Arbete

Högre a-kassa fler jobb säger vetenskapen

22 april 2010 09:12

En mindre notis i DN och Aftonbladet fångar min uppmärksamhet denna morgon. I en avhandling från Umeå universitet konstateras att lägre a-kassa inte är en bra metod för att få fler i jobb. Tvärt om konstateras att högre a-kassa ger större möjlighet att finna ett bra jobb som passar för den kompetens som den arbetssökande har. Vidare konstateras att arbetspolitiska program har en positiv effekt på lång sikt med andra ord AMS-trams, som borgarna kallar det, fungerar.

Resultatet av denna studie är att det andra benet i det som moderaterna och den borgerliga alliansen kallar arbetslinjen nu också kapats. Tidigare studier har visat att det andra benet, det så kallade jobbskatteavdraget, inte heller leder till fler jobb. Slutsattsen är alltså att regeringens linje om att göra det lönsammare att arbeta (läs mindre lönsamt att inte arbeta) faktiskt inte fungerar.

Finansminister Anders Borg brukar påstå att han baserar sin politik på vetenskap, man skulle därför kunna ställa sig frågan om han på grund av dessa rön kommer att ompröva alliansens politik. Sannolikheten känns inte riktig så stor.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Tyvärr MUF kan inte alla studenter arbeta extra

23 mars 2010 23:08

Moderata Studenters riksordförande, Erik Persson, har idag i SVD en replik till Stockholms Universitets Studentkårs (SUS) debattinlägg angående studenters ekonomi. Enligt någon sorts moderat mall försöker Erik Persson göra detta till en fråga om arbete kontra bidrag, vilket leder till att han förespråkar ett höjt fribelopp (beloppet du får tjäna innan studiemedlet minskar) istället för höjda studiemedel. Detta trotts att enligt SUS:s skulle 60 % av studenterna föredra höjt studiemedel framför höjt fribelopp.

Personligen tycker jag att Erik Perssons inlägg vittnar om en rätt bristfällig analys. Att höja fribeloppet hjälper utan tvekan viss studenter, men en sådan reform hjälper inte alla studenter. Tyvärr finns det nämligen stora grupper av studenter som inte alls, eller till ganska liten del, skulle dra nytta av höjda fribeloppsgränser. I det här fallet talar jag inte om grupper baserad på sådant som kön eller klass, moderater tenderar ju att inte vilja tro på dessa grupper, utan om grupper baserade på vilken utbildning man läser. Det råkar nämligen vara så att studenter vid olika utbildningar spenderar olika mycket tid på att studera, och därför skiljer det sig också hur mycket tid som man kan lägga ner på att arbeta.

Högskoleverket har i sin enkätundersökning studentspegeln ett antal frågor som handlar om vad studenter lägger sin tid på. Grafen ovan visar hur mycket tid studenter vid civilingenjörsutbildningar samt samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar själva anser sig spenderar på att studera. Som synes är det en markant skillnad mellan den tid som en civilingenjörsstudent, likt mig själv, och en samhällsvetare lägger på sina studier.  Skillnader som också får utslag i hur mycket tid studenterna lägger på att arbeta vid sidan av sina studier.

Grafen ovan visar alltså hur mycket tid som studenterna uppskattar att de lägger på att lönearbeta.  Som synes är förhållandet ungefär motsatsen mot tiden som spenderas på att studera. Framför allt är det viktigt att notera att antalet civilingenjörsstudenter som inte lönearbetar i huvud taget är ungefär 70 % att jämföra med 40 % för samhällsvetenskapliga studenter. Sambandet är egentligen inte så svårt att förstå. Det är i längden inte möjligt för de flesta att lägga ner en heltid på att studera och utöver det även jobba. Under ett kortare tag klara man säkerligen av att kombinera men under fem års tid så är det få som orkar med. Resultatet blir till slut antingen att man ger upp sidojobbet eller ger upp studierna. Det senare finns det för övrigt intern statistik från KTH som visar på ett samband mellan just avhopp från studierna och extraarbete.

Jag skulle påstå att det är minst lika viktigt att utbilda civilingenjörer som det är att utbilda exempelvis statsvetare eller advokater.  Och nu är knappast civilingenjörer ensamma med att faktiskt spendera en heltid med sina studier, faktum är att de existerar inom alla akademiska områden. Av det skälet så drar jag också slutsatsen att det vore bättre att satsa på höjda studiemedel eftersom detta är något som kommer alla studenter till del. Trotts allt bör de som faktiskt studerar heltid kunna göra detta.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , och

Surrealism och högt spel

27 mars 2007 00:45

Det här måste vara ett sällsynt djur i den svenska avtalsskogen. Fackförbund och arbetsgivare som är överens men ändå tvingas det till konflikt. Historien är egentligen bara absurd, arbetsgivarorganisationen Svensk Handels och dess fackliga motpart Handels var överrens om ett treårigt avtal bara för att vara med om att Svenskt Näringsliv går in och tvingar arbetsgivaren att stranda förhandlingarna. Nu tvingas alltså facket att ta till stridsåtgärder mot en arbetsgivare som man inte egentligen har en konflikt med. Samtidigt måste medlingsinstitutet blanda sig i leken för att medla mellan två parter som redan är överense.

Om Svenskt Näringsliv tyckte att spektaklet i Göteborg med den numera vitt kända salladsbaren Wilde and Fresh var vad man ville kalla fackligt övervåld så undrar man ju vad de vill kalla detta? Själv kan jag komma på en massa saker att kalla det, för det mesta är det synonymer till ordet dumhet. Svenskt Näringsliv hävdar att de sa nej till det avtal som Svensk Handels och Handels förhandlat fram eftersom att det skulle ge för hög löneökning. Men jag undrar, borde inte arbetsgivarna inom Svensk Handels vara kapabla att själva bestämma vad de har råd med för löneökning? Det är ju torrots allt de som skall betala den? En intressant fråga är också, hade motsattsen varit möjlig, att låt oss säga att LO hade gett handels bakläxa och sagt att, nej ni måste förhandla fram ett bättre avtal även om ni och era medlemmar är nöjda? Vad hade det blivit för rubriker i tidningarna då?

Nej vi får hoppas att allt löser sig annars kommer jag nog skicka ett tackbrev till Urban Bäckström och tacka för en förstörd påsk.