Ekonomi

Calmfors vs Borg round 2

9 september 2009 01:21

Det av professor Lars Calmfors ledda Finanspolitiska rådet, upprättat av Anders Borg själv för att granska regeringens egna politik, har sedan finanskrisen började haft en helt annan åsikt än regeringen om hur Sveriges finanser borde skötas. Rådet kritiserade i maj i år regeringen för att inte satsa tillräckligt för att få Sverige ur krisen. Nu när regeringen till viss del lyssnat på denna kritik så kritiseras professor Lars Calmfors regeringen igen, men denna gång för de planerade ofinansierade skattesänkningarna som regeringen föreslagit.

Samma kritik har som bekant framförts även av oss rödgröna, kontentan tycks åter igen vara att den finansiella expertisen föredrar en socialdemokratiskt politik, då man i likhet med oss anser att det är oansvarigt att låna till skattesänkningar mitt i en lågkonjunktur av sällan skådat slag.

Som student politiskt aktiv noterar jag annars igen att Lars Calmfors anser att man bör höja studiemedlen något som är mycket efterlängtat.

Intelektuella lappkast Kent Persson (m) style

9 september 2009 00:22

Det är alltid kul när borgerliga debattörer, ledarskribenter eller bloggare tvingas säga emot sig själva. Att säga emot sig själv är nämligen något som borgerliga debattörer, ledarskribenter eller bloggare tvingas göra om de ska kunna stödja alliansregeringens politik i alla lägen även när alliansregeringen vänder kappan dit opinionsvindarna blåser. Kenet Perssons inlägg med tittlen ”Surt sa sossen” är ett vacker exempel på hur man som alliansvän måste kunna inta en ny ståndpunkt så fort regeringens politik så kräver. Inledningen börjar med:

”Surt sa räven. Precis så agerar nu socialdemokraterna. Bittra och sura över att alliansregeringen återigen visar ansvar, ett ansvar som socialdemokraterna inte klarar av att ta. Regeringen tillför ytterligare 10 miljarder mer för 2010. SKL har ropat å 4-5 miljarder och detsamma har sossarna gjort. Regeringe visat nu att man menar allvar med att värna välfärden och jobben med sin satsning.”

Själv vet jag inte om vi sossar säger att det hela är surt, snarare är vi nog rätt glada över att regeringen efter det idog övertalningsarbete som oppositionen och vi oppositionella gjort äntligen inser att det är värt att lyssna på sina rådgivare. Till slut tvingades man helt enkelt krypa till korset och göra det som vi föreslagit. Nå bättre sent än aldrig.

Vad som gör det hela roligt och bevisar hur snabbt Kent Persson och andra borgerliga supportrar måste byta åsikt kommer om man råkat läsa någon av Kent Perssons tidigare inlägg. Nu säger Kent Persson att alliansregeringen tar ansvar, annat var det för bara några månader sedan. I inlägget ”Hellre ordning och reda än offentliga finanser i fritt fall” skriver ex Kenet Persson:

”Jag blir faktiskt lite förvånad. Stora ofinansierade utgiftsökningar som rådet föreslår skulle i det här läget försämra statsfinanserna och utsätta ekonomin för uppenbara risker. Vad ska då göras om krisen fortsätter, hur stora underskott är rimliga att staten har?

Att spä på krisen med ofinansierade utgiftsökningar på 30 miljarder kronor skulle försvaga Sveriges förmåga att möta ytterligare nedgångar i denna svårbedömda kris. Det känns inte ansvarsfullt.”

Motsvarande kritik mot mer stöd till kommunerna och landstingen framför Kent Persson även 31/5, 20/5, 29/4, 16/4, 14/4, nå jag tror ni förstår vad jag menar.

För tre månader sedan var alltså samma politik som den regeringen nu för oansvarig men idag betyder politiken att alliansregeringen tar ansvar. Trovärdigheten är hög på den borgerliga fronten.

Och för den som vill veta mer om Kent Persson och just hans politiska piruetter rekommenderas John Johansson(s) blogg och inlägget Nu är Kent Persson så där hyperrolig igen!

Slutsats Reinfeldt hade fel eller så har han fel

11 augusti 2009 01:45

Det var inte så länge sedan som Reinfeldt, uppbackad av borgerliga bloggare och ledarskribenter, förklarade att Socialdemokraterna inte var seriösa utan lovade mer till alla vilket enligt den moderata egenhendigt ihopsnickrade kalkylen innebar att Socialdemokraterna hade 100 miljarder i ofianansierade löften. Blan annat menade man att socialdemokraterna som ju enligt Reinfeldt accepterat jobbskatteavdraget inte kunde ha råd med sitt förslag om ökat stöd till kommuner och landsting.

Nå det var för innan sommaren, nu efter semestern anser sig Reinfeldt istället ha råde med att både ge komunderna mer stöd och samtidgit sänka skatten. Slutsatsen blir att antingen hade Reinfeldt fel i sin kritik av oppositionen eller så har han fel när han tror sig ha råd med både skattesänkningar och mer pengar i stöd till kommuner och landsting.

Skulle friskolor kunna göra vinst om?

8 augusti 2009 19:10

Jag kände efter att ha läst Pernilla Ströms lilla hyllning av vinstdrivande friskolor att jag behövde flika in något som Pernilla Ström uppenbarligen missat. Nämligen att den kommunala skolan och en privat friskola har skilda krav på sig. Den kommunala skolan måste upprätthålla en viss över kapacitet. När de kommunala barnakullarna varierar i storlek men alla måste erbjudas plats i skolan, friskolor väljer själva hur många elever de tar in så den kommunala skolan måste därför kontinuerligt dimensioneras om för att ta emot de elever som finns. Denna överkapacitet som detta kräver kostar pengar. Eftersom friskolorna saknar denna kostnad så kan dessa pengar istället tas ut i vinst.

Den skola i vars styrelse Pernilla Ström satt var uppenbarligen ekonomiskt sund. Men liksom vissa kommunala skolor lider av dålig styrning så finns det friskolor som lider av samma brist på sund ekonomi, skillnaden är att misskötta friskolor för eller senare går i konkurs varvid kommunala skolor kan tvingas ta över ansvaret för eleverna.

Om friskolorna tvingades ta samma ansvar som de kommunala skolorna skulle möjligheten till att ta ut vinst säkerligen begränsas något. Om friskolor inte fick gå i konkurs utan ägarna tvingades pumpa in pengar tills dess att eleverna som börjat slutat vore vinst lika enkelt? Om friskolorna inte kunde välja hur många elever de ