Björklund

Majoren till undsättning ger understöd åt Svenskt Näringsliv

3 september 2009 11:19

Svenskt Näringsliv fick uppenbarligen en chock i våras när de upptäckte att fackens företrädare förväntade sig att en förhandling om ett nytt huvudavtal för den svenska arbetsmarknaden faktiskt också skulle innebära förhandlingar. Uppenbarligen hade Svenskt Näringsliv förväntat sig att när de presenterat sitt förslag så skulle LO och PTK läsa det och sedan utan större invändningar skriva under och därmed skulle saken vara avgjord. Nu tyckte varken LO eller PTK att Svenskt Näringslivs förslag var sådär särdeles bra och därför presenterade man sitt eget motförslag, något som kan tyckas ganska naturligt när man går in i en förhandling. Nå naturligt för alla utom Svenskt Näringsliv, de tyckte snarare att detta var höjden av fräckhet, att arbetstagarnas representanter hade mage att ha ett eget förslag, så därför avbröt Svenskt Näringsliv helt enkelt ensidigt förhandlingarna med hänvisning till att LO och PTK inte var villiga att kompromissa.

Några andra som också tycks ha blivit upprörda över att LO och PTK hade mage att ha en annan åsikt än Svenskt Näringsliv är Major Björklund och hans folkparti. Kanske känner majoren sig uttråkad av att hitta på regler och ställa krav på skolelever och vill ha en mer vuxen uppgift för nu rycker majoren och hans parti ut och förklarar att om inte facket frivilligt går med på Svenskt Näringslivs krav så kommer majoren att genom lagstiftning och reglering tvinga igenom Svenskt Näringslivs krav ändå. Metoden är välkänd för alla som gjort lumpen. Antingen anmäler du dig frivillig eller så kommer befälet att beordra dig att göra det ändå.

Att Svenskt Näringsliv vill bli av med LAS är rätt förståeligt. Inte för att LAS är ett så stort problem i sig själv, lagen är trotts allt dispositiv det vill säga den kan förhandlas bort men det kräver att arbetsgivaren kommer överens med facket. Och det är klart att det är enklare att bestämma själv som arbetsgivare än att behöva prata med facket. Facket är ju så krångliga och läskiga och kräver saker så som högre lön eller bättre arbetsförhållanden. Vem har råd med sådant när man har bonusmål att uppnå?

Björklund krossa drömmar

15 juni 2009 01:42

Så var Marjor Björklund igång igen. Som vanligt är det något som ska förbjudas, bestraffas eller regleras. I detta fall är det möjligheten till att läsa upp gymnasiebetyg på konvux som skall förbjudas.

Jag kan förstå hur han och andra tänker. Elever skall vara tvingade att lära sig första gången och inte kunna komma tillbaka och komplettera bara för att de var för lata för att plugga när de gick på gymnasiet Det hela är för att citerar majoren själv ett slöseri med samhällets resurser. Som vanligt tänker Björklund fel.

Det Majoren som vanligt glömmer är att skolungdomar faktiskt är mänskor som växer. Lathet är nämligen inte det enda skälet till varför elever inte får de betyg som de kanske skulle velat ha, eller som de kanske senare upptäcker att de behöver. Så mycket annat händer under ens uppväxt som kan påverka det betyg man får. Allt ifrån mobbning, kärlek och tragedier till föräldrar som aldrig själva gått på gymnasiet kan göra att du inte får just det MVG du behövde.

Jag kan bara se på min egen gymnasietid. Jag hade i princip topp betyg i alla ämnen (med undantag för språk) ända fram till sista terminen i gymnasiet, då jag till och med lyckades få G i matte E. En ganska starkt bidragande orsak till att sista terminen blev något sämre akademiskt än de andra var att jag plötsligt råkade inse att jag gillade killar och dessutom råkade få min första pojkvän. Man kan väll säga att jag fick lite annat att tänka på den där sista terminen. Nu spelade det inte så stor roll eftersom jag ändå kom in på det program jag ville komma in på, men hade jag velat bli till exempel läkare som min far så hade den terminen antagligen förstört mina möjligheter.

Och det är det här som är poängen. En liten händelse under de ändå traumatiska år som är ungomen bör inte förhindra dig från att nå dina drömmar. Om du inser att din dröm är att bli läkare, arkitekt, ekonom eller samhällsbyggare varför ska då samhället säga att det får du inte bara för att du inte insåg det när du var 16?

Som jag ser det är det bara positivt om folk är villiga att kämpa för att nå sina mål, och att läsa upp kurser på konvux är att kämpa för att nå sina mål och sina drömmar, det är något som samhället bör stödja inte motarbeta. Major Björkliunds mål tycks vara att krossa drömmar. Tacksamt nog ser jag att varken Expressens eller Aftonbladets läsare håller med Majoren i hans strävan.

