Övrigt

Välfärd eller skattesänkningar, valet 2010 är ditt.

28 juni 2010 03:37

Innan jag somnar för kvällen ser jag att Mona Sahlin och Thomas Östros skriver på DN debatt om hur Socialdemokraterna vill prioritera välfärden istället för skattesänkningar inför höstens val. Detta i kontrast mot Alliansen och Moderaterna, vilka tycks ha motsatt prioriteringsordning, skattesänkningar på bekostnad av välfärden. En artikel som förtjänar ett blogginläg.

Låt oss ta avstamp i Fredrik Reinfeldts påstående om att han ”fredat välfärden”. Ett påstående som givetvis är svårt att utvärdera eftersom ingen annan en Fredrik vet vad han menar med ordet ”fredat”. Men faktum att mellan 2007 och 2009 minskade de kommunalt finansierade sysselsatta med 33 000 personer, oberoende av om dessa arbetade i privat eller offentlig regi. Enligt min mening, knappast ett ”fredande”.

Orsaken till denna minskning, är dels att alliansen för att finansiera sina skattesänkningar fört över kostnader från staten till kommunerna. Detta genom att neddragningar i den statligt finansierade a-kassan och sjukförsäkringen, har ökat antalet socialbidragstagare, och därmed eftersom de senare är en kommunal utgift ökat kommunernas kostnader.

Därför har Socialdemokraterna och de rödgröna redan tidigare aviserat 12 miljarder kronor för att stärka skolan, vården och omsorgen, därutöver har man även lagt förslag för att stärka a-kassan och sjukförsäkringen vilket på sikt minskar kommunernas kostnader för socialbidrag. Det nya i dagens debattartikel är Socialdemokraterna gör klart att detta enbart bör ses som ett första steg då man bedömer att välfärden kommer behöva mer pengar framöver och att detta måste prioriteras framför annat, så som skattesänkningar.

Ser man till forskning så är detta en given slutsats om man nu vill behålla den modell vi har idag med gemensamt finansierad välfärd i form av vård, skola och omsorg. Med en befolkning som lever allt längre kommer nämligen kostnaderna att öka, samtidigt som du och jag också fortsättningsvis kommer vilja ha en god kvalité i den vård som erbjuds oss.

Alternativet är annars att övergå till ett system som basseras på privata försäkringar, där de som har råd får bra vård och den som inte har råd får sämre eller ingen vård. Och det finns från högerhåll de som öppet förespråkar en sådan lösning. Fredrik Reinfeldt och alliansen påstår däremot att man är för den modell vi har idag, men skall man kunna behålla denna modell, även i framtiden, måste man vara ärlig och erkänna att då kan vi inte också sänka skatterna.

Denna ärlighet är inget som Alliansen och Reinfeldt erbjuder. Ser man på de förslag som allianspartierna tillsammans eller enskilt lagt fram, så föreslår de skattesänkningar på uppåt 100-miljarder sammantaget, och detta redan innan Almedalsveckan där vi kan förvänta oss ytterligare löften. Frågan blir därför, vart tänker man ta pengarna ifrån?

För sänker man inkomsterna med 100-miljarder måste man också sänka utgifterna med lika mycket och detta innebär, föga förvånande, nedskärningar. Men än så länge har alliansen inte kunnat ge några gemensamma besked om vad man vill ta pengar ifrån, vilken del av välfärden man vill banta, vilken del är det man inte vill satsa på?

Är det för mycket begärt att alliansen ger svar på dessa frågor? Kanske någon regeringsbloggare kan svara?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , och .

Bilden av Bildt

23 juni 2010 12:29

Som Johan Westerholm skriver om har Lundin Oil affären och Bildts inblandning nu uppmärksammats av internationell press, så som New York Times och The Christian Science Monitor den senare har för övrigt detta som framsidesnyhet. Intresset från internationell media är förstås inte särskilt förvånansvärd. Sverige har i ett högt internationellt anseende i humanitära frågor så att en svensk utrikesminister förekommer i en utredning om folkrättsbrott är en nyhet, en föga smickrande nyhet, av internationella mått.

Det är intressant att se hur Bildt och Reinefeldt hanterar denna kris. För givetvis är detta en kris.

