Viktor Tullgren

Reinfeldt förnekar ungdomsarbetslösheten

Bilden ovan är snodd från Victor Svedberg

Noterar att dagens snackis i bloggosfären är uttalandet vår kära moderata statsminister Fredrik Reinfeldt gjort om att ungdomsarbetslösheten bara är en skapad synvilla.

Statsministern tycks hänvisa till det i denna statistik även ingår ungdomar som studerar men som söker jobb. Vilket sakligt sett är sant men det ger knappast grund för att vifta bort ungdomsarbetslösheten som en ren inbillning. För det är ju inte bara nivån på ungdomsarbetslösheten som är skrämmande hög, det är också den stora ökning som skett.

Ser man på den äldre gruppen ungdomar, de mellan 20 -24, de som har lämnat gymnasiet och är på väg in i vuxenlivet, så ser vi en ordentlig ökning av arbetslösheten. Mellan första kvartalet 2007, när Fredrik Reinfeldt som nytillträdd statsminister för första gången kunde sätta sin politiska prägel på Sverige, och första kvartalet i år så har arbetslösheten för denna grupp ökat med ungefär 8 %-enheter. Bara ökningen är alltså nästan lika stor hela arbetslösheten är totalt sett. Det motsvarar ungefär 50 000 fler arbetslösa ungdomar, jag har svårt att tro att alla dessa ungdomar är synvillor.

Därtill ska man komma ihåg att ungdomsarbetslösheten mäts på samma sätt i hela Europa, så att det faktum att Sverige tillhör de länder som har den högsta ungdomsarbetslösheten har inte något att göra med att studerande inkluderas. Dessa inkluderas nämligen i alla länders mätningar.

Förvånansvärt, för övrigt, att inte media tagit upp detta, de brukar ju annars vara snabba på att hugga på minsta kommentar.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , och .

Tankar en natt om opinionen och debatten

Lagom tills jag ska krypa till kojs med en bok om radioelektronik, min nattlektyr under tentaperioden och en utmärkt bok om man vill somna snabbt, så publicerar DN morgondagens mest diskuterade nyhet i form av undersökning utav Synovate som närmast kräver en kommentar. Enligt Synovate har alliansen gått om det rödgröna, ett resultat som tidigare kunde ses i Demoskops undersökning. Huruvida detta verkligen betyder att alliansen har gått om är dock en annan sak, som alltid har andra mätningar gett andra resultat. Min egen sammanställning av de mätningar som gjorts finner ni ovan, och metodförklaring för trendvärdet finner ni här. Klart är att blocken nu ligger så pass nära varandra att vi kan förvänta oss att några mätningar kommer ge alliansen ledningen.

Peter Andersson skriver som kommentar till Synovates resultat:

”Jag är inte ett dugg förvånad. Sedan några månader har debatten ”tillåtit sig” att kretsa kring skattefrågor, isolerat från det skatter ska betala för. Den rödgröna budgeten var finansierad och de viktiga reformerna har, är min känsla, drunknat i analyser av olika skatteförslag”

Även om jag inte vill dra några specifika slutsatser från en opinionsundersökning, så måste jag ändå hålla med om att det knappast ligger i socialdemokraterna eller de rödgrönas intresse att föra en diskussion som kokar ner till att navelskåda enskilda intäkts- och utgiftsposter.

Skatter, skiljt från frågan om vad vi vill använda skattepengarna till, är ett ämne som bara kan vinnas av den som vill sänka skatten. Och i en sådan kamp kommer aldrig en socialdemokrat att vinna mot en moderat, vi tror trotts allt på tanken att använda skatter till gemensamma åtaganden.

För tror man på att det behövs mer kollektivtrafik, att sjuka skall ha en anständig sjukförsäkring, att vi inte har råd med fler uppsagda lärare och att vi måste ställa om till ett grönare Sverige, ja då är det inte så svårt att förstå, eller förklara, att detta också kostar pengar.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , och .

Stiltje i opinionen rapporteras som storm

Återigen har en opinionsundersökning publicerats och återigen har prasselmedia hittat någon förändring att blåsa upp rubriker med. Denna gång är det ett litet tapp för socialdemokraterna som resulterar i rubriker så som ”S tappar i ny väljarbarometer” och ”Socialdemokraterna rasar i ny mätning”. En mer sann rubrik hade nog varit ”intet nytt på opinionsfronten”.

