Skattesänkningar före ordning på finanserna?

24 maj 2010 14:34

Noterar att på SvD:s ledarsida hyllar kolumnisten Elise Claeson den nyvalda brittiska höger regeringens planer på att höja grundavdraget för inkomstskatt till 10 000 pund, ca 110 000 kr. Jag ställer mig själv tveksam till visdomen i en sådan politik. Storbritannien hade förra året ett underskott 160 miljarder pund, detta är mer än 100 gånger större än Sveriges underskott under samma tid.

Den brittiska statens utgifter motsvarar över 51 % av BNP, intäkterna motsvarar däremot bara ungefär 40 % av BNP. I ett sådant läge är inte massiva skattesänkningar den mest ansvarsfulla politiken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , och .

Alla dessa opinionsundersökningar

24 maj 2010 04:04



Jag måste erkänna att jag börjar bli smått trött på alla dessa opinionsmätningar som skapar rubriker. Varje månad så publiceras en hel hög med opinionsmätningar den senaste i raden kommer från Skop. Antingen så är det väljarnas stöd för respektive parti som redovisas, eller så är det förtroende för partiledare, eller inställningen i någon specifik fråga. Redaktörerna vid de stora tidningarna tycks vara av den meningen att läsarna har en outtömlig aptit på opinionsmätningar.

Tyvärr tycks denna fixering vid opinionsmätningar gör att den politiska journalistiken förvandlas till att handla mer om vad några statistiskt urval av befolkningen tycker eller känner, om partier eller politiker, snarare än att handla om vad partierna och politikerna tycker och gör. Personligen skulle jag annars trott att för den presumtiva väljaren borde granskning av partiernas inställning vara mer värdefullt än en granskning av vad grannen tycker om partierna. Men det är inte den värdering som media gör.

Något som leder till att den politiska diskussionen flyttas över till att mer handla om taktik, kommunikation och spelteori än ideologi, värderingar och politiska ställningstaganden. Trotts allt kan man ställa sig frågan vad värdet av alla dessa opinionsmätningar egentligen är. Att andra tycker si eller så i en fråga betyder ju inte att detta är mer sant och är inget skäll till varför jag eller du skall tycka det samma. Denna sortens felslut kallas annars för argumentum ad populum.

Därtill kommer att den journalistikens logik dikterar att det som avviker är en story. Därav följer att varje gång en ny opinionsundersökning pressenteras väljer media ofelbart att lyfta fram det som står ut mest, även om detta oftast är det som är minst relevant då detta resultat generellt sett inte återkommer i nästkommande mätningar.

Så för att föda denna aptit på opinionsmätningar som tycks existera och kanske skapa en viss mättnadskänsla satte jag ihop grafen ovan, en sammanställning av samtliga opinionsundersökningar sedan valet 2002.

De ljusa linjerna är resultatet av varje enskild mätning och de mörkare linjerna är trendlinjer. Trendlinjerna är kumulativa rullande medelvärden över de viktade mätningarna under en månad. Eller för att beskriva det hela på svenska, trendlinjen visar genomsnittet av en månads mätningar medelvärdesbildat med motsvarande trend för förra månaden. Matematiskt beskrivet som:

Startvikterna är i detta fall är valen 2002 och 2006 då viktningen startar om vid varje val. Poängen med att använda denna sorts trendlinje är att den visar långsiktiga förändringar där de enskilda mätningarna visar en ögonblicksbild. Samtidigt visar grafen att trenden relativt bra förutspår resultatet vid 2006 års val.

Är det något denna sammanställning visar så är det att det ligger stor sanning i Göran Perssons standardsvar vid frågor om opinionsmätningar: ”det går upp och det går ner”, just nu gick det vist upp för de rödgröna, och ner för sverigedemokraterna. Trevligt men det säger ju egentligen inte så mycket.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , och .

Fredriks jobbpolitik misslyckd, jämfört med EU

21 maj 2010 15:21

Peter Andersson skrev igår ett intressant inlägg om regeringen misslyckande vad gäller jobben, ett tema som jag tänkte spinna vidare på. Det är främst argumentet om att den ökade arbetslösheten bara kan skyllas på att finanskrisen. Som Peter Andersson påpekar så ställde inte Fredrik Reinfeldt ut någon brasklapp för sitt löfte, men om vi bortser från det hur har Sverige klarat arbetslösheten om man jämför med resten av Europa?

