Moderata Studenters riksordförande, Erik Persson, har idag i SVD en replik till Stockholms Universitets Studentkårs (SUS) debattinlägg angående studenters ekonomi. Enligt någon sorts moderat mall försöker Erik Persson göra detta till en fråga om arbete kontra bidrag, vilket leder till att han förespråkar ett höjt fribelopp (beloppet du får tjäna innan studiemedlet minskar) istället för höjda studiemedel. Detta trotts att enligt SUS:s skulle 60 % av studenterna föredra höjt studiemedel framför höjt fribelopp.
Personligen tycker jag att Erik Perssons inlägg vittnar om en rätt bristfällig analys. Att höja fribeloppet hjälper utan tvekan viss studenter, men en sådan reform hjälper inte alla studenter. Tyvärr finns det nämligen stora grupper av studenter som inte alls, eller till ganska liten del, skulle dra nytta av höjda fribeloppsgränser. I det här fallet talar jag inte om grupper baserad på sådant som kön eller klass, moderater tenderar ju att inte vilja tro på dessa grupper, utan om grupper baserade på vilken utbildning man läser. Det råkar nämligen vara så att studenter vid olika utbildningar spenderar olika mycket tid på att studera, och därför skiljer det sig också hur mycket tid som man kan lägga ner på att arbeta.
Högskoleverket har i sin enkätundersökning studentspegeln ett antal frågor som handlar om vad studenter lägger sin tid på. Grafen ovan visar hur mycket tid studenter vid civilingenjörsutbildningar samt samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar själva anser sig spenderar på att studera. Som synes är det en markant skillnad mellan den tid som en civilingenjörsstudent, likt mig själv, och en samhällsvetare lägger på sina studier. Skillnader som också får utslag i hur mycket tid studenterna lägger på att arbeta vid sidan av sina studier.
Grafen ovan visar alltså hur mycket tid som studenterna uppskattar att de lägger på att lönearbeta. Som synes är förhållandet ungefär motsatsen mot tiden som spenderas på att studera. Framför allt är det viktigt att notera att antalet civilingenjörsstudenter som inte lönearbetar i huvud taget är ungefär 70 % att jämföra med 40 % för samhällsvetenskapliga studenter. Sambandet är egentligen inte så svårt att förstå. Det är i längden inte möjligt för de flesta att lägga ner en heltid på att studera och utöver det även jobba. Under ett kortare tag klara man säkerligen av att kombinera men under fem års tid så är det få som orkar med. Resultatet blir till slut antingen att man ger upp sidojobbet eller ger upp studierna. Det senare finns det för övrigt intern statistik från KTH som visar på ett samband mellan just avhopp från studierna och extraarbete.
Jag skulle påstå att det är minst lika viktigt att utbilda civilingenjörer som det är att utbilda exempelvis statsvetare eller advokater. Och nu är knappast civilingenjörer ensamma med att faktiskt spendera en heltid med sina studier, faktum är att de existerar inom alla akademiska områden. Av det skälet så drar jag också slutsatsen att det vore bättre att satsa på höjda studiemedel eftersom detta är något som kommer alla studenter till del. Trotts allt bör de som faktiskt studerar heltid kunna göra detta.
Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om studier, studentpolitik, MUF, alliansen och arbetslinjen