhanget varit väldigt klara med att detta, en satsning på välfärden, också är den prioritering man kommer göra. Fredrik Reinfeldt och alliansen har inte varit lika klara, och än så länge saknas besked om vad alliansen vill göra om de vinner valet.

Tystnaden är i sig talande, det är trotts allt ingen hemlighet att allianspolitiker vill sänka skatter. Trotts allt sammanlagt har olika grupper inom alliansen redan föreslagit skattesänkningar för 100 miljarder. Men samtidigt inser givetvis även dessa allianspolitiker att pengarna då också inte räcker till välfärden. För som Borg kommissionen säger så kommer kostnaderna för välfärden inte att minska, och om man minskat skatteinkomsterna blir resultatet en sämre välfärd och högre kostnader för den enskilde. Det skulle vara önskvärt med större tydlighet från alliansen i dessa frågor.
I slutändan är det du och jag vi väljare, som skall göra valet och även om du kanske inte gör samma val som mig och prioriterar välfärden framför skattesänkningar utan gör motsatt prioritering, skattesänkningar före välfärden så är det viktigt att denna prioritering är det som valet i höst kommer att handla om.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , och de .

Och den som inte har råd?

Per Gudmundsson slår ett slag för privata sjukförsäkringar som lösningen för att hålla nere skatter.

Den uppenbara frågan blir förstås vad skall de som inte har råd med privat sjukförsäkring göra? Vilken vård skall dessa människor ha rätt till?

För den sorgliga sanningen är ju den att skälet till varför privata sjukförsäkring efterfrågas är att det finns en kvalitetskrav skillnad i vården. Kan du betala så får du bättre vård, eller omvänt, kan du inte betala får du sämre vård.

För framtiden är detta ett problem. Vad vi kan göra med vården riskerar att bli mer än vad vi har råd med, framför allt om skatterna skall fortsätta att sänkas. Då kommer privata sjukförsäkring att bli ett måste. För det stora flertalet blir det ingen större skillnad, det du får extra i fickan i form av lägre skatter äts upp av högre kostnader för de privata sjukförsäkringen. Men för de mer välbetalda, likt Per Gudmundsson, blir det lite extra i plånboken, för trots allt, välbetalda är inte sjukare än lågbetalda, snarare tvärt om. Vinsten kommer av att Per Gudmundsson slipper betala för de sjuka som inte har råd med en sjukförsäkring. Lite lägre skatt för de med goda inkomster betalas med att någon annan inte får den vård som behövs. Den enes bröd, nybakt och med färska räkor, blir bokstavligt den andres död.

Och det är det här som är det pris vi betalar när vi får lägre skatter. Ett pris vi redan betalar. Redan idag är det 30 000 färre anställda inom det som kallas välfärdens kärna. Självklart ingen slump, de skatter vi betalar går trots allt i huvudsak till välfärden, och man får vad man betalar för.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , ,

”Snälla ministern snabbt är inte alltid rätt”

Jag ser just nu på riksdagens debatt om sjukförsäkringen, titeln till inlägget är ett citat av miljöpartiets Gunvor G. Ericson, nyss uppmanade Veronica Palm (S) socialminister Christine Husmark Persson (M) att släppa prestigen och ”göra om och göra rätt”. Det här är en uppmaning som upprepas av de rödgröna, och som förts fram förut. Uppmaningen kommer dock att falla för döva öron. Regeringen har bestämt sig och om man så måste lappa och laga båten när den redan är till sjöss så ska man likt förbannat ge sig ut i stormen. Just därför så skall nu förslaget kompletteras bara tre veckor innan dess att det träder ikraft. Vänsterpartiets LiseLotte Olsson förutspår dessutom att regeringen kommer tvingas att komplettera kompletteringen.

Ärligt talat vad är det här för pajaserier som alliansen håller på med? Regeringen och dess företrädare Husmark Persson har haft all möjlighet att ta in information och förbättra förslaget långt innan det att det träder ikraft. Det har funnits tydliga signaler från remissinstanserna om vad regeringens förslag kommer att få för effekter. Husmark Persson måste själv ha förstått detta senast för tio månader sedan (om inte tidigare). Trots det så reagerar inte regeringen för än en debattartikel publiceras i DN. Då ska plötsligt förslaget göras om.

En följd av denna panikartade förändring är att myndigheterna som skall hantera detta kommer att få minimalt med tid för att anpassa handläggningen. IDG beskriver hur detta får till effekt att A-kassornas samarbetsorganisation, SO, inte kommer hinna genomföra nödvändiga förändringar av sitt IT system för att detta skall kunna hantera de nya reglerna.

”SO menar att den tid a-kassorna har på sig att förbereda och genomföra de föreslagna ändringarna, som kommer att innebära förändringar av a-kassornas handläggningssystem, är oacceptabelt kort. För att handläggningssystemen ska kunna byggas om med tillfredsställande säkerhet krävs i vart fall en tid på sex månader från att alla förutsättningar för ändringarna är klara – det vill säga från att alla oklarheter kring förslaget är undanröjda”

Istället för sex månader kommer SO att ha tre veckor (som dessutom infaller under de alltid så högproduktiva jul och nyårs veckorna). Resultatet av detta blir att dessa 17 000 som nu kastas ut från sjukförsäkringen kommer att tvingas hanteras manuellt, och ändå skall dessa få sin ersättning i Januari lovar Sven-Otto Littorin.

Kunde det inte nu vara dags att göra som Veronica Palm föreslår och helt enkelt släppa prestigen och lägga det här förslaget på is och sedan komma tillbaka med ett mer genomarbetat förslag. För en sak har alliansen helt rätt i och det är att det systemet som fanns tidigare inte var bra, om detta är även de rödgröna helt överens. Men det finns inget skäl i världen att ersätta ett dåligt system med ett sämre.

Mer läsvärt:
Mona Sahlin skriver i Aftonbladet.
– Oppositionskommentarer av de rödgröna i Svd
– De anställda på FK kräver ursäkt.

DN: 1, 2. Expressen: 1, 2. Aftonbladet: 1, 2. SvD: 1
Fler nya blogginlägg:

Peter Andersson om ”Regering som vet och följer eller elaka statstjänstemän på F-kassan?”
Peter Högberg om ”orkanen i välfärdens hus”.
Annarkia om ”Riv upp, gör om, gör rätt”.
Anna Vikström om skrivningar i S-budgeten och att regeringen visste..
Roger Jönsson om att regeringen visste men struntade..
Rasmus Lenefors om det hjärtlösa i hela…affären…
Jimmy Jansson om lögner…
Johan Westerholm om fler lögner och hjärta hos FK?
Claes Krantz om regeringen tänker….
Alliansfritt Sverige om sanningsord från en avgången ordförande..
Karin B om tomten Reinfeldts gåva till …folket..’
SSK-bloggen om en febrig regering

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , och .