Sarkasm

Om pudlar, Ask och lite logik från underlandet

[Varning följande inlägg kan initialt innehåla spår av sarkasm]

Jag måste säga att jag är besviken, ett tag trodde jag att vi fått en justitieminister som likt den röda drottningen ur Alice i underlandet stolt kunde deklarera:

‘Sentence first—verdict afterwards.’

För är det något som Sverige saknat så är det fler kreativa straff som verkställs innan frågan ens prövas i domstol. Jag hade sett fram emot införandet av webb sänd smisk för skattesmitare och påtvingad koprofagi för misstänkta rattfyllerister.  Kanske man till och med kunnat löpa linan ut och helt enkelt avskaffa domstolsväsendet, tänk vad mycket pengar man kunnat spara. Men ack och ve, idag backade till slut justitieminister Beatrice Ask från sitt eminenta förslag att skicka ut gredelina kuvert till misstänkta sexköpare. Uppenbarligen har någon så här efter sex dagar lyckats övertyga henne om att det på något sätt är mer rättssäkert om frågan om skuld prövas innan ett straff utdöms. Och uppenbarligen har samma person även förklarat att skampålen inte längre är på mode i civiliserade stater.

Ok det ovan var något fånigt. Men tyvärr är det egentligen det här som Asks uttalande kokade ner till. Sveriges justitieminister förklarade i ett svep att hon ansåg att vi borde återinföra skamstraff (ett mindre problem) och att dessa straff borde delas ut redan vid misstanke om brott (ett större problem) och till råga på allt så tycktes hon inte förstå varför folk blir upprörda och ifrågasätter om hon i huvud taget borde vara justitieminister med en sådan inställning (ett närmast katastrofalt problem).

Man kunde ju tro att förståelsen för sådana begrepp som oskuldspresumtion, det vill säga att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad, skulle vara en självklarhet för en justitieminisiter. Samt att försvaret för detta skulle vara en ren ryggmärgsreflex, men så var uppenbarligen inte fallet.

Nu har hon som sagt backat i denna fråga och något sent gjort någon sorts halv pudel. Men man kan ifrågasätta om den pudel under bilan återställer hennes förtroende. Kritiken mot henne har trotts allt varit massiv och har inte bara, som vår kära statsminister tycks ha trott, kommit från socialdemokrater likt Thomas Bodström. Nej kritiken levereras på bred front från både vänster och från höger, eller översatt till bloggtermer, från Jinge till Tokmoderaten.

Därför är den fråga som Alexandra Einerstam ställer mycket angelägen. Har statsministern förtroende för justitieminister Beatrice Ask, efter denna gredelina affär?

Andra som kommenterar Beatrice Asks förehavanden, tvärs över partigränserna:

Annarkia Räcker pudeln?
Inslag En ful pudel
Krassman Fiasko
Yamipanda Bortförklaringar
Mårtenssons meningar Beatrice Ask borde bli Landshövding
Polisstat Det räcker inte
Tango för enbenta Förlåt
Galaxy Förlåt mig
Motpol Förändrar inget
Svensson Inga lila kuvert
Whatsupsthl Pudeln är inte ordentlig
Stefans konspirationer Avbön
Silvertörne Askan in i pudeln
Bodströmsamhället Asks pudel

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , och

Ökad kontroll av post för trygghet och säkerhet

På väg till skolan läser jag idag i Metro om hur posten blivit en stor distributör av droger. Framför allt är det unga som på detta sätt får tillgång till droger på detta sätt, något som är oroande då enkelheten rimligtvis gör att fler ungdomar prövar på dessa tyngre droger. Sen tidigare vet vi posten även används för att leverera så kallade lagliga droger, det vill säga preparat som ännu inte hunnit narkotika klassas. Steget från laglig drog till olaglig är inte så stort och när tillvägagångssättet för att införskaffa preparaten är densamma är det lätt att ta klivet.

Postens distributionssystem har sen tidigare också används för diverse terrorist attentat. Mest välkänt är säkerligen Antrax breven som spreds i USA. Även om brev inte innehöll bakteriesporer så skapade dessa brev obehag och rädsla. Mer klassisk form av terror har utövats genom brevbomber, ett terrorredskap som används enda sedan postens införande och förekom i Sverige första gången redan 1904.

Att brev används till dessa illegala aktiviteter är en följd av anonymiteten som avsändaren åtnjuter och det faktum att ingen kontroll av innehållet sker. Så förutom som distributionsväg för droger och terror så används brev även för att framföra anonyma hot.

Detta anonyma och oövervakade brev skickande är därmed ett hot mot både demokratin och ungdomen. Åtgärder måste därför tas för att öka trygghet och säkerhet samt förhindra detta illegalt användande av posten. Lösningen står att finna i de åtgärder som redan tagits för att öka trygghet och säkerhet på nätet och vid användande av digital kommunikation. I likhet med datalagringsdirektiet bör även avsändare och mottagare av samtliga brev lagras. Lämpligen genom att avskaffa postlådor och låta all inlämnande av brev ske hos postens ombud, för att skicka brev behövs då legitimation visas och avsändarens personnummer skrivs på utsidan av brevet. Centralt lagras sedan avsändare och mottagare i ett register. Här kan också samtliga brev röntgas och alla misstänkta paket öppnas och undersökas. Genom en civil rättslig process bör intressenter kunna begära ut information om avsändare och mottagare i de fall någon lag brutits.

När vi redan har vidtagit mått och steg för att säkra nationens säkerhet genom FRA och Datalagringsdirektivet, och skyddat ungdomen från det olagliga piratkopierandets gissel genom IPRED är det nu dags att ta nästa logiska steg i trygghet och säkerhetens namn.