Viktor Tullgren

Dahlbergs Jobbflum

2 juli 2009 19:30

Jag antar att man måste vara borgerlig för att förstå logiken i denna mening ”Det kommer aldrig att gå att utbilda eller ”investera” bort arbetslösheten.” Jag antar att man måste vara borgerlig för att säga något sådant dumt. Troligen måste man också vara borgerlig för att dessutom tro på det hela.

Meningen kommer ifrån en artikel i Expressen, med titeln Sahlins Jobbflum, skriven av Anna Dahlberg.

”Det är inte trovärdigt. Det kommer aldrig att gå att utbilda eller ”investera” bort arbetslösheten. Vi måste i stället ge fler människor en rimlig chans på den ordinarie arbetsmarknaden genom sådant som sänkta ingångslöner, en mer flexibel arbetsrätt och en fungerande yrkesutbildning. Vi måste se till att den privata tjänstesektorn kan expandera och suga upp en allt större andel av arbetskraften.”

Jag antar att Anna Dahlberg är fullständigt missat det faktum att tjänstesektorn generellt sett är kunskapsintensiv. Det finns självklart undantag och kanske tror Anna Dahlberg att tjänstesektorn enbart består av hushållsnära tjänster, frisörer och en och annan pizzabagare.

Ser man till vad tjänstesektorn själv önskar sig, och detta från en rapport författad av fack- och arbetsgivar- representanter inom tjänstesektorn, så är investeringar i infrastruktur och olika former av utbildnings och kunskapssatsningar det som man efterlyser. Inte sänkta ingångslöner eller flexiblare arbetsrätt.

Satsningar på utbildning är inte flum. Investeringar i infrastruktur och grön energi inte bara skapar jobb, de gör också att jobb som utförs blir mer värt. Varken hushållsnära tjänster eller låglönejobb är något som Sverige bör eller skall satsa på. Det är inget fel hushållsnära tjänster, det är inget fel att jobba för en låg lön men att tro att framtiden ligger i att satsa på dessa områden, det mina vänner, det är flum.

Håller med KD, TV avgift vart finns logiken?

25 juni 2009 23:34

Kan någon ge en bra förklaring till varför TV avgiften skall utgå per hushåll som har TV? Finns det någon som helt logik bakom det idag?

TV avgiften var säkert logisk på den tiden då en normal familj inte hade mer än en TV, den fortsatte på sitt sätt att vara logisk även när en familj kunde ha mer än en tv för även om du hade mer än en TV så fans det ändå bara två kanaler att titta på. Antalet TV apparater i familjen påverkade inte så mycket vad familjen kunde se på så mycket som var familjemedlemmarna kunde se det.

Idag, med en uppsjö av TV kanaler bara inom publik servis och ännu fler utanför kan man ju ställa sig frågan varför det skall finnas en avgift som skall betalas per hushåll som har TV-mottagare. Inte blir det enklare att förstå den dagen SVT börjar sända så mycket på webben att varje dator börjar räknas som en TV mottagare.

Nej jag kan inte förstå logiken. En familj två barn två föräldrar betalar en avgift. Skiljer sig föräldrarna ska de betala två. När barnen flyttar ut skall de betala fyra. Det är inte så att antalet tv tittare har ökat, och inte heller nödvändigtvis så att antalet tv apparater har ökat ändå skall avgiften betalas per hushåll.

Så för en gång skull håller jag med Krisdemokraterna, lägg tv avgiften på skatten.

Sjukvård, Sodexo och minnen från lumpen

18 juni 2009 15:06

Sodexo som tack vare den borgliga majoriteten i landstinget numera leverera mat till bland annat södersjukhuset, har nu tagit över ICA:s gamla trick att märka om utgångsdatumen på maten. Detta med gammal mat är dock bara ett exempel på problem som uppkommit efter att landstingets upphandling förra året. Ansvaret för dessa misslyckanden och problemen som uppkommit vilar utan tvekan på den borgliga majoriteten i landstinget som uppenbarligen inte har en aning om vad de håller på med. För det är ju inte bara maten som blivit ett problem inom vården i Stockholm.