Bildt har återigen valt att ta till sin vanliga strategi när han kritiseras. Han väljer att vifta undan kritiken och uppträda som om hela historien bara är löjlig. En strategi som tidigare tjänat honom väl, men kritiken har aldrig varit av ett så allvarligt slag som denna gång. Det är inte lika lätt att vifta undan en förundersökning om folkrättsbrott som kritik om jäv på grund av aktieinnehav i ryska oljebolag.

Fredrik Reinfeldts har än så länge valt att distanserad sig från kritiken som riktas mot Carl Bildt, samt undvikt att ge några klara svar. Strategin är den samma som vi sett tidigare när statsråd eller medarbetare kritiserats. Min gissning är att Reinefeldt hoppas kunna undvika att ta i frågan innan valet. För att efter en eventuell valvinst i höst helt enkelt byta utrikesminister när regeringen ombildas. Reinfeldt inser givetvis redan nu att situationen är ohållbar och knappast kommer bli bättre.

Lundin Oil är det företag som åklagaren kommer att undersoka. Carl Bildt har som representant för företagets styrelse varit i Sudan och haft direkt kontakt med den sudanesiska regeringen. Detta betyder att för eller senare kommer åklagaren att vilja höra Carl Bildt mer direkt, och detta inte enbart upplysningsvis. Reinfeldt har nog inte svårt att se rubrikerna framför sig: ”Utrikesministern i förhör om folkrättsbrott”. Det är inte en rubrik som Reinfeldt vill se.

Enda skälet till varför han inte redan nu tar mått och steg för att förhindra detta beror på valet i höst. Att utrikesministern avgår några månader innan valet är en för stor prestigeförlust och ger för mycket dålig publicitet. Frågan är bara om inte frågan redan nu blivit för stor för att kunna begravas.

Media Ab, Ex, Ex2, SvD, DN, DN, SVT,  Newsmill.

Intressant? Läs även Peter eller Peters inlägg samt andra bloggares åsikter om , , , , ,, , 

Om Bildt och att skilja på sak och person

21 juni 2010 16:51

Så kammaråklagare Magnus Elving vid internationella åklagarkammaren har inlett en förundersökning om folkrättsbrott i Sudan med koppling till Sverige. I detta fall en koppling som gäller Lundin Oils aktiviteter. Därmed så är Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som var styrelseledamot under tiden som förundersökningen berör, en del av förundersökningen, och kan riskera att åtalas för just folkrättsbrott. Ett brott som har livstid i straffskalan.

Carl Bildt själv har viftat undan det hela med att det är valtider och den vanligen så sansade Mary X Jensen, tycks göra den kopplingen. Nu tror jag personligen inte att ifrågasättandet av Carl Bildt hade varit mindre om det inte varit valtider men egentligen handlar inte det här om Carl Bildt. Det vill säga det handlar inte om personen Carl Bildt utan om hans roll som Sveriges utrikesminister och därmed Sveriges, och vårröst och representant gentemot omvärlden.

För personen Carl Bildt gäller det vi brukar kalla oskuldspresumtion, det vill säga man är oskyldig till motsatsen är bevisat. Men för utrikesminister Carl Bildt blir det hela en förtroendefråga, ty politik är en förtroendebransch och detta gäller alldeles särskilt för utrikespolitik.

En god vän till mig, amerikan och diplomat brukar säga:

”When it comes to diplomacy Sweden punches over its weight”

Med detta menar han, att Sverige har en mycket starkare röst i internationella sammanhang än vad som vore rimligt om man exempelvis bara såg till våra ekonomiska och militära resurser. Grunden till denna starka position bygger i mångt och mycket på att Sverige har en stor trovärdighet och ett starkt förtroende internationellt. Och det råder knappast någon tvekan om att det finns en viss risk att förtroendet och trovärdigheten för Sverige i internationella sammanhang kan ta skada av att vår representant förekommer i en utredning för något så alvarligt som just folkrättsbrott.

