Jobb

Fredriks jobbpolitik misslyckd, jämfört med EU

21 maj 2010 15:21

Peter Andersson skrev igår ett intressant inlägg om regeringen misslyckande vad gäller jobben, ett tema som jag tänkte spinna vidare på. Det är främst argumentet om att den ökade arbetslösheten bara kan skyllas på att finanskrisen. Som Peter Andersson påpekar så ställde inte Fredrik Reinfeldt ut någon brasklapp för sitt löfte, men om vi bortser från det hur har Sverige klarat arbetslösheten om man jämför med resten av Europa?

Man skulle nämligen kunna ställa upp en hypotes som lyder att om arbetslösheten så som Alliansen påstår, bara är ett resultat av finanskrisen så borde Sverige ha kunnat klara av denna kris lika bra, eller lika dåligt, som Europa i stort. Några länder kommer att klara sig bättre, andra sämre, men på det hela taget så borde Sverige följa med EU snittet. Man skulle till och med kunna tro att eftersom att Sverige har så goda statsfinanser borde vi ha en bra chans att klara oss bättre än övriga Europa. Men hur har vi då klarat oss?

För att svara på detta gjorde jag ett utdrag utifrån Eurostat, EU:s motsvarighet till SCB. Och resultatet visar ganska tydligt att Sverige under Reinfeldts styre har klarat sig sämre än Europa i övrig.

När Fredrik Reinfeldt tog över 2006 låg Sverige ganska exakt i mitten av EU:s länder rankad efter arbetslöshet. Vi var land 13 av 27 med lägst arbetslöshet. Lägst hade Nederländerna högst hade Polen. När 2009 nu är summerad har Sverige tappat placeringar och ligger nu på plats 17 av 27. Vi har alltså tappat fyra placeringar, men då kan det vara viktigt att notera att Estland, Lettland, Litauen och Irland, fyra länder som i stort fått se sin ekonomi haverera, alla har gått om Sverige i arbetslöshetsligan.

Det här betyder att hela åtta EU länder: Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta har klarat krisen bättre än Sverige. Samtliga dessa åtta länder hade högre arbetslöshet när Reinfeldt tog makten och numera lägre arbetslöshet, med andra ord har mer än hälften av de länder som 2006 hade högre arbetslöshet än Sverige fått lägre arbetslöshet.  Av dessa länder är tre särskilt noterbara:

  • Polen, hade 2006 Europas högsta arbetslöshet, nästan dubbelt så hög som Sverige men har numera lägre.
  • Tyskland, som efter murens fall och återföreningen alltid haft högre arbetslöshet än Sverige, har nu lägre.
  • Finland, vår granne som historiskt sett alltid dragits med högre arbetslöshet än Sverige, de har alltså nu lägre arbetslöshet.

Går det verkligen att hävda att det är krisens fel att Sverige haft fått högre arbetslöshet än Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta? Är inte den globala finanskrisen trotts allt faktiskt global så då borde väll även dessa länder drabbats? Och om det bara är krisen som är orsaken borde då inte några andra länder än baltstaterna och Irland klarat sig sämre än Sverige?

Att arbetslösheten ökar under en lågkonjunktur är helt naturligt, men att den ökar snabbare här än i andra Europeiska stater är inte naturligt. Framför allt är det svårt att skylla det faktum att Sverige halkat efter Finland bara på krisen. Ur nationalekonomiskt hänseende finns det antagligen inget annat europeiskt land som är så likt Sverige som just Finland. Historiskt sett så har som sagt Finland alltid haft högre arbetslöshet än Sverige. Inte alltid så mycket högre men dock högre, 2006 var arbetslösheten ungefär 0,7 % enheter högre. Det intressanta i sammanhanget är att om Fredrik Reinfeldts och regeringens politik inneburit att vi kunnat behålla detta gap på 0,7% enheter mot Finland, istället för som nu tappat det, så skulle Sveriges också behållit sin position jämfört med övriga europiska länder. Då hade lika många länder klarat sig sämre än Sverige som hade klarat sig bättre. Istället för som nu, fyra stater som klarat sig sämre, baltstaterna och Irland, och åtta som klarat sig bättre.

Om man tror att politiken kan ha någon påverkan på arbetslösheten, och jag är relativt säker på att Fredrik Reinfeldt tror det eftersom han lovade att hans politik skulle minska arbetslösheten, så blir det svårt att komma till någon annan slutsats än att det faktum att Sverige klarat sig sämre än övriga europeiska länder är ett misslyckande för alliansen och för Fredrik Reinfeldts så kallade jobbpolitik.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , och

Diskrepans

26 april 2010 14:03

Jag noterar en viss diskrepans mellan resultatet av de senaste sifo-undersökningarna vad gäller förtroendet i jobbfrågan. Enligt Sifo har väljarna större förtroende för moderaterna än socialdemokraterna i frågan om jobben och arbetslösheten. Samtidigt visar en annan sifo-undersökning att väljarna har större förtroende för en rödgrön regering när det gäller samma frågor än en borgerlig regering.

Riktigt vad man ska dra för slutsatser av detta är svårt att säga. Dock anser jag att den slutsats som pressenteras i expressen av den S-märkte statsvetaren Stig-Björn Ljunggren kan ifrågasättas:

”Ljunggren tror att Socialdemokraterna tappat i förtroende på grund av samarbete med Vänstern och Miljöpartiet.
– Socialdemokraterna är inte ensamma längre. Vi förknippar inte Miljöpartiet med sysselsättning utan miljö, och Vänsterpartiet förknippar vi mest med offentlig sektor.”

