På småländska: Det är en partiledare, partiledare ska inte ha roligt!

Som partiledare för Socialdemokraterna så får man inte har roligt eller gå på 50 års kalas ens om man betalar för det själv. Istället ska man klä sig i säck och aska, leva som asket och aldrig någonsin resa längre än till Gottland, och då bara för att stå på lastbilsflak och hålla tal. Att umgås med kända mänskor på Mallorca är med andra ord det mest fruktansvärda som en partiledare för Socialdemokraterna kan göra. Särskilt när ett kyrkoval närmar sig!

Nä låt oss ta det här igen.

Som partiledare för Socialdemokraterna så får man stå ut med att ständigt kritiseras. Ibland är kritiken befogad men allt som oftast är den bara löjlig. Men eftersom socialdemokraterna har väldigt många medlemmar går det alltid, för den journalist som vill göra en story av den senaste irrelevanta kritiken, att damma av någon gammal facklig företrädare eller gräva upp någon avdankad förtroendevald som kan tänkas sälla sin röst till kritikerna.

Det är väll i det ljuset vi får se den senaste mediala scoopet om att Mona Sahlin åkt till Mallorca för att delta på festfixaren Micael Bindefelds 50-års fest. Kritiken tycks vara kopplad till att det är kyrkoval i helgen och att hon därför borde varit hemma och ”hållit ställningarna”. Riktigt vad hon skulle göra för nytta hemma tycks ingen ha förklarat. Det finns ingen partiledardebatt inplanerad och Mona själv är inte kyrkopolitiker. Men uppenbarligen borde hon varit hemma ändå bara för att, kanske för att ge extra glans och åt denna demokratins stora dag.

Intressant nog är det ingen som uppmärksammat eller kritiserat att självaste demokratiminister Nyamko Sabuni också ska vara med på samma fest. Men det är klart Sabuni är ju bara just demokratiminister och dessutom folkpartist så då är det ju inget som skulle kritisera henne.

Osvuret är bäst appropå Anna Anka

Lyxhustrun Anna Ankas artikel på newsmill har som bekant gjort succé. Artikeln är i sig själv helt klockren, ett retoriskt mästerverk av sällan skådat slag.

Nu har Anna Anka kommit på att hon vill bli politiker och menat att moderaterna eller kristdemokraterna skulle passa bra för henne. Något som närmast tycks göra Moderatkvinnornas ordförande Magdalena Andersson förskräckt och låter hälsa att:

”Det finns nog inte något parti i Sverige som skulle passa henne med tanke på de åsikter hon framför i sin debattartikel, säger moderatkvinnornas ordförande Magdalena Andersson, till Expressen.se.”

Men se osvuret är bäst Magdalena Andersson för i samma artikel låter kristdemokraternas partisekreterare Lennart Sjögren hälsa att fru Anka är hjärtligt välkommen i kristdemokraterna.

Jimmie drömmer om att få sälja sig

I samma veva som Aftonbladet stoppar sverigedemokraterna från att annonsera i den egna tidningen så drömmer Jimmie Åkesson, sverigedemokraternas partiledare om att få komma in i riksdagen och bli vågmästare. Drömmen är att kunna dela ut ett statsministerskap i utbyte mot en strängare invandrarpolitik. Och när man har något att sälja så vill man så klart ha så många potentiella köpare. Men det finns ett litet problem för sverigedemokraterna i deras strävan att bli den statsministermakare de så gärna vill bli, och det är att för att vara en vågmästare måste man närmast befinna sig mellan de två grupper som man vill sälja sig till. Men det gör inte sverigedemokraterna.

vag

För varför skulle en rödgrön regering söka stöd hos sverigedemokraterna? Det finns fyra borgerliga partier som ligger närmare politiskt än vad sverigedemokraterna gör så varför skulle Mona Sahlin sträcka sig hela vägen över till den yttersta högerkanten för att få stöd för en rödgrön regering? Folkpartiet, centerpartiet, moderaterna, eller till och med kristdemokraterna skulle vara ett bättre vall.

För Fredrik Reinfeldt så är situationen något annorlunda. I sin strävan att bli den första borgerliga statsministern någonsin som lyckas efterträda sig själv skulle ett samarbete med sverigedemokraterna möjligen kännas frestande. Särskilt som det minsta allianspartiet, kristdemokraterna, vacklar farligt nära 4% spärren och riskerar att falla ur, inte så konstigt då deras partiledare sedan sommaren upptagen med att jaga väderkvarnar.

Kanske är det denna frestelse som gör Fredrik Reinfeldt så stressad, när journalister frågar honom om han kan tänka sig att luta mot sverigedemokraterna för att få fortsätta regera, att han börjar hallucinera och tala i tungor. Klart är i alla fall att även om Reinfeldt lite halvhjärtat, efter avslutat tungomålstalande, sagt att han inte tänker samarbeta med sverigedemokraterna så tycks ett samarbete med just sverigedemokraterna vara enda sättet att få fortsätta regera enligt de senaste opinionsundersökningarna.

Calmfors vs Borg round 2

Det av professor Lars Calmfors ledda Finanspolitiska rådet, upprättat av Anders Borg själv för att granska regeringens egna politik, har sedan finanskrisen började haft en helt annan åsikt än regeringen om hur Sveriges finanser borde skötas. Rådet kritiserade i maj i år regeringen för att inte satsa tillräckligt för att få Sverige ur krisen. Nu när regeringen till viss del lyssnat på denna kritik så kritiseras professor Lars Calmfors regeringen igen, men denna gång för de planerade ofinansierade skattesänkningarna som regeringen föreslagit.

Samma kritik har som bekant framförts även av oss rödgröna, kontentan tycks åter igen vara att den finansiella expertisen föredrar en socialdemokratiskt politik, då man i likhet med oss anser att det är oansvarigt att låna till skattesänkningar mitt i en lågkonjunktur av sällan skådat slag.

Som student politiskt aktiv noterar jag annars igen att Lars Calmfors anser att man bör höja studiemedlen något som är mycket efterlängtat.

Intelektuella lappkast Kent Persson (m) style

Det är alltid kul när borgerliga debattörer, ledarskribenter eller bloggare tvingas säga emot sig själva. Att säga emot sig själv är nämligen något som borgerliga debattörer, ledarskribenter eller bloggare tvingas göra om de ska kunna stödja alliansregeringens politik i alla lägen även när alliansregeringen vänder kappan dit opinionsvindarna blåser. Kenet Perssons inlägg med tittlen ”Surt sa sossen” är ett vacker exempel på hur man som alliansvän måste kunna inta en ny ståndpunkt så fort regeringens politik så kräver. Inledningen börjar med:

”Surt sa räven. Precis så agerar nu socialdemokraterna. Bittra och sura över att alliansregeringen återigen visar ansvar, ett ansvar som socialdemokraterna inte klarar av att ta. Regeringen tillför ytterligare 10 miljarder mer för 2010. SKL har ropat å 4-5 miljarder och detsamma har sossarna gjort. Regeringe visat nu att man menar allvar med att värna välfärden och jobben med sin satsning.”

Själv vet jag inte om vi sossar säger att det hela är surt, snarare är vi nog rätt glada över att regeringen efter det idog övertalningsarbete som oppositionen och vi oppositionella gjort äntligen inser att det är värt att lyssna på sina rådgivare. Till slut tvingades man helt enkelt krypa till korset och göra det som vi föreslagit. Nå bättre sent än aldrig.

Vad som gör det hela roligt och bevisar hur snabbt Kent Persson och andra borgerliga supportrar måste byta åsikt kommer om man råkat läsa någon av Kent Perssons tidigare inlägg. Nu säger Kent Persson att alliansregeringen tar ansvar, annat var det för bara några månader sedan. I inlägget ”Hellre ordning och reda än offentliga finanser i fritt fall” skriver ex Kenet Persson:

”Jag blir faktiskt lite förvånad. Stora ofinansierade utgiftsökningar som rådet föreslår skulle i det här läget försämra statsfinanserna och utsätta ekonomin för uppenbara risker. Vad ska då göras om krisen fortsätter, hur stora underskott är rimliga att staten har?

Att spä på krisen med ofinansierade utgiftsökningar på 30 miljarder kronor skulle försvaga Sveriges förmåga att möta ytterligare nedgångar i denna svårbedömda kris. Det känns inte ansvarsfullt.”

Motsvarande kritik mot mer stöd till kommunerna och landstingen framför Kent Persson även 31/5, 20/5, 29/4, 16/4, 14/4, nå jag tror ni förstår vad jag menar.

För tre månader sedan var alltså samma politik som den regeringen nu för oansvarig men idag betyder politiken att alliansregeringen tar ansvar. Trovärdigheten är hög på den borgerliga fronten.

Och för den som vill veta mer om Kent Persson och just hans politiska piruetter rekommenderas John Johansson(s) blogg och inlägget Nu är Kent Persson så där hyperrolig igen!