Man skulle nämligen kunna ställa upp en hypotes som lyder att om arbetslösheten så som Alliansen påstår, bara är ett resultat av finanskrisen så borde Sverige ha kunnat klara av denna kris lika bra, eller lika dåligt, som Europa i stort. Några länder kommer att klara sig bättre, andra sämre, men på det hela taget så borde Sverige följa med EU snittet. Man skulle till och med kunna tro att eftersom att Sverige har så goda statsfinanser borde vi ha en bra chans att klara oss bättre än övriga Europa. Men hur har vi då klarat oss?

För att svara på detta gjorde jag ett utdrag utifrån Eurostat, EU:s motsvarighet till SCB. Och resultatet visar ganska tydligt att Sverige under Reinfeldts styre har klarat sig sämre än Europa i övrig.

När Fredrik Reinfeldt tog över 2006 låg Sverige ganska exakt i mitten av EU:s länder rankad efter arbetslöshet. Vi var land 13 av 27 med lägst arbetslöshet. Lägst hade Nederländerna högst hade Polen. När 2009 nu är summerad har Sverige tappat placeringar och ligger nu på plats 17 av 27. Vi har alltså tappat fyra placeringar, men då kan det vara viktigt att notera att Estland, Lettland, Litauen och Irland, fyra länder som i stort fått se sin ekonomi haverera, alla har gått om Sverige i arbetslöshetsligan.

Det här betyder att hela åtta EU länder: Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta har klarat krisen bättre än Sverige. Samtliga dessa åtta länder hade högre arbetslöshet när Reinfeldt tog makten och numera lägre arbetslöshet, med andra ord har mer än hälften av de länder som 2006 hade högre arbetslöshet än Sverige fått lägre arbetslöshet.  Av dessa länder är tre särskilt noterbara:

  • Polen, hade 2006 Europas högsta arbetslöshet, nästan dubbelt så hög som Sverige men har numera lägre.
  • Tyskland, som efter murens fall och återföreningen alltid haft högre arbetslöshet än Sverige, har nu lägre.
  • Finland, vår granne som historiskt sett alltid dragits med högre arbetslöshet än Sverige, de har alltså nu lägre arbetslöshet.

Går det verkligen att hävda att det är krisens fel att Sverige haft fått högre arbetslöshet än Polen, Tyskland, Bulgarien, Belgien, Finland, Rumänien, Tjeckien och Malta? Är inte den globala finanskrisen trotts allt faktiskt global så då borde väll även dessa länder drabbats? Och om det bara är krisen som är orsaken borde då inte några andra länder än baltstaterna och Irland klarat sig sämre än Sverige?

Att arbetslösheten ökar under en lågkonjunktur är helt naturligt, men att den ökar snabbare här än i andra Europeiska stater är inte naturligt. Framför allt är det svårt att skylla det faktum att Sverige halkat efter Finland bara på krisen. Ur nationalekonomiskt hänseende finns det antagligen inget annat europeiskt land som är så likt Sverige som just Finland. Historiskt sett så har som sagt Finland alltid haft högre arbetslöshet än Sverige. Inte alltid så mycket högre men dock högre, 2006 var arbetslösheten ungefär 0,7 % enheter högre. Det intressanta i sammanhanget är att om Fredrik Reinfeldts och regeringens politik inneburit att vi kunnat behålla detta gap på 0,7% enheter mot Finland, istället för som nu tappat det, så skulle Sveriges också behållit sin position jämfört med övriga europiska länder. Då hade lika många länder klarat sig sämre än Sverige som hade klarat sig bättre. Istället för som nu, fyra stater som klarat sig sämre, baltstaterna och Irland, och åtta som klarat sig bättre.

