Regeringen

Fredriks jobbpolitik misslyckd, jämfört med EU

Peter Andersson skrev igår ett intressant inlägg om regeringen misslyckande vad gäller jobben, ett tema som jag tänkte spinna vidare på. Det är främst argumentet om att den ökade arbetslösheten bara kan skyllas på att finanskrisen. Som Peter Andersson påpekar så ställde inte Fredrik Reinfeldt ut någon brasklapp för sitt löfte, men om vi bortser från det hur har Sverige klarat arbetslösheten om man jämför med resten av Europa?

Man skulle nämligen kunna ställa upp en hypotes som lyder att om arbetslösheten så som Alliansen påstår, bara är ett resultat av finanskrisen så borde Sverige ha kunnat klara av denna kris lika bra, eller lika dåligt, som Europa i stort. Några länder kommer att klara sig bättre, andra sämre, men på det hela taget så borde Sverige följa med EU snittet. Man skulle till och med kunna tro att eftersom att Sverige har så goda statsfinanser borde vi ha en bra chans att klara oss bättre än övriga Europa. Men hur har vi då klarat oss?

För att svara på detta gjorde jag ett utdrag utifrån Eurostat, EU:s motsvarighet till SCB. Och resultatet visar ganska tydligt att Sverige under Reinfeldts styre har klarat sig sämre än Europa i övrig.

När Fredrik Reinfeldt tog över 2006 låg Sverige ganska exakt i mitten av EU:s länder rankad efter arbetslöshet. Vi var land 13 av 27 med lägst arbetslöshet. Lägst hade Nederländerna högst hade Polen. När 2009 nu är summerad har Sverige tappat placeringar och ligger nu på plats 17 av 27. Vi har alltså tappat fyra placeringar, men då kan det vara viktigt att notera att Estland, Lettland, Litauen och Irland, fyra länder som i stort fått se sin ekonomi haverera, alla har gått om Sverige i arbetslöshetsligan.

Det här betyder att hela åtta EU länder: Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta har klarat krisen bättre än Sverige. Samtliga dessa åtta länder hade högre arbetslöshet när Reinfeldt tog makten och numera lägre arbetslöshet, med andra ord har mer än hälften av de länder som 2006 hade högre arbetslöshet än Sverige fått lägre arbetslöshet.  Av dessa länder är tre särskilt noterbara:

  • Polen, hade 2006 Europas högsta arbetslöshet, nästan dubbelt så hög som Sverige men har numera lägre.
  • Tyskland, som efter murens fall och återföreningen alltid haft högre arbetslöshet än Sverige, har nu lägre.
  • Finland, vår granne som historiskt sett alltid dragits med högre arbetslöshet än Sverige, de har alltså nu lägre arbetslöshet.

Går det verkligen att hävda att det är krisens fel att Sverige haft fått högre arbetslöshet än Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta? Är inte den globala finanskrisen trotts allt faktiskt global så då borde väll även dessa länder drabbats? Och om det bara är krisen som är orsaken borde då inte några andra länder än baltstaterna och Irland klarat sig sämre än Sverige?

Att arbetslösheten ökar under en lågkonjunktur är helt naturligt, men att den ökar snabbare här än i andra Europeiska stater är inte naturligt. Framför allt är det svårt att skylla det faktum att Sverige halkat efter Finland bara på krisen. Ur nationalekonomiskt hänseende finns det antagligen inget annat europeiskt land som är så likt Sverige som just Finland. Historiskt sett så har som sagt Finland alltid haft högre arbetslöshet än Sverige. Inte alltid så mycket högre men dock högre, 2006 var arbetslösheten ungefär 0,7 % enheter högre. Det intressanta i sammanhanget är att om Fredrik Reinfeldts och regeringens politik inneburit att vi kunnat behålla detta gap på 0,7% enheter mot Finland, istället för som nu tappat det, så skulle Sveriges också behållit sin position jämfört med övriga europiska länder. Då hade lika många länder klarat sig sämre än Sverige som hade klarat sig bättre. Istället för som nu, fyra stater som klarat sig sämre, baltstaterna och Irland, och åtta som klarat sig bättre.

Om man tror att politiken kan ha någon påverkan på arbetslösheten, och jag är relativt säker på att Fredrik Reinfeldt tror det eftersom han lovade att hans politik skulle minska arbetslösheten, så blir det svårt att komma till någon annan slutsats än att det faktum att Sverige klarat sig sämre än övriga europeiska länder är ett misslyckande för alliansen och för Fredrik Reinfeldts så kallade jobbpolitik.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , och

Hur mycket lånar regeringen för din skattesänkning?

Den krassa verkligheten är att Sverige som nation går back. Vi spenderar mer än vad vi drar in och lever på kredit. Ekonomistyrningsverket förutspår att Sverige kommer tvingas låna ungefär en kvarts biljon på två år vilket är riktigt mycket pengar (ungefär motsvarande kostnaden för tio södra länken). Över tre år, så kommer regeringen att låna ungefär 2000 kronor per arbetande person i Sverige varje månad, detta bör jämföras med att alliansen skryter med att de skattesänkningar man nu genomför och har genomfört har gett  1500 kr mer i  månaden till den ”vanliga arbetaren”. Det bör kanske också påpekas att Ekonomistyrningsverkets prognos publicerades innan Fredrik Reinfeldt förvandlades till pojken med guldbyxorna och började lova både skattesänkningar och mer pengar till kommuner, polis och annat roligt, vilket betyder att det faktiska lånebehovet riskerar bli ännu högre!

Men faktum är att Sverige faktiskt har råd att gå back så här mycket just nu, vi har råd att låna miljarder för tillfället, detta eftersom att Sveriges ekonomi tack vara 12 år av ansvarsfullt socialdemokratiskt styre har mycket stabila finanser. Vi har råd att tillfälligt leva på kredit. Faktum är att det antagligen är klokt att tillfälligt gå back för att pumpa in pengar i ekonomin så att den åter vaknar till liv, spritter till och börjar röra sig.

Nyckelordet här är dock tillfälligt. Låt mig upprepa, att tillfälligt gå back har vi råd med, tillfälliga stimulanser är klokt. Problemet är att största orsaken till att Sverige går back just nu är att alliansregeringen har sänkt skatten utan att dra ner på utgifterna. Alliansregeringen har sänkt skatten och fortsätter sänka skatten.

Tillhör man den borgerliga planhalvan så gillar man skattesänkningar och det är väll helt okej. Det är ju trotts allt för att vi har olika åsikter som vi har demokrati. Men vad som oroar mig är att man i ett läge av ekonomisk kris, när tillfälliga stimulanser vore klokt beslutar alliansregeringen sig istället för att genomföra permanenta inkomstminskningar. För eller senare behöver alltså ekonomin hamna i balans och då undrar jag, vad kommer alliansen att spara in på? Vad kommer man att skära ner? Hur ska man göra för att få plus och minus att gå ihop? Jag är rädd för att det kommer krävas en rödgrön regering för att återigen städa upp efter oklokt och oansvarigt borgerligt slösande.