Euval

Vill du singla slant om regeringsmakten?

8 juni 2009 14:19

Piratpartiet har just lyckats få in en parlamentariker i europaparlamentet, något som ju känns rätt spännande. Även om jag personligen inte röstade på dem så kan jag se en fördel med att de kommer in och kan lyfta de frågor som de står för, den mediala uppmärksamhet de fått är bara den en seger i sig. Integritetsfrågor är något som allt för länge försvunnit i debatten och eftersom jag egentligen är tillräckligt integritetsfanatisk för att anse att vårt system med personnummer baserad på födelsedatum är en horribel konstruktion så är det klart att jag tycker att det är positivt när sådana här frågor blir uppmärksammade.

Efter att nu framgångsrikt äntrat europaparlamentet hissar piraterna segel igen och sätter kurs emot riksdagen. Målet att få spela ut Mona mot Fredrik i ett parti av vem vill bli statsminister. Och även om jag som sagt kan se en nytta av dem i europaparlamentet så måste jag säga att vi kan inte låta riksdagen och regeringsmakten bli tagen gisslan av piraterna. Det enda som jag kan se som mer skrämmande än en riksdag med piratpartiet som vågmästare skulle vara en riksdag med sverigedemokraterna på samma post.

Missförstå mig rätt, jag menar inte att jag vill jämföra ett i grunden antidemokratiskt parti som sverigedemokraterna med ett enfrågeparti som piratpartiet, men de har det gemensamt att de i princip kan offra allt för att få gehör för sina frågor. En regering vars makt bygger på ett enfrågepartis nycker är så instabil att den inte ens borde försöka bli regering, det är att be om en regeringskris.

Det som känns hoppfullt är att våra kära medborgare antagligen förstår det samma. För uppenbarligen visar vallokalsundersökningar att enbart en tredjedel av de som röstade på piratpartiet säger att de skulle rösta på samma parti i ett riksdagsval. Efter att ha snackat med lite kompisar som röstade på piraterna så ser jag ungefär samma mönster. Några skulle aldrig rösta på piraterna i ett riksdagsval, andra skulle kunna tänka sig det om de innan valet lovade att de skulle stödja deras block.

Svenskarna är nog inte riktigt redo för att spela vem vill bli statsminister, vi vill nog helst få vara med och bestämma det. Så min förhoppning och tro är att piratpartiet kommer att gå ungefär samma öde till mötes som Junilistan och andra EU raketer. För ärligt talat vill du singla slant om regeringsmakten?

Tankar en valnatt

8 juni 2009 01:11

Så här någon timme efter att valresultatet spikats så är mitt huvud fyllt av tankar angående vad som hänt, lite känns det hela som ett antiklimax. Vi socialdemokrater får exakt samma resultat som förra valet vilket gör att det är svårt att känna sig nöjd men lika svårt att känna sig besviken. Mest känner man en viss lättnad över att vi fortsatt är största partiet i Sverige även i EU valet däremot måste man ju ställa sig frågan vad kan vi göra bättre?

Det är relativt uppenbart att de partier som vunnit är de som på ett eller annat sätt markerat att de tror på EU samarbetet och som därmed tonat ner kritiken mot EU och lyft frågor som just är EU frågor istället för att försöka prata inrikespolitik i EU sammanhang.

De partier som varit klart EU negativa, så som Junilistan och Vänsterpartiet har båda gått kraftigt bakåt och i Junilistans fall så har de blivit totalt utraderade. I rakt motsatts står både Folkpartiet och Miljöpartiet, två av valets vinnare, som markerat att de är mer EU positiva. Folkpartiet har profilerat sig som det EU positivaste av de borgliga partierna och Miljöpartiet har gått ifrån tidigare krav på utträde vilket måste ses som en stor förändring, och på riktigt drivit frågor som är EU frågor.

Både Moderaterna och vi Socialdemokrater har däremot varit mer tvetydiga i våra ställningstaganden. Och båda har försökt göra EU frågan till en inrikesfråga istället för att faktiskt lyfta debatten upp till de frågor som verkligen avgörs på EU nivå. Jag har svårt att se det på annat sätt än att väljarna, i alla fall de som gick till valurnan inte lockades av EU skepsis.

Sen är det klart att när det gäller Socialdemokratin så handlar i vårt fall inte en eventuell framgång om hur bra vi är på att övertyga folk, det viktigaste hade uppenbarligen varit att faktiskt fått folk att gå och rösta.

Så ur det sammanhanget så kanske problemet för oss, och även för Moderaterna är att vi drivit samma sorts kampanjer som vi skulle för ett riksdagsval. De metoder som idag inte gett så stor utdelning hade antagligen funkat bättre i ett val där större andel av befolkningen faktiskt gått till valurnorna.

De flesta av oss har tagit intryck av hur Obamakampanjens användande av twitter, bloggar och youtube för att kampanja men kanske borde vi tittat mer på hur Demokraterna arbetet med att mobilisera väljare för att få dessa att gå och rösta. För trotts allt har USA ungefär samma problem med lågt valdeltagande som EU valet, men med den skillnaden att deras partier mer aktivt arbetar med att faktiskt få sina givna supportar att gå och rösta.