Om Carl Bild fortsätter reppresentera oss så kan detta alltså innebära en skada för Sverige och därmed hela svenska folket. Detta egentligen oavsett om han är skyldig eller oskyldig. För i det här fallet räcker det med att det gått så långt som till en förundersökning för att hans lämplighet kan ifrågasättas. Till dess att Carl Bildt antingen friats från ett eventuellt åtal eller avförts från utredningen så är han alltså en allt annat än optimala representanten för Sverige. Precis på samma sätt som lämpligheten hos en finansminister skulle ifrågasättas om denne vara inblandad i en utredning om grov ekonomisk brottslighet.

Det är därför en ganska rimlig begäran att Carl Bildt bör kliva åt sidan och ta en time out, så länge som förundersökningen pågår. Hade det inte varit valtider tror jag också att Carl Bildt hade insett detta själv. Nu får frågan istället riktas till statsminister Fredrik Reinfeldt, utifall han anser att en person som är inblandad i en förundersökning om folkrättsbrott är en lämplig representant för Sverige.

Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,, ,  och .

Och den som inte har råd?

21 juni 2010 10:21

Per Gudmundsson slår ett slag för privata sjukförsäkringar som lösningen för att hålla nere skatter.

Den uppenbara frågan blir förstås vad skall de som inte har råd med privat sjukförsäkring göra? Vilken vård skall dessa människor ha rätt till?

För den sorgliga sanningen är ju den att skälet till varför privata sjukförsäkring efterfrågas är att det finns en kvalitetskrav skillnad i vården. Kan du betala så får du bättre vård, eller omvänt, kan du inte betala får du sämre vård.

För framtiden är detta ett problem. Vad vi kan göra med vården riskerar att bli mer än vad vi har råd med, framför allt om skatterna skall fortsätta att sänkas. Då kommer privata sjukförsäkring att bli ett måste. För det stora flertalet blir det ingen större skillnad, det du får extra i fickan i form av lägre skatter äts upp av högre kostnader för de privata sjukförsäkringen. Men för de mer välbetalda, likt Per Gudmundsson, blir det lite extra i plånboken, för trots allt, välbetalda är inte sjukare än lågbetalda, snarare tvärt om. Vinsten kommer av att Per Gudmundsson slipper betala för de sjuka som inte har råd med en sjukförsäkring. Lite lägre skatt för de med goda inkomster betalas med att någon annan inte får den vård som behövs. Den enes bröd, nybakt och med färska räkor, blir bokstavligt den andres död.

Och det är det här som är det pris vi betalar när vi får lägre skatter. Ett pris vi redan betalar. Redan idag är det 30 000 färre anställda inom det som kallas välfärdens kärna. Självklart ingen slump, de skatter vi betalar går trots allt i huvudsak till välfärden, och man får vad man betalar för.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , ,

Mona for President

20 juni 2010 14:19

Bilden ovan är från Pride förra året taget precis efter att Sveriges förhoppningsvis nästa statsminister gett mig en komplimang för mina snygga gula byxor (ja det var pride man ska stå ut). Anledningen till bilden är att Liza Marklund idag kommit ur garderoben som Mona supporter, och i en artikel i expressen förklarar hon varför. Mycket läsvärt, även för den som inte alls gillar Mona, kanske till och med främst för den som inte gillar Mona.

Själv är jag sen länge varudeklarerad som bloggare för Mona. Och det beror inte på att Mona gillar mina byxor, utan för att  jag ärligt och uppriktigt tror att hon är den bästa tänkbara kandidaten till statsministerposten. Mona Sahlin är antagligen den politiker som har störst erfarenhet av regeringsarbete, med erfarenhet från ett stort antal departement, från arbetsmarknadsminister till miljöminister. Hon var med och städade upp Sveriges ekonomi efter 90-talskrisen, en uppstädning som är den direkta orsaken till varför Sverige idag har en av de starkaste ekonomierna i Europa.

Men det är inte detta som gör att jag gillar Mona, utan det faktum att hon, precis som Liza Marklund skriver, står ut. Jag gillar nämligen politiker som vågar bryta mot normen, och det har alltid Mona vågat. Att detta gjort att hon är hatad av extremhögern och sverigedemokrater vilka gör allt för att smutskasta henne, minskar knappast min respekt för henne, snare tvärt om.

Läs även andra intressanta åsikter om eller , och .