Eftersom laget, de rödgröna, har större förtroende än jaget, de enskilda partierna, så får jag svårt att se samarbetet som skälet till att socialdemokraterna tappat förtroende. Snarare tror jag att skillnaden återfinns bland antalet osäkra väljare i de båda undersökningarna. I undersökningen där frågan gäller enskilda partier är 33 % av de tillfrågade osäkra, i frågan om vilket block är enbart 18 % osäkra. En möjlig tolkning är därför att flertalet väljare vet vilket block de anser har bäst jobb politik men däremot är osäkra över vilket parti inom blocket som faktiskt är bäst.

Läs även andra bloggares åsikter om och .

Fler tuff tuff tåg :D

26 april 2010 11:22

Jag är glad, närmast exalterad, över att läsa om vår rödgröna 120 miljarders satsning på ny järnväg och kollektivtrafik, inkluderande höghastighetståg. Enligt debattartikeln i DN är detta den största satsningen på järnväg sedan utbyggnaden av stambanan på 1800 – talet. Det är precis sådant här som Sverige behöver. Investeringar som både ger jobb, 10 000 – 15 000 nya jobb under byggtiden, och dessutom bidrar till ett bättre klimat och effektivare transporter. Jag antar att man får säga att Mona Sahlin börjat leverera de besked som vår kära statsminister Fredrik Reinfeldt begärde. Frågan blir därför, när ska alliansen leverera samma besked?

På tal om borgerligheten så noterar jag att man från högerbloggarna och debattörernas sida tycks valt att angripa denna satsning genom att ifrågasätta finansieringen. En i och för sig relevant frågeställning men som skulle kännas mycket mer seriös om inte de borgerliga allianspartierna hade utlovat skattesänkningar i samma storleksordning som denna rödgröna satsning. Personligen föredrar jag klimat- och infrastruktur- investeringar framför skattesänkningar men jag kan förstå om alliansen och dess fans har en annan prioritetsordning.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , ,

Reinfeldt skyller ungdomsarbetslösheten på ungdomar

11 februari 2010 17:54

Så i Sydsvenska dagbladet återfinns idag på sida 7, del 1. ett citat av våran käre moderata statsminister Fredrik Reinfeldt där han förklarar ungdomsarbetslösheten. Efter att han tidigare försökt skyll arbetslösheten på Socialdemokraterna och konjunkturen har Reinfeldt nu kommit fram till en helt ny förklaring för ungdomsarbetslösheten. Det är helt enkelt ungdomarnas fel! För som Fredrik Reinfeldt säger:

– Det är en myt att det inte finns arbete att söka i svåra tider. Det finns alltid lediga platser. Också i lågkonjunktur byter folk jobb.

– En viktig orsak till att många ungdomar inte får jobb är att de
inte söker jobb.

Inte nog med att hela påstående tyder på en bristande verklighetskontakt så är det också faktiskt helt fel. Ungdomar som inte söker jobb räknas nämligen inte som arbetslösa och räknas därför inte in i arbetslöshets statistiken. Eller för att citera Statistiska Centralbyråns definition av begreppet arbetslöshet:

Arbetslösa omfattar följande grupper:

-personer som var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut.

Att ungdomar inte söker jobb kan därför inte förklara varför ungdomsarbetslösheten var 23,6% i December 2009 eller varför den växer. Vet vår statsminister inte hur arbetslösheten definieras?
Läs även Alliansfritt Sverige och Johan Ulvenlöv samt andra bloggares intressanta åsikter om , , och

Dahlbergs Jobbflum

2 juli 2009 19:30

Jag antar att man måste vara borgerlig för att förstå logiken i denna mening ”Det kommer aldrig att gå att utbilda eller ”investera” bort arbetslösheten.” Jag antar att man måste vara borgerlig för att säga något sådant dumt. Troligen måste man också vara borgerlig för att dessutom tro på det hela.

Meningen kommer ifrån en artikel i Expressen, med titeln Sahlins Jobbflum, skriven av Anna Dahlberg.

”Det är inte trovärdigt. Det kommer aldrig att gå att utbilda eller ”investera” bort arbetslösheten. Vi måste i stället ge fler människor en rimlig chans på den ordinarie arbetsmarknaden genom sådant som sänkta ingångslöner, en mer flexibel arbetsrätt och en fungerande yrkesutbildning. Vi måste se till att den privata tjänstesektorn kan expandera och suga upp en allt större andel av arbetskraften.”

Jag antar att Anna Dahlberg är fullständigt missat det faktum att tjänstesektorn generellt sett är kunskapsintensiv. Det finns självklart undantag och kanske tror Anna Dahlberg att tjänstesektorn enbart består av hushållsnära tjänster, frisörer och en och annan pizzabagare.

Ser man till vad tjänstesektorn själv önskar sig, och detta från en rapport författad av fack- och arbetsgivar- representanter inom tjänstesektorn, så är investeringar i infrastruktur och olika former av utbildnings och kunskapssatsningar det som man efterlyser. Inte sänkta ingångslöner eller flexiblare arbetsrätt.

Satsningar på utbildning är inte flum. Investeringar i infrastruktur och grön energi inte bara skapar jobb, de gör också att jobb som utförs blir mer värt. Varken hushållsnära tjänster eller låglönejobb är något som Sverige bör eller skall satsa på. Det är inget fel hushållsnära tjänster, det är inget fel att jobba för en låg lön men att tro att framtiden ligger i att satsa på dessa områden, det mina vänner, det är flum.