Om man tror att politiken kan ha någon påverkan på arbetslösheten, och jag är relativt säker på att Fredrik Reinfeldt tror det eftersom han lovade att hans politik skulle minska arbetslösheten, så blir det svårt att komma till någon annan slutsats än att det faktum att Sverige klarat sig sämre än övriga europeiska länder är ett misslyckande för alliansen och för Fredrik Reinfeldts så kallade jobbpolitik.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , och

Förslag på hur Regeringen kan lösa CSN problemt

21 maj 2010 15:06

Jag har suttit och snackat lite med flertalet vänner här på KTH och det visar sig att rätt många har fått krav från CSN. Krav som är lika orimliga som de är absurda. Eftersom vi samtliga är teknologer och därmed problemlösare så har diverse olika lösningar bollats runt mellan oss. Här följer två av de mer ”seriösa” förslagen:

  • Högskoleminister Tobias Krantz (FP) bör med omedelbar verkan sparka CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin. För att detta inte skall ses som ministerstyre bör det hela bara motivers med att regeringen bara i allmänhet inte har förtroende för generaldirektören. Beskedet kan med fördel lämnas via SMS. Därefter bör man tillsätta och avsätta generaldirektörer till dess en generaldirektör tillsätts som förstår vinken och drar tillbaka kraven.
  • Regeringen inför en automatiserad process för att ge nåd till samtliga studenter som söker nåd på grund av CSN:s felaktiga krav. Enklast vore om detta sker genom en ansökan på regeringens hemsida.

Eller så inser CSN det orimliga i deras tolkning av regelverket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

CSN den analfixerade myndigheten

21 maj 2010 14:14

Flertalet media har lyft CSN:s orimliga krav på återbetalning från studenter som studerar heltid. Studenter på framför allt tekniska högskolor, som den jag själv studerar vid, KTH, har fått elaka brev från CSN där man begär tillbaka pengar för att CSN anser att de felaktigt fått ersättning för studier som de inte bedrivit. Skälet beror enbart på att CSN och högskolorna har olika sätt att se på heltidsstudier. Högskolan anser att heltid är att läsa 60 hp per år, meddans CSN anser att det är att läsa 30 hp per termin. Problemet uppstår då programmen som studenterna följer kan vara upplagda på så vis att studenten exempelvis är registrerad på 28 hp på hösten och 32 hp på våren.

CSN:s tolkning av det hela är att studenten felaktigt fått ersättning för höstterminen och ersättningen motsvarande 2hp 25% skall betalas tillbaka. Men CSN anser däremot inte att några extra pengar skall betalas ut för vårterminen, 32 hp räknas nämligen som 30 hp. Resultatet blir att den stackars studenten, som bara följt sitt program, får ett krav från CSN och hotas med polisanmälan om studenten inte betalar tillbaka.

Var och en vettig mänska borde med arslet och en bit krita kunna räkna ut att detta är helt absurt. Tyvärr så är byråkraterna på CSN uppenbarligen inte vettiga mänskor.

CSN gör dessa kontroller för att begränsa fusk. Tyvärr är det enda sättet som en programstudent kan komma undan just genom att fuska. Det CSN tittar på är nämligen inte hur många poäng du tar som student, utan hur många du är registrerad på. Det här innebär att det enklaste sättet att komma undan är att helt enkelt registrera sig på någon fristående kurs och sedan skita i den.

Egentligen är detta närmast absurt men det ger en enkel lösning för studenter som vill komma undan. Faktum är att det hela kan systematiseras och detta leder mig till ett briljant förslag för hur de berörda tekniska högskolor, likt KTH och Linköping kan lösa problemet för studenterna i framtiden.

Starta upp en fristående kurs som läses på distans som ni automatiskt skriver in studenter på. Kursen kan exempelvis heta ”tillämpad logik för CSN relaterad juridik och byråkrati”. Syfte är givetvis bara att fylla ut terminerna. Eftersom teknologer inte bör kunna få extra poäng av flumkurser bör kursen i sin uppbyggnad uppmana teknologerna till overksamhet. Detta kan uppnås genom att låta kursen bygga på självständiga litteraturstudier av CSN:s regelverk och dess tillämpning, med examination i form av en uppsatts där logiken i sagda regelverk förklaras. Eftersom det senare är omöjligt kan ni med gott samvete underkänna samtliga som läser kursen. Därmed blir CSN lyckliga, studenterna lyckliga, och högskolan lycklig. Win win för alla.

Eller så kan ju CSN ta sitt förnuft till fånga och inse det orimliga i att jaga studenter, kräva pengar av dem och hota dem med polisanmälningar bara för att de hamnat i klorna på en analfixerad myndighet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,