Timbro letar russin, i en annars oätlig kaka

7 september 2009 12:35

Om det fanns något som republikaner och demokrater kunde komma överens om inför presidentvalet 2008 så var det att det amerikanska sjukvårdssystemet inte fungerade. Ett lapptäcke av delstats och federala lagar och en oöverblickbar blandning olika offentliga och privata försäkringar och ersättningssystem har gjort att USA antagligen har världens högsta sjukvårdskostnad. Ett dyrt, ineffektivt och framförallt orättvist system. När nu amerikanska politiker, med president Obama i spetsen, desperat försöker komma bort från detta havererade system så väljer Timbro, borgerlighetens egna lilla lekstuga, att inspireras av en av det amerikanska sjukvårdsystemets mer obskyra skapelser.

Health savings account, en sorts motsvarighet till privat pensionssparande, där privatpersoner mot skattelättnad kan lägga undan en viss summa pengar på ett speciellt konto för att täcka framtida vårdkostnader, är nu något som Timbro anser skall introduceras i Sverige.

Om målsättningen är att öka orättvisor och skapa ett krångligare sjukvårdssystem så är Health savings accounts helt rätt väg att gå. Det amerikanska systemet har visat sig locka en oproportionerligt stor andel personer med höginkomst meddans andelen låginkomsttagare är försvinnande få. Vilket inte är så konstigt för att ha råd att lägga undan pengar för framtida sjukvårdsbehov krävs att man har en stor nog marginal för att ha råd att lägga undan något i huvud taget. Har man däremot råd blir det hela mycket fördelaktigt på grund av de skattelättnader sparandet ger.

Förslaget innebär med andra ord en omvänd fördelningspolitik. De som inte har råd tvingas betala skatt för att subventionera sjukvårdssparandet åt de som har råd. Inte undra på att Timbro blir kollektivt till sig i trasorna.

Hur var det nu, hoppet är det sista som…

3 september 2009 14:02

På SVD:s ledarsida frågar sig Claes Arvidsson om Carina Perssons avhopp signalerar en förlust för Socialdemokraterna. Visserligen kan man se hjärttecken i allt, och som bekant litar jag själv starkt till min te-sumps förmåga att förutspå opinionsläget, men just för dagen skulle jag rekomendera Claes Arvidsson att ta en titt på den senaste opinionsundersökningen. Eller för att citera Svenskans egen rubrik: ”S stärker greppet”.

Majoren till undsättning ger understöd åt Svenskt Näringsliv

3 september 2009 11:19

Svenskt Näringsliv fick uppenbarligen en chock i våras när de upptäckte att fackens företrädare förväntade sig att en förhandling om ett nytt huvudavtal för den svenska arbetsmarknaden faktiskt också skulle innebära förhandlingar. Uppenbarligen hade Svenskt Näringsliv förväntat sig att när de presenterat sitt förslag så skulle LO och PTK läsa det och sedan utan större invändningar skriva under och därmed skulle saken vara avgjord. Nu tyckte varken LO eller PTK att Svenskt Näringslivs förslag var sådär särdeles bra och därför presenterade man sitt eget motförslag, något som kan tyckas ganska naturligt när man går in i en förhandling. Nå naturligt för alla utom Svenskt Näringsliv, de tyckte snarare att detta var höjden av fräckhet, att arbetstagarnas representanter hade mage att ha ett eget förslag, så därför avbröt Svenskt Näringsliv helt enkelt ensidigt förhandlingarna med hänvisning till att LO och PTK inte var villiga att kompromissa.

Några andra som också tycks ha blivit upprörda över att LO och PTK hade mage att ha en annan åsikt än Svenskt Näringsliv är Major Björklund och hans folkparti. Kanske känner majoren sig uttråkad av att hitta på regler och ställa krav på skolelever och vill ha en mer vuxen uppgift för nu rycker majoren och hans parti ut och förklarar att om inte facket frivilligt går med på Svenskt Näringslivs krav så kommer majoren att genom lagstiftning och reglering tvinga igenom Svenskt Näringslivs krav ändå. Metoden är välkänd för alla som gjort lumpen. Antingen anmäler du dig frivillig eller så kommer befälet att beordra dig att göra det ändå.

Att Svenskt Näringsliv vill bli av med LAS är rätt förståeligt. Inte för att LAS är ett så stort problem i sig själv, lagen är trotts allt dispositiv det vill säga den kan förhandlas bort men det kräver att arbetsgivaren kommer överens med facket. Och det är klart att det är enklare att bestämma själv som arbetsgivare än att behöva prata med facket. Facket är ju så krångliga och läskiga och kräver saker så som högre lön eller bättre arbetsförhållanden. Vem har råd med sådant när man har bonusmål att uppnå?

Svenskan är desperat

2 september 2009 16:14

Så den mörkblå ledarredaktionen tillhörande Svenska Dagbladet har publicerat en artikel där de pressenterar tre argument för varför vi som vill ha förnyelse av Socialdemokraterna bör rösta på alliansen. Jag antar att ledarredaktionen är desperat efter att ha sett de senaste opinionsundersökningarna för argumenten som presenteras haltar ovanligt mycket även för att komma från sagda ledarredaktion.