Läs även: Monaforpresiden och Yvonne Ruwaida.

Eftersom några kommenterat och frågat om Högskoleprovet så tänkte jag göra några förtydliganden.

Självklart har man alltid möjlighet att skriva högskoleprovet, eller för den delen möjlighet att tenta upp ett betyg. Det finns dock en viss skillnad mot att läsa upp ett betyg och att tenta upp det eller att skriva ett högskoleprov. Både högskoleprovet och tentering handlar om att du vill få din kunskap prövad eller omprövad. Att läsa upp ett betyg innebär att du faktiskt försöker lära dig något nytt. Om jag fick G i svenska A för att min kunskap just var på G nivå så kanske jag måste sätta mig i skolbänken igen och läsa och plugga för att min kunskap och mitt betyg skall nå upp till nivån för ett MVG. Om jag däremot bara hade en orättvis lärare, eller valde att skolka lite för mycket så kanske jag egentligen har kunskap för ett MVG och då är det bara för mig att tenta upp betygen. Men för rätt många är det faktiskt så att man får ett G därför att ens kunskaper är just på G nivå och inte på MVG, och ska man då höja sig behöver man också läsa upp betygen.

För övrigt vill jag påpeka att vad gäller högskoleprovet så är det en egen kvotgrupp. För populära utbildningar kan det krävas att du har toppresultat i både högskoleprovet och betyg för att ha en chans att komma in. Du ökar nämligen dina chanser om du finns i flera grupper. Men fortfarande har möjligheten att skriva högskoleprovet inget att göra med möjligheten att faktiskt kunna öka sin kunskap genom att läsa om ett ämne. För trotts allt så är ju tanken att om du får ett högre betyg så ska det tyda på att du även kan mer. Skulle det inte vara så att högre betyg tydde på större kunskap vore det ju helt meningslöst att ha betyg som ett urvalsinstrument i huvud taget. Men det är klart huruvida betyg skall vara ett urvalsinstrument för högre studier är en annan fråga.

Mer krav Björklund så originellt

20 april 2009 00:41

Ungdomar måste plugga mer säger Jan Björklund som motivering till varför han vill göra det svårare att komma in på högskolan. Menar den här mannen på allvar att eleverna i svensk skola inte har tillräckligt med press på sig att prestera?

Jag säger inte att det är fel att höja målsättningen för vad eleverna bör kunna innan de kommer till högskolan. Det är snarare positivt men det förutsätter att man också ser till att utbildningskvalliten höjs på motsvarande sätt så att eleverna kan få det stöd som behövs för att nå upp till dessa högra krav. Gör man inte det, eller om man nu gör som regeringen gör och försämrar kvalliten i skolan (genom att inte skjuta till tillräckligt med pengar till kommunerna) då kommer man enbart att börja slå ut ungdomar. Istället för att få fler elever med bättre kunskaper så kommer högre krav enbart att leda till att man sållar ut de elever som ändå överlevde skolan, och som trotts bristen på undervisning faktiskt klarade att nå målen. För sådana elever finns alltid. Även om vi skulle ta och avskaffa allt vad pedagogik heter. Ja till och med om vi skulle avskaffa allt utom prov och låta gymnasieutbildningen bestå av en lång litteraturlista och några tentor i varje ämne, inga lärare att fråga, inga pedagoger, skolkuratorer, studievägledare eller individuella uppföljningar, så skulle det ändå finnas elever som klarade skolan. Det skulle vara väldigt få elever, men det finns alltid de elever som är tillräckligt studiemotiverade, har tillräckligt med hjälp hemifrån, och som inte drabbas av andra problem eller tvingas göra andra prioriteringar än att studera. Dessa elever klarar av en utbildning som enbart består av en bok och ett prov, men det är inte alla som gör.

Nej åter igen så känns det som om Björklund nalkas skolans problem från fel håll. För helt ärligt så ser det närmast ut som om Björklund anser att skolans största problem är eleverna och om man bara kunde bli av med dessa så skulle skolan fungera perfekt.

Björklund kreativ som vanligt

14 april 2009 18:51

Jag håller sällan med Jan Björklund, faktum är att jag nästan aldrig håller med Jan Björklund. Idag är inte på något sätt ett undantag. Den käre majoren har återigen kommit på nya kreativa bestraffningsåtgärder för att öka disciplinen i skolan.