Faktum är att ”intet nytt på opinionsfronten” är en väldigt bra beskrivning av situationen sedan EU parlamentsvalet förra året. Ovan syns resultatet för min egen sammanställning av opinionen, metoden för trenden finns närmare beskrivet i ett tidigare inlägg. Som synes är stödet för blocken idag ungefär densamma som för ett år sedan. Prasselmedia väljer dock att greppa efter halmstrån och tolkar varje liten vindpust i opinionen som vore det full storm.

I den mätning som prasselmedia nu blåser upp är ingen av förändringarna statistiskt säkerställda. Detta borde innebära att även politiska journalister skulle tolka resultaten med en gnutta skepsis, tyvärr passar detta inte in i den journalistiska dramaturgin och säljer heller inga lösnummer.

Men faktum är att inte ens statistiskt säkerställda förändringar behöver betyda något. I princip betyder nämligen statistiskt säkerställd, att sannolikheten för att förändringen uppstår helt slumpvis är under 5 %. Med andra ord även om ingen förändring har skett i opinionen så kommer man i 5 % av fallen se en förändring som är större än denna nivå man säger är statistiskt säkerställd, bara beroende på slumpen.

Eftersom det kommer så många opinionsundersökningar kan man närmast intill vara säker på att en av mätningarna varje månad visar upp någon slumpvis förändring som är stor nog att vara statistiskt säkerställd.
För låt oss anta att resultatet för varje parti är ett i stort sett oberoende resultat, något som så klart inte stämmer men det gör det enkelt att räkna på och verkligheten är inte så långt ifrån. Sannolikheten att vart och ett av partierna eller ett av blocken visar upp en slumpvis förändring som är stor nog att anses statistisk säkerställd är alltså 5 %. Eftersom det finns åtta partier och två block betyder detta att sannolikheten att i alla fall ett parti, eller ett block i varje mätning har en så stor slumpvis förändring är hela 40 %. Eftersom det publiceras i genomsnitt sju olika opinionsmätningar varje månad är alltså sannolikheten hela 97 % att i alla fall en mätning har en helt slumpvis förändring för något block eller parti som är stor nog att anses ”statistiskt säkerställd”. Sannolikheten att prasselmedia kommer att göra stora rubriker på denna förändring är närmast 100%.

Slutsatsen som kan dras är att prasselmedias rapportering kring opinionsundersökningarna, och framför allt deras val av rubriker, är skräp. Kent Persson ställde som fråga tidigare på sin blogg om man kunde lita på opinionsundersökningar. Min slutsats är att det inte finns några som helst problem att lita på mätningarna i sig. Däremot kan man absolut inte lita på den rapportering som finns kring dessa mätningar, om det så är bland bloggares tolkningar eller politiska skribenter. Slutsatserna som dras är oftast mycket långtgående och baseras sällan eller aldrig på någon djupare analys av vad resultaten egentligen säger. Snarare handlar det om önsketänkande och halvbakta teorier.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Fredriks jobbpolitik misslyckd, jämfört med EU

Peter Andersson skrev igår ett intressant inlägg om regeringen misslyckande vad gäller jobben, ett tema som jag tänkte spinna vidare på. Det är främst argumentet om att den ökade arbetslösheten bara kan skyllas på att finanskrisen. Som Peter Andersson påpekar så ställde inte Fredrik Reinfeldt ut någon brasklapp för sitt löfte, men om vi bortser från det hur har Sverige klarat arbetslösheten om man jämför med resten av Europa?

Man skulle nämligen kunna ställa upp en hypotes som lyder att om arbetslösheten så som Alliansen påstår, bara är ett resultat av finanskrisen så borde Sverige ha kunnat klara av denna kris lika bra, eller lika dåligt, som Europa i stort. Några länder kommer att klara sig bättre, andra sämre, men på det hela taget så borde Sverige följa med EU snittet. Man skulle till och med kunna tro att eftersom att Sverige har så goda statsfinanser borde vi ha en bra chans att klara oss bättre än övriga Europa. Men hur har vi då klarat oss?

För att svara på detta gjorde jag ett utdrag utifrån Eurostat, EU:s motsvarighet till SCB. Och resultatet visar ganska tydligt att Sverige under Reinfeldts styre har klarat sig sämre än Europa i övrig.