Första argumentet är att Socialdemokraterna inte förtjänar att få vinna valet eftersom Socialdemokraterna inte förnyat sig tillräckligt. Men förnyelse för Svenska Dagbladets ledarredaktion stavas högerpolitik, vilket gör att som Socialdemokrat känner i alla fall jag att jag inte vill ha så mycket förnyelse som Svenska Dagbladets ledarredaktion nog skulle vilja ha. Det är inte de nya moderaterna som Socialdemokraterna vill bli bara för att just de Nya Moderaterna kallar sig för det nya arbetarpartiet. Att inte rösta på socialdemokraterna om man tycker att socialdemokraterna är det bästa alternativet känns som ett något krystat sätt att bedriva internt påverkans arbete, mer logiskt vore att helt enkelt engagera sig i partiet och där försöka påverka vad partiet står för. Tycker du däremot att något annat parti är bättre än Socialdemokraterna ska du ju självfallet rösta på det partiet, och kommer med största sannolikhet att göra så.

Argument nummer två bygger på att skrämmas med Lars Ohly. Och vist ju mer höger du är desto mer skrämmande ter sig nog vänsterpartiets politik, för Svenska Dagbladets ledarredaktion måste därför Ohly te sig som en mardröm direkt ur en av H.P. Lovecrafts noveller. Samtidigt så finns det nog en hel del socialdemokrater och socialdemokratiska sympatisörer som tycker att Vänsterpartiet kan fungera som en garant för att en rödgrön regering inte vandrar för långt åt höger. I jämförelse med det dilemma som alliansen har haft med ett homofobt ytterlighetsparti som ständigt väljer att driva frågor som ingen tänkande mänska skulle sympatisera med, jag talar med andra ord om Kristdemokraterna, så känns Vänsterpartiet som ett mycket mer lättarbetat parti. Trotts allt har vi tre rödgröna partier viss erfarenhet av samarbete.

Det sista argumentet känns som det mest desperata. Att hävda att man skall rösta på ett alliansparti för att detta ökar chansen för en fortsatt majoritetsregering och därmed skulle minska Sverigedemokraternas chans att bli vågmästare känns något krystat. Faktum är att argumentet är helt upp åt väggarna idiotiskt. Självklart så om en majoritet av väljarna röstar på alliansen så får dessa en egen majoritet. Men det går ju att applicera på vilket parti block eller för den del parti som helt. Röstar en majoritet på Socialdemokraterna så får ju vi egen majoritet vilket säkerligen är det säkraste sättet att stänga ute Sverigedemokrater eller andra småpartier från vågmästarpositionen. Ser vi till de opinionsundersökningar som publicerats sedan valet 2006 så har allianspartierna nästan alltid fått ett sådant stöd att enda chansen för dem att sitta kvar i regeringsställning är just med hjälp av Sverigedemokraterna. Därmed blir det ju ännu mer logiskt att rösta på något rödgrönt alternativ. Vidare kan man ifrågasätt vad detta argument har med förnyelse av Socialdemokraterna att göra.

För mig som just Socialdemokrat med intresse för förnyelse handlar inte förnyelse om att vandra höger eller vänster, jag är nämligen i allmänhet rätt nöjd med vart socialdemokraterna befinner på den skalan. Snarare handlar det om att formulera politik som utifrån våran ideologi svarar mot dagens verklighet. Att detta ibland leder till lösningar som även Svenska Dagbladets ledarredaktion kan tycka om betyder inte att förnyelse är liktydigt med att ständigt sträva efter sagda ledarredaktions gillande.

Ökad kontroll av post för trygghet och säkerhet

31 augusti 2009 13:06

På väg till skolan läser jag idag i Metro om hur posten blivit en stor distributör av droger. Framför allt är det unga som på detta sätt får tillgång till droger på detta sätt, något som är oroande då enkelheten rimligtvis gör att fler ungdomar prövar på dessa tyngre droger. Sen tidigare vet vi posten även används för att leverera så kallade lagliga droger, det vill säga preparat som ännu inte hunnit narkotika klassas. Steget från laglig drog till olaglig är inte så stort och när tillvägagångssättet för att införskaffa preparaten är densamma är det lätt att ta klivet.

Postens distributionssystem har sen tidigare också används för diverse terrorist attentat. Mest välkänt är säkerligen Antrax breven som spreds i USA. Även om brev inte innehöll bakteriesporer så skapade dessa brev obehag och rädsla. Mer klassisk form av terror har utövats genom brevbomber, ett terrorredskap som används enda sedan postens införande och förekom i Sverige första gången redan 1904.

Att brev används till dessa illegala aktiviteter är en följd av anonymiteten som avsändaren åtnjuter och det faktum att ingen kontroll av innehållet sker. Så förutom som distributionsväg för droger och terror så används brev även för att framföra anonyma hot.

Detta anonyma och oövervakade brev skickande är därmed ett hot mot både demokratin och ungdomen. Åtgärder måste därför tas för att öka trygghet och säkerhet samt förhindra detta illegalt användande av posten. Lösningen står att finna i de åtgärder som redan tagits för att öka trygghet och säkerhet på nätet och vid användande av digital kommunikation. I likhet med datalagringsdirektiet bör även avsändare och mottagare av samtliga brev lagras. Lämpligen genom att avskaffa postlådor och låta all inlämnande av brev ske hos postens ombud, för att skicka brev behövs då legitimation visas och avsändarens personnummer skrivs på utsidan av brevet. Centralt lagras sedan avsändare och mottagare i ett register. Här kan också samtliga brev röntgas och alla misstänkta paket öppnas och undersökas. Genom en civil rättslig process bör intressenter kunna begära ut information om avsändare och mottagare i de fall någon lag brutits.

När vi redan har vidtagit mått och steg för att säkra nationens säkerhet genom FRA och Datalagringsdirektivet, och skyddat ungdomen från det olagliga piratkopierandets gissel genom IPRED är det nu dags att ta nästa logiska steg i trygghet och säkerhetens namn.