Björklunds förslag är bland annat att barn mellan 7 till 15 år gamla skall kunna stängas av från skolan i upp till en vecka. Varken oppositionen eller lärarförbundet är roade. Själv är jag är övertygad om att det säkert går att komma på något tänkbart scenario där den enda lösningen för en skola är att just stänga av en 11-åring och förbjuda han eller henne från att vistas i skolan. Jag kan visserligen inte i skrivande stund komma på ett sådant scenario men med tillräcklig fantasi går det nog att finna. Däremot känner jag mig tveksam till om det verkligen är det här som behövs. Kommer fler regler och fler straff göra skolan till en bättre plats?

Min kritik mot Björklunds disciplinåtgärder är tudelad. Dels anser jag att hans förslag som bäst är meningslösa och som sämst är skadliga. Men jag anser också att ett stort problem är att Björklund snöar in på just disciplin istället för att hantera de verkliga problem som finns i skolan.

Nya regler är billiga åtgärder, de kostar inget men ger publicitet. Att hantera de problem som finns i skolan idag skulle kosta pengar, och ännu mer kommer det att kosta att ta sig an de problem som skolan kommer få när den tvingas skära ner tack vara att den alliansregeringen inte vill skjuta till mer pengar till kommunerna. Men det är ju klart alliansen med Björklund och Reinfeldt resonerar väll som så att en skattesänkning till är en bättre investering om vi vill förbättra skolan.

Det som behövs är nämligen fler och bättre betalda lärare, inte fler regler och fler straff.

För övrigt rekommenderar jag Badlands Hyenas insiktsfulla instick i frågan.

Hur vi löser problemet med skolan

30 januari 2009 14:08

Skolverket har publicerat en undersökning som visar att resultatet i svenska skolan går tillbaka. Även om situationen inte är så fruktansvärd som major Björklund påstår så är det ändå alarmerande. Informationen är dock inte ny. KTH gör varje år en undersökning på vilka mattekunskaper de nyantagna har och trenden har varit att eleverna kan mindre och mindre.

Självfallet försöker olika politiker komma med lite alla möjliga olika lösningar. Björklund har gjort sig känd för att påstå att problemet har att göra med ordning och reda och gärna backat upp detta med påhittade siffror. Själv tror jag att lösningen på problemet är enklare än så.

Jag skulle påstå att största problemet i skolan är att lärarna får för dåligt betalt.

Man brukar säga att man får vad man betalar för. Detta är självklart en sanning med viss modifikation då det även är möjligt att få kvallitet för mindre summor. Men är en jakt på extrapriser är oftast inte bästa sättet att garantera lågvarig kvallitet, trotts det är det ungefär vad Sverige förväntar sig inom skolvärden.

En lärarutbildning är en akademisk utbildning som tar ungefär ett halvt decennium att klara av, ändå är lönen jämfört med andra yrken med lika lång utbildning mycket lägre. År 2007 var till exempel genomsnittliga lönen för gymnasielärare 26 100 att jämföra med 36 600 för civilingenjörer eller 45 700 för jurister. Jämför vi med andra nordiska länder så noterar vi också att Svenska lärare har lägst lön med undantag för Island. Enligt Finlands Svenska Lärarförbund tjänar en finsk gymnasielärare i ungefär 12 % mer än sin svenska kollega. Finland är ju intressant just för att vår kära skolminister gärna jämför med svenska skolan med den finska.

Låga löner för lärare leder till att begåvade studenter väljer att utbilda sig till annat än lärare, inte för att de inte skulle vilja bli lärare utan för att det är för dålig ekonomi i det. Bristen på utbildade lärare gör också att vi har stora mängder med outbildade lärare, vilket ofta leder till sämre utbildning.

På KTH finns ett program kallat civilingenjör-lärare, tanken är att studenterna både skall utbildas till civilingenjörer samtidigt som de får en lärarexamen. Av de jag pratat med som går detta program är det bara en bråkdel som kan tänka sig att jobba inom skolvärlden, förklaringen är alltid att lönen är för dålig.

Skall vi få kvalitet i skolan måste vi också se till att belöna de lärare som gör jobbet. Annars kommer inget att förändras.

Uppdaterat: för övrigt kan jag inte sluta att irritera mig på SVD:s rubriksättning, artikeln om skolverkets rapport heter ”Björklund får rätt av skolverket”. Vilket är en kommentar till debbaten i höstas om Björklunds felaktiga användande av statistik som togs upp av P1:s granskning ”Kris i skolan?”. Men kritiken i den artikeln handlade inte om huruvida Sverige hade backat utan om vi till exempel hade störst problem med ordning, något som björklund påstått. För det är ju här kritiken mot Björklunds skolpolitik kommer in. Alla ser vi att skolan inte mår bra, men i det betyder inte att vi håller med majoren i hans analys om varför det inte går bra.