Stalltippset för framtiden är att inför nästa EU val så bör vi ha som huvudstrategi att öka antalet som går och rösta snarare än att försöka övertyga fler av dem som går och röstar. Ett led i detta är att mer tydligt visa vad våra parlamentariker jobbar med. Vi har trotts allt bara några få parlamentariker så det borde inte vara omöjligt att arbeta för att folk ska känna igen dem.

Det är väll rätt uppenbart också att små partier så som Piratpartiet och tidigare Junilistan, men även Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ, gynnas av att EU valet har just lågt valdeltagande eller med andra ord att väljarna inte riktigt tar valet på allvar. För även om ex Piratpartiet sattsar på att komma in i riksdagen så tror jag att det kommer att vara lika svårt för dem att lyckas med det som det var för Junilistan när de försökte sig på samma konststycke. Och då ska man ändå ha i åtanke att Junilistan fick ett större stöd än vad Piratpartiet fick.

Slutdebatt i SVT, lite tankar om miljön

4 juni 2009 23:11

För oss alla finns det frågor inför EU valet som vi ser som extra viktiga. För mig är miljöfrågor de helt klart viktigaste vilket helt klart är ett starkt skäl till varför jag tänker rösta (S) och kryssa Åsa Westlund. Förklaringen till varför jag ser miljön som viktigast är att även om jobb, kollektivavtal och integritetsfrågor är andra frågor som jag ser som mycekt viktiga så kan dessa hanteras på nationell nivå, klimatet måste hanteras på europanivå. Sen är det klart när det gäller jobb och miljö så står de ju knappast i motsattförhållande till varandra.

Miljöfrågorna var självfallet en del av SVT:s slutdebatt inför EU valet, och samtliga partier försökte som Carl Schlyter uttryckte det spela miljöpartister. Nu håller jag personligen inte med honom om att miljöpartiet på något sätt har monopol på miljöfrågorna eller ens har rätt svar på alla miljöfrågor. Men han har helt klart rätt i att alla partierna försökte hävda att de tar miljön på allvar.

Men man märker ändå en viss skillnad i inställning till miljön. Gunnar Hökmark menar att vi på den rödgröna sidan inte är trovärdig när vi vill mer än vad moderaterna och deras konservativa kollegor nere i Bryssel vill. Förklaringen är att då hade man aldrig nått så långt som man gjort nu.

Vad Hökmark missar enligt mig är vad som ska vara målsättningen. Vi kanske inte når hela vägen men genom att säga att så här långt är vi redo att gå, så sätter vi press på andra länder att närma sig oss. För Sverige är inte det enda landet där en klimatdiskussion pågår, det är en fråga som engagerar människor i Europa ända från Warszawa till Lissabon, och säger svenska parlamentariker att vi vill gå längre så blir det svårt för de tyska eller irländska parlamentarikerna och regeringarna att säga att de inte tar klimathotet på lika stort allvar.

Sen är det klart att i slutändan kommer vi att tvingas till kompromisser, men bara för att vissa krafter (läs den europeiska högern) inte vill gå längre betyder inte det att vi måste ha samma låga målsättning.

Från det ena till det andra angående klimatdebatten. I slut debatten idag påpekade Sören Wibe att när man bränner skog eller liknande så släpper man även ut koldioxid även om statistiken inte förändras men att klimatet inte läser statistik. Det känns lite som att vi inte kommer sakna Sören i EU parlamentet för tyvärr så verkar han inte förstå sig på det här med varför fossila bränslen är farliga. För visserligen är det så att när vi bränner skogsråvaror så släpper vi ut koldioxid, precis som när vi andas, men så länge som lika mycket ny skog växer upp som den vi bränner så kommer den nya skogen ju att ta upp koldioxid varvid det hela enbart blir ett kretslopp. Att bränna skogsråvaror blir ju bara ett problem om andelen skog på jorden minskar. Olja och kol är istället skog som växte för 250 miljoner år seden och den kommer inte växa upp igen.

Till slut vill jag bara avsluta med att citera min rätt opolitiska pojkvän som efter ett av Ella Bolins anföranden utbrister, ”kan inte hon bara hålla tyst hon säger ju bara massa fina ord!”

För ett längre referat från en min kära vän Victor föreslår jag att du läser hans blogginlägg på Mona for president. Och för ännu fler lästipps se s-buzz.

SVD: 1 2 DN: 1 2 Expressen: 1 2 Aftonbladet: 1 2

Mellanstatlighet = odemokratiskt

4 juni 2009 15:05

All form av demokrati bygger I grunden på en väldigt enkel överenskommelse mellan medborgarna. I utbyte mot att jag får rätt att bestämma över delar av ditt liv så får du rätt att bestämma över samma delar av mitt liv. Jag ger upp en viss makt över mig själv för att få en viss makt att bestämma över andra.

