Övrigt

MUF saknade demonstrations tillstånd

Efter mitt inlägg om första maj kom det många inlägg om de oroligheter som uppstod runt MUF:s mot demonstration under första maj andra har också skrivit om störningar och så i anslutning till motdemonstrationen. Personligen tyckte jag att MUF’s motdemonstration kom obehagligt nära första maj tåget. MUF:arnas uppdrag var att häckla förstmaj firarna och de tågande som blev häcklade svarade förstås med att häckla tillbaka. Med tio tusen förstamajfirande och ett femtiotal MUF:are på armlängds avstånd från varandra, uppstår en potentiellt farlig situation. Det räcker med att en MUF:are eller en av de tågande spårar ur och blir våldsam och med så många personer så nära varandra blir risken rätt stor att någon faktiskt spårar ur.

Enligt svaren jag fått på mitt blogginlägg så ska någon ifrån tåget just ha spårat ur och tagit strypgrepp på en motdemonstrant, och i media rapporteras att några syndikalister angrep MUF:arnas demonstration. Detta är absolut inte acceptabelt och det borde kunnat undvikas.

Eftersom polisen normalt brukar ta säkerhetsaspekter i beaktande när de utfärdar demonstrationstillstånd så skickade jag en liten fråga till stockholmspolisen angående hur MUF:s demonstrationstillstånd sett ut. Svaret kom idag:

” Hej! Det har inte utfärdats något tillstånd för Moderata Ungdomsförbundets demonstration under 1:a maj 2009. Vänlig hälsning Margaretha Petersson Polismyndigheten i Stockholms län”

Så det var det, att MUF inte hade tillstånd för sin motdemonstration ursäktar på inget sätt några våldshandlingar. Däremot kunde ju tycka att en ansvarstagande MUF ledning skulle ha funderat lite över säkerhetsaspekten för sina deltagare och de runt omkring när de organiserade motdemonstrationen. Man kunde ju också tycka att de borde sökt tillstånd för sin demonstration, för med största sannolikhet hade då polisen förklarat att placeringen motdemonstrationen var olycklig och borde flyttas. Då hade vi antagligen sluppit se de våldshandlingar som uppenbarligen skedde.

Rekommendationen till MUF inför nästa år är alltså, sök demonstrationstillstånd om ni ska organisera en liknande motdemonstration. Och till ledningen för förstamajtåget så rekommenderar jag att kolla med polisen att eventuella borgliga motdemonstrationer har demonstrationstillstånd och i de fall där de saknas föreslå att polisen flyttar på dem till en mer lämplig platts utifall de stör.

Massa Sossar och några skräniga MUF:ar

Vilken första maj, strålande solsken och så mycket folk, har inte sett så här många på flera år. Kanske är det media som vi får tacka, eftersom de försöker måla upp att det är kris i partiet så känner väll fler av oss att vi måste visa att socialdemokratin faktiskt står stark.

img_1740

Wanja längst fram i tåget

Media vill ändå gärna spinna vidare på kristemat och därför är det väll inte konstigt att alla tidningar lät löpen handla om de tiotalet svartklädda ungdomar som valde att bua när Wanja höll tal. Att de var just ett tiotal och antagligen inte var socialdemokrater stod däremot inte på löpet det får man istället i bröd texten. Inte heller bestämde sig Aftonbladet att skriva något om mannen som stod och peka finger åt Wanja, kanske berodde det på att han helt ogenerat pressentera sig som nazist. Reaktionen från Aftonbladets reporter var annars ganska rolig när hon såg att mannen pekade finger, snabbt trängde sig hon och kameramannen fram för att göra en intervju. Men säg den glädje som varar, hon blev nog något besviken när det visa sig att han var nazist och inte socialdemokrat för det är knappast en nyhet att nazisterna inte gillar socialdemokraterna.

På det hela taget var det ett bra första maj firande även om våra politiska motståndare var ovanligt aggressiva. Till och med MUF:arna var ovanligt skräniga även om de inte var särskilt många, kasta tobleronepaket kunde de däremot, synd bara att de var tomma. Egentligen lite snålt för några år sedan så dela de faktiskt ut riktig toblerone, men det är klart det är väll ett utslag av den finansiella krisen vi är i att MUF inte har råd med en riktig kampanj. För övrigt är det säkert ett utslag av den finansiella krisen att MUF inte kan hitta på någon ny kampanj utan måste fortsätta på tobleronespåret, men det är klart återanvändning är ju miljövänligt kanske de blå små liven börjar tänka på klimatet? Även Nazistisk Folkfront tycks ha hängt på MUF:s tobleronekastande även om de valde att faktiskt kasta den mot Mona.

För övrigt skönt att se att borgarna förlorar stöd i senaste opinionsundersökningen.