När Fredrik Reinfeldt tog över 2006 låg Sverige ganska exakt i mitten av EU:s länder rankad efter arbetslöshet. Vi var land 13 av 27 med lägst arbetslöshet. Lägst hade Nederländerna högst hade Polen. När 2009 nu är summerad har Sverige tappat placeringar och ligger nu på plats 17 av 27. Vi har alltså tappat fyra placeringar, men då kan det vara viktigt att notera att Estland, Lettland, Litauen och Irland, fyra länder som i stort fått se sin ekonomi haverera, alla har gått om Sverige i arbetslöshetsligan.

Det här betyder att hela åtta EU länder: Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta har klarat krisen bättre än Sverige. Samtliga dessa åtta länder hade högre arbetslöshet när Reinfeldt tog makten och numera lägre arbetslöshet, med andra ord har mer än hälften av de länder som 2006 hade högre arbetslöshet än Sverige fått lägre arbetslöshet.  Av dessa länder är tre särskilt noterbara:

  • Polen, hade 2006 Europas högsta arbetslöshet, nästan dubbelt så hög som Sverige men har numera lägre.
  • Tyskland, som efter murens fall och återföreningen alltid haft högre arbetslöshet än Sverige, har nu lägre.
  • Finland, vår granne som historiskt sett alltid dragits med högre arbetslöshet än Sverige, de har alltså nu lägre arbetslöshet.

Går det verkligen att hävda att det är krisens fel att Sverige haft fått högre arbetslöshet än Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta? Är inte den globala finanskrisen trotts allt faktiskt global så då borde väll även dessa länder drabbats? Och om det bara är krisen som är orsaken borde då inte några andra länder än baltstaterna och Irland klarat sig sämre än Sverige?

Att arbetslösheten ökar under en lågkonjunktur är helt naturligt, men att den ökar snabbare här än i andra Europeiska stater är inte naturligt. Framför allt är det svårt att skylla det faktum att Sverige halkat efter Finland bara på krisen. Ur nationalekonomiskt hänseende finns det antagligen inget annat europeiskt land som är så likt Sverige som just Finland. Historiskt sett så har som sagt Finland alltid haft högre arbetslöshet än Sverige. Inte alltid så mycket högre men dock högre, 2006 var arbetslösheten ungefär 0,7 % enheter högre. Det intressanta i sammanhanget är att om Fredrik Reinfeldts och regeringens politik inneburit att vi kunnat behålla detta gap på 0,7% enheter mot Finland, istället för som nu tappat det, så skulle Sveriges också behållit sin position jämfört med övriga europiska länder. Då hade lika många länder klarat sig sämre än Sverige som hade klarat sig bättre. Istället för som nu, fyra stater som klarat sig sämre, baltstaterna och Irland, och åtta som klarat sig bättre.

Om man tror att politiken kan ha någon påverkan på arbetslösheten, och jag är relativt säker på att Fredrik Reinfeldt tror det eftersom han lovade att hans politik skulle minska arbetslösheten, så blir det svårt att komma till någon annan slutsats än att det faktum att Sverige klarat sig sämre än övriga europeiska länder är ett misslyckande för alliansen och för Fredrik Reinfeldts så kallade jobbpolitik.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , och

Förslag på hur Regeringen kan lösa CSN problemt

Jag har suttit och snackat lite med flertalet vänner här på KTH och det visar sig att rätt många har fått krav från CSN. Krav som är lika orimliga som de är absurda. Eftersom vi samtliga är teknologer och därmed problemlösare så har diverse olika lösningar bollats runt mellan oss. Här följer två av de mer ”seriösa” förslagen:

  • Högskoleminister Tobias Krantz (FP) bör med omedelbar verkan sparka CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin. För att detta inte skall ses som ministerstyre bör det hela bara motivers med att regeringen bara i allmänhet inte har förtroende för generaldirektören. Beskedet kan med fördel lämnas via SMS. Därefter bör man tillsätta och avsätta generaldirektörer till dess en generaldirektör tillsätts som förstår vinken och drar tillbaka kraven.
  • Regeringen inför en automatiserad process för att ge nåd till samtliga studenter som söker nåd på grund av CSN:s felaktiga krav. Enklast vore om detta sker genom en ansökan på regeringens hemsida.

Eller så inser CSN det orimliga i deras tolkning av regelverket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,