EU bygger på samma grundläggande överenskommelse. I utbyte mot att Sverige får en viss makt över Polen så får Polen en viss makt över Sverige. För vissa frågor så som till exempel Miljöfrågor är detta utbyte viktigt. För miljöpolitiken tar nämligen inte slut vid Sveriges gränser, havererar ett kärnkraftverk i Ukraina så blir svensk svamp radioaktiv och spyr ett tyskt kolkraftverk ut svavelhaltiga avgaser blir svenska sjöar försurade. Frågor av detta slag måste därför lyftas uppåt ju högre nivå desto bättre.

Problemet är att på högsta nivå, det vill säga internationella avtal av typen Kyotoprotokollet så avgörs besluten genom kohandel i slutna rum och ingen nation är bunden att följa det beslut som fattas. Därför kan de nationer som är de största skurkarna eller som måste anpassa sig mest bestämma sig för att backa ur. Så skedde just när Bush backade ur från Kyotoprotokollet.

Här kommer Lissabonfördraget in. På EU nivå har mycket beslutats just på det man så vackert kallar mellanstatlig nivå. Det vill säga genom kohandel i slutna rum dit medborgarna inte har haft någon möjlighet att följa med och höra. Ironiskt nog så pratar ofta EU motståndare och EU skeptiker om att de vill öka demokratin men samtidigt vill de kämpa för att behålla det odemokratiska mellanstatliga kohandlandet. Lissabonfördraget ökar i sin tur EU:s öppenhet och stärker det enda direktvalda och därmed den enda helt demokratiska institutionen inom EU:s makt, det vill säga EU-parlamentets makt stärks. Detta kallas av EU-motståndare och skeptiker oftast för att göra EU mer överstaglig och detta ses som dåligt, och vist det blir mer överstatligt men det blir samtidigt mer demokratiskt.

För detta är ju som sagt det som är den överenskommelse vi gör i en demokrati, i utbyte mot att jag får bestämma över delar av det som rör spanska medborgare så får spanska medborgare rätt att bestämma över delar av det som rör mig.

Själv tycker jag att ett sådant utbyte är bra. Och det är just därför det är viktigt att rösta till det direktvalda organ som finns i EU, det vill säga EU-parlamentet. Vill du ha lite tipps på vem du kan rösta på föreslår jag det här lilla inlägget.

EU, Moderater och Spanien backar

3 juni 2009 12:06

I expressen och på TV4:as hemsida kan vi idag läsa att moderaterna backar i Novusopinions senaste undersökningen. Jag har tidigare skrivit att jag inte ger så mycket för dessa opinionsundersökningar, i alla fall inte som kvantitativa mätningar men samtidigt har min Te kopp inte gett några indikationer på att moderaterna skulle ha något starkt dolt stöd.

I expressen förklaras tappet med att moderaterna saknar spännande kandidater. Och det kan man nog helt klart hålla med om. Toppnamnet Gunnar Hökmark är väll ungefär lika upphetsande som en rotfyllning och resten av kandidaterna är nästan helt osynliga. Nu ska jag väll ärligt erkänna att Marita Ulvskog inte heller är den mest spännande kandidat som socialdemokratin kunnat engagera, men här finns ändå en skillnad, med Marita vet vi vad vi får och hon backas upp av en hel rad spännande namn allt ifrån min favorit kandidat Åsa Westlund till Ardalan Shekarabi och inte att förglömma Evin Cetin som lyckats förvandla i stort sett var enda pizzeria i stockholmsområdet till en valstuga. Samtliga dessa kandidater har lyckats synas och byggt en plattform på egna meriter.

Det närmaste moderata svaret är Christoffer Järkeborn vars bild finns uppsatt lite här och var, inte för att jag vet vad mannen står för men hans kampanjebild ser mest ut som en reklam för synsam något som uppenbarligen uppmärksammats av en kreativ själ.

Så därför är det kanske inte så konstigt att moderaterna backar särskilt som andra borgliga partier säkerligen känns mer lockande för att inte tala om piratpartiet. Den folkpartistiska bondmoran Marit Paulsen tycks i alla fall locka väljare lika bra går det tacksamt nog inte för den krisdemokratiska kreationisten Ella Bohlin men piratpartiet är fortsatt planterat på runt 6% vilket skulle kunna ge dem hela två parlamentariker.

Från det ena till det andra så noterar jag glatt att även Spanien backar, i detta fall så gäller frågan vart ESS skall läggas och nu tyder allt på att Lund blir platsen. För den som inte vet vad ESS är så kan det enklast och med en grov förenkling beskrivas som ett mikroskop på massiva doser av steroider, ungefär vad en Belgian blue är för en chiuaua. Eftersom materialforskning är nära besläktat för att inte säga går in i det som jag studerar så tycker jag så klart att detta är extra spännande. Det är sådant här som behövs för och ett mycket bra exempel på vad europasamarbetet kan leda till. För det är inte troligt att Sverige någonsin skulle kunnat satsa på en sådan här leksak om vi inte varit en del av EU.