Skola

Skulle friskolor kunna göra vinst om?

Jag kände efter att ha läst Pernilla Ströms lilla hyllning av vinstdrivande friskolor att jag behövde flika in något som Pernilla Ström uppenbarligen missat. Nämligen att den kommunala skolan och en privat friskola har skilda krav på sig. Den kommunala skolan måste upprätthålla en viss över kapacitet. När de kommunala barnakullarna varierar i storlek men alla måste erbjudas plats i skolan, friskolor väljer själva hur många elever de tar in så den kommunala skolan måste därför kontinuerligt dimensioneras om för att ta emot de elever som finns. Denna överkapacitet som detta kräver kostar pengar. Eftersom friskolorna saknar denna kostnad så kan dessa pengar istället tas ut i vinst.

Den skola i vars styrelse Pernilla Ström satt var uppenbarligen ekonomiskt sund. Men liksom vissa kommunala skolor lider av dålig styrning så finns det friskolor som lider av samma brist på sund ekonomi, skillnaden är att misskötta friskolor för eller senare går i konkurs varvid kommunala skolor kan tvingas ta över ansvaret för eleverna.

Om friskolorna tvingades ta samma ansvar som de kommunala skolorna skulle möjligheten till att ta ut vinst säkerligen begränsas något. Om friskolor inte fick gå i konkurs utan ägarna tvingades pumpa in pengar tills dess att eleverna som börjat slutat vore vinst lika enkelt? Om friskolorna inte kunde välja hur många elever de ville ta in utan tvingades anpassa sin kapacitet skulle Pernilla Ström fortfarande a suttit i en styrelse för en skola som gjorde vinst?

Konsten att mäta

Nu ska vi få fler betyg, regeringen vill pinka revir även inom skolvärden och bak i kulisserna skymtar vi som vanligt Jan Björklund som gör sig färdig att kliva ut på scenen och presentera ytterligare ett meningslöst förslag i sitt försök att verka duktig. Det är som gjort för att skapa rubriker, media kommer älska det hela, det är så konkret och man kan ju ha massa debatter om det. Att förslaget är helt meningslöst kommer ju inte stoppa någon.
För det är just vad förslaget är, meningslöst. Vad spelar det egentligen för roll om vi har tre godkända betyg eller fem?
Någon skulle säkert säga att det blir rättvisare för nu kan vi lättare se skillnad på betygen. Någon som idag har G+ kommer ju få samma betyg som någon som har G- även om G+ är bättre. Och vist med fler steg kommer ett G+ och ett G- att bli olika betyg. Men samtidigt kommer ett annat problem att förvärras och det är orättvisan som uppkommer när den ene får VG- och den andre G+ för skillnaden där är liten men ger helt olika betyg, och tyvärr beror det ofta på vilken lärare man har om man får VG- eller ett G+. Om det idag är svårt att få två lärare eller två skolor att ge samma betyg för samma arbetsinsatts så kommer detta bara bli värre med fler steg.
Tyvärr är det där rätt ointressant, att exaktare gradering leder till svårare mätning är självklart. Om jag vill veta vad jag väger kan jag bara genom att titta mig i baddrumsspegeln säga i vilket tiokilosintervall jag ligger (i mitt fall någonstans mellan 60-70kg) men om jag vill veta vad jag väger i kilo måste jag ställa mig på en våg. På samma sätt hade vi bara två betygssteg, godkänd och icke godkänd, skulle det vara rätt enkelt att sätta betyg, medans om vi hade hundra steg så skulle det vara snudd på omöjligt.
Det som egentligen är det mest sorgliga är att detta i huvud taget är en politisk fråga. Varför skall politiker i huvud taget vara inblandade och detaljstyra något sådant som antalet betygssteg. Det som politiker borde diskutera är vad vi skall ha betygen till, sedan borde det vara upp till skolverket eller någon annan expertis att anpassa graderingen så att den bäst svarade mot de mål som politikerna satt med betygen, samt kontinuerligt utvärdera och förändra graderingen så att de svarade mot de satta målen. För som det är nu när politikerna både bestämmer vad betygen skall användas till och hur de skall se ut så är risken stor att de istället för att ge lärarna en tumstock för att mäta hur långa eleverna är kommer att ge dem en våg men likt förbannat kräva att mäter hur längden