Kista Arbetsmarknadsdag i full gång

Just nu sitter jag i receptionen i restaurangen i Forumbyggnaden i Kista där Kista Arbetsmarknadsdag just är i full gång. Bredvid mig har jag en liten mätare som visar antalet in- och ut- passager i lokalen, i skrivande stund står den på 488 vilket ungefär motsvarar 200+ besökare.

KAM 2009

KAM 2009

En arbetsmarknadsdag är en sorts mässa där företagen ställer ut och pressenterar sig själva för studenterna. Tanken är att skapa kontakt mellan företagen och studenterna där målet är att studenterna skall få jobb och företagen skall få tag i kompetent personal. Nej nu måste jag tillbaka till jobbandet mer innom kort.

Hatten av för industriutskottet.

Telekom Paketet, Akta, IPRED samtliga dessa har en sak gemensamt de vill begränsa vår frihet på nätet för att skydda upphovsrätten. Telekom Paketet är just nu på agendan och innehåller särdeles vidriga drag. Tacksamt nog så har EU parlamentarikerna i industriutskottet idag visat att de har grymt mycket större moralisk resning än ministerrådet.

Så jag tar av mig hatten och bugar i riktning mot Bryssel och säger tack.

Sen så riktar jag en känga åt vår egen ansvariga minister centerpartiets Åsa Torstensson som uppenbarligen inte stått upp för samma frågor i ministerrådet.

Allmänt anser jag att just denna strida ström av integritets och frihetskränkande regleringar för att skydda dagens upphovsrätt är om något ett viktigt skäl till att istället börja fundera över själva upphovsrätten. Om upphovsrätten enbart kan upprätthållas genom rent drakoniska åtgärder så bör man fundera igenom om detta är värt priset.

Läs mer på:

Expressen, Aftonbladet, DN Signerat Andreas Sjölander, Kulturbloggen och Promemorian.

Missförstå inte twittrandet kära mediaforskare

Henrik Oscarsson argumenterar i Expressen för att ”Politikernas twittrande är spel för gallerierna” och påpekar bland annat att:

Kortformatet räcker förstås inte till för en seriös diskussion: att resonera, förklara eller underbygga. En mycket stor andel av twittermeddelandena innehåller därför hänvisningar till dokument, nätsidor, filmer på Youtube eller egna längre blogginlägg!. Eftersom publiken själv kan välja vilket partitwitter man vill följa ger man fritt spelrum för samma socialpsykologiska mekanismer som existerar i bloggosfären. Medborgarna följer bara twitter från ledamöter eller partier som man gillar och där budskapen inte utmanar. Därmed slipper man obehaget att konfronteras med alternativa perspektiv eller motargument.

I sak har Henrik Oscarsson helt rätt och ändå har han totalt missat poängen.

Twitter är i första hand inte till för att föra längre och djupare diskussioner, det finns mycket bättre alternativ för sådan kommunikation. Twittrande är för mig ett sätt att kunna berätta för mina vänner och bekanta vad jag håller på med och tipsa om saker som jag tycker är intressant. Med twitter kopplat till min statusrad på Facebook och till ett flöde på min blogg kan den som vill hålla sig uppdaterad om vad jag gör och tänker i realtid, precis som jag kan hålla mig uppdaterad om vad de gör. Just i och med att mina vänner och andra, det vill säga publiken som Henrik Oscarsson skriver själva väljer vilka det vill följa vet jag att när jag skriver ett twitt så når det de personer som är intresserade av att läsa det. Eftersom att annars skulle de ju aldrig följa mina twitts. Direkt når den information jag vill sprida alla de som följer mig på twitter eller har mig som vän på facebook, sammantaget flera hundra. Och det är här twittrandet har ett värde för politiker eftersom det är ett mycket snabbt sätt att föra ut information till stora mängder av intresserade mottagare.

Om man tittar på Obama kampanjens användande av twitter så var det inte i förstahand för att vinna nya supportrar som man twittrade utan för att aktivera och peppa de supportrar man redan vunnit. De Obama supportrar som valde att följa honom kunde på detta sätt snabbt få information om vad som var på gång. De kunde sedan sprida den informationen vidare till sina bekanta för att på så sätt värva nya supportrar. Obamas konstanta uppdaterandet och personliga meddelandena förståss också en psykologisk effekt eftersom de fick supportrar att känna sig mer delaktiga i kampanjen. Det kommer bli mycket spännande att se hur Twitter kan användas när väl valkampanjerna drar igång.

Första testet blir ju nu inför EU-parlamentsvalet, där i alla fall de två kandidater jag stödjer är aktiva twittrare, Åsa Westlund och Ardalan Shekarabi.

För lite andra åsikter om det här med politikers twittrande rekomenderar jag s-buzz.