Högern, Propaganda Och Ekokammaren

Claes Arvidsson ondgör sig på SVD:s ledarsida över skolor som bränns ner och ger sin universallösning. [Så klart samma som regeringens] Mer ordning och reda i skolan. Samtidigt kommenterar han skolledarnas ordförande Lars Flodin, som vill möta problemet med mer personal och mer fritids­aktiviteter, med att ”vi har hört det förut…”

Vist Claes vi har hört om det förut. Men tyvärr knappast sett det.

För de flesta ungdomar lyser meningsfulla sysselsättningar utanför skoltid med sin frånvaro. Särskilt stor brist är det på saker att göra som inte kostar en massa pengar. För de elever som bränner ner skolor kommer inte sällan från familjer som inte har så mycket pengar att göra av på fritidsnöjen.

Nej lita på skol ledarna de är trotts allt professionella och möter problemet varje dag i sitt jobb. Att du som amatör ska ha någon sorts patentlösning på problemet är ju inte så troligt.

Personligen tror jag  att professionella tyckare, likt ledarskribenter, ska man vara skeptiska till.

Så då fick inte vi bögar och flator gifta sig till Pride. Förklaringen är att de borgliga ledamöter som säger sig stödja en könsneutral äktenskapslagstiftning inte röstade för den motion som oppositionen la fram.

Själv ser jag det bara som fånigt. Skälet är så klart att borgarna vill ha äran att ha genomfört en sådan reform men för att få den äran så har de nu faktiskt röstat emot sin övertygelse. Och därmed för att få denna ärna så tvingar de alla bögar och flator att vänta.

Nej det här var bara barnsligt, barnsligt och åter barnsligt. Finns egentligen inget mer att säga.

Jo föresten om de borgare som brinner för hbt frågan hade varit lite vuxnare och tänkt lite längre så kanske de insett att de hade kunnat rädda regeringens minsta parti från en riktigt pinsam situation. Om riksdagen kör över KD så kommer de nog inte bli lika sura som om regeringen gör det.

Det kan vara rätt kul att dissekera andras argumentation, och visa varför de talar i nattmössan. Särskilt om de så tydligt talar i nattmössan.

Följande argumentationer är tagna från SVD.

”Det vi aldrig kan komma ifrån är att ändå att det bara är utbytet pengar mot sex som är kriminaliserat. [utbyte var ordet] Bjuder jag på drinkar på krogen och det leder till sex är det helt okej.  [om det leder ja men inte om du byter drinkar mot sex] Köper jag en märkesväska och får sex är det okej. [om du får ja men inte om det krävs för att du ska köpa väskan] Sen räknar väl alla med att sex = penetrering. Om jag betalar för att någon masserar mig är det okej, men om jag betalar för att någon skall piska mig är det ett sexköpsbrott? [intressant är det ett sexköpsbrott att bli piskad?]”, skrver Schwanhof.

Med viss enkelhet ser vi att denna debattör blandar ihop ett möjligt resultat av att ge en gåva, med en transaktion. Om du bjuder någon annan på en drink på krogen och denna någon känner att du var en trevlig prick som skulle vara kul att ha sex med. Ja då är det självklart inte ett sexköp. För personen du köpte drinken till har möjligheten att ta drinken och sen inte ha sex med dig.

Mig veterligen så är det få sexköp som går till så att sexköparen först ger kvinnan pengar och sedan hoppas att hon vill ha sex. Pengarna får hon för att ha sex.

”I grund och botten kan ett förbud mot sexuella tjänster inte vara frågan om något annat än moral. ’Det är fel att sälja sin kropp’, javisst, moral – något individuellt. Men man får ju också ’sälja sin kropp’ i andra arbeten? I vartenda fysiskt arbete säljer man sin kropp.”

Den grundläggande missen i denna argumentation är att lagstiftningen i Sverige inte förbjuder dig att sälja din kropp utan förbjuder andra att köpa den. På precis samma sätt så reglerar arbetsgivare från att låta sina anställda göra vad som helst (oberoende av hur villiga de skulle vara).

Du har som arbetsgivare inte rätt att utsätta dina anställda för vilka risker som helst, eller rätt att låta dem komma till skada (även om de skulle gå med på det). Så även om det finns folk som är villiga att bada i en reaktortank så betyder det inte att du har rätt att anställda någon för att göra det.