Problem med Sodexo och mat får mig direkt att tänka på en liten händelse från min värnplikt. En tradition inom lumpen är att man ska äta pankakor med ärtsoppa varje torsdag. En måltid som mitt gamla befäl från boden brukade kalla för ”veckans suprise”.

Just Sodexo och pankakor höll på bli en explosiv kombination när de tog över restaurangen vid armens tekniska skola i Östersund. I ett försök att dra ner kostnaden för maten försökte Sodexo införa som regel att vi lumpare bara fick ta fem pankakor och var vi inte mätta av detta fick vi väll äta mer ärtsoppa. Fem pankakor kan låta rätt lagom men för en hungrig lumpare är det absolut för lite, hade gränsen varit femton pankakor hade det hela kanske kunnat fungera. Nu blev istället resultatet att Sodexo och dess personal var mycket nära att drabbas av ett myteri, eftersom att ingen av oss lumpare i huvud taget tänkte acceptera dessa inskränkningar, något som vi även demonstrerade med stor tydlighet (oftast genom att helt enkelt ta så många pankakor vi villa ha). Tursamt nog valde personalen i detta läge att inte försöka upprätthålla reglerna och nästa torsdag syntes några pankaksransoneringar inte till.

Huruvida vi kan lära oss något av denna historia är dock tveksamt. Möjligen att det är lättare att ge dålig eller för lite mat till sjuklingar eftersom de inte har samma möjlighet att protestera.

Björklund krossa drömmar

15 juni 2009 01:42

Så var Marjor Björklund igång igen. Som vanligt är det något som ska förbjudas, bestraffas eller regleras. I detta fall är det möjligheten till att läsa upp gymnasiebetyg på konvux som skall förbjudas.

Jag kan förstå hur han och andra tänker. Elever skall vara tvingade att lära sig första gången och inte kunna komma tillbaka och komplettera bara för att de var för lata för att plugga när de gick på gymnasiet Det hela är för att citerar majoren själv ett slöseri med samhällets resurser. Som vanligt tänker Björklund fel.

Det Majoren som vanligt glömmer är att skolungdomar faktiskt är mänskor som växer. Lathet är nämligen inte det enda skälet till varför elever inte får de betyg som de kanske skulle velat ha, eller som de kanske senare upptäcker att de behöver. Så mycket annat händer under ens uppväxt som kan påverka det betyg man får. Allt ifrån mobbning, kärlek och tragedier till föräldrar som aldrig själva gått på gymnasiet kan göra att du inte får just det MVG du behövde.

Jag kan bara se på min egen gymnasietid. Jag hade i princip topp betyg i alla ämnen (med undantag för språk) ända fram till sista terminen i gymnasiet, då jag till och med lyckades få G i matte E. En ganska starkt bidragande orsak till att sista terminen blev något sämre akademiskt än de andra var att jag plötsligt råkade inse att jag gillade killar och dessutom råkade få min första pojkvän. Man kan väll säga att jag fick lite annat att tänka på den där sista terminen. Nu spelade det inte så stor roll eftersom jag ändå kom in på det program jag ville komma in på, men hade jag velat bli till exempel läkare som min far så hade den terminen antagligen förstört mina möjligheter.

Och det är det här som är poängen. En liten händelse under de ändå traumatiska år som är ungomen bör inte förhindra dig från att nå dina drömmar. Om du inser att din dröm är att bli läkare, arkitekt, ekonom eller samhällsbyggare varför ska då samhället säga att det får du inte bara för att du inte insåg det när du var 16?

Som jag ser det är det bara positivt om folk är villiga att kämpa för att nå sina mål, och att läsa upp kurser på konvux är att kämpa för att nå sina mål och sina drömmar, det är något som samhället bör stödja inte motarbeta. Major Björkliunds mål tycks vara att krossa drömmar. Tacksamt nog ser jag att varken Expressens eller Aftonbladets läsare håller med Majoren i hans strävan.

Läs även: Monaforpresiden och Yvonne Ruwaida.

Eftersom några kommenterat och frågat om Högskoleprovet så tänkte jag göra några förtydliganden.

Självklart har man alltid möjlighet att skriva högskoleprovet, eller för den delen möjlighet att tenta upp ett betyg. Det finns dock en viss skillnad mot att läsa upp ett betyg och att tenta upp det eller att skriva ett högskoleprov. Både högskoleprovet och tentering handlar om att du vill få din kunskap prövad eller omprövad. Att läsa upp ett betyg innebär att du faktiskt försöker lära dig något nytt. Om jag fick G i svenska A för att min kunskap just var på G nivå så kanske jag måste sätta mig i skolbänken igen och läsa och plugga för att min kunskap och mitt betyg skall nå upp till nivån för ett MVG. Om jag däremot bara hade en orättvis lärare, eller valde att skolka lite för mycket så kanske jag egentligen har kunskap för ett MVG och då är det bara för mig att tenta upp betygen. Men för rätt många är det faktiskt så att man får ett G därför att ens kunskaper är just på G nivå och inte på MVG, och ska man då höja sig behöver man också läsa upp betygen.

För övrigt vill jag påpeka att vad gäller högskoleprovet så är det en egen kvotgrupp. För populära utbildningar kan det krävas att du har toppresultat i både högskoleprovet och betyg för att ha en chans att komma in. Du ökar nämligen dina chanser om du finns i flera grupper. Men fortfarande har möjligheten att skriva högskoleprovet inget att göra med möjligheten att faktiskt kunna öka sin kunskap genom att läsa om ett ämne. För trotts allt så är ju tanken att om du får ett högre betyg så ska det tyda på att du även kan mer. Skulle det inte vara så att högre betyg tydde på större kunskap vore det ju helt meningslöst att ha betyg som ett urvalsinstrument i huvud taget. Men det är klart huruvida betyg skall vara ett urvalsinstrument för högre studier är en annan fråga.

Expressens ledare laddar med Tomhylsor

14 juni 2009 15:59

Expressens Anna Dahlberg utnämner i en ledare försvarsminister Sten Tolgfors till den bästa försvarsminister som Sverige har haft på mycket länge. Själv tror jag att det enbart är på expressens ledarsida som någon skulle få för sig att framföra en sådan åsikt utan att vara djupt ironisk. Inte ens Svenska Dagbladets ledarsidor, som annars är kända för sin alternativa verklighetsbeskrivning, skulle få för sig att påstå att Tolgfors hör till gruppen bra försvarsministrar.

Sen Tolgfors tog över som försvarsminister har försvarsmakten till stora delar underordnats finansdepartementet, skolministern har varit mer framträdande i försvarsfrågor än försvarsministern, stridsflygplan för miljarder har varit planerade att sakna krypterad kommunikation och som grädde på moset har försvarsberedningen inte sammanträtt på ett år.

Räcker det med stolligheter? Nej tyvärr inte, nu ska Sverige också överge pliktförsvaret. Det kanske är en god idé, vem vet, men borde man inte vänta med ett sådant beslut till dess att Pliktutredningen är färdig? Eftersom det ännu inte finns någon som helst bra bild över vad ett avskaffande av det nuvarande värnpliktsförsvaret till förmån för ett professionellt försvar skulle kosta. Risken känns uppenbar för nya svarta hål något som Officersförbundet varnat för.

Försvarspolitik om något är en nationell angelägenhet, och innan man river upp och bygger om bör man se till att få en stark enighet i riksdagen. Ett beslut måste kunna hålla även efter ett regeringsskifte. Detta är knappast något som finns idag, och den som är ansvarig för det är faktiskt försvarsminister Sten Tolgfors. Bara det faktumet, undantaget alla andra skandaler och misslyckanden diskvalificerar Tolgfors från att kvalificera bland de bästa försvarsministrarna. De övriga skandalerna och misslyckanden gör snarare att han kvalificerar bland de sämsta.

Men det är klart Expressens ledarredaktion lever väll i sin egen verklighet. En verklighet där en försvarsminister kallad Tomhylsan kan vara den bästa försvarsministern.

Läs även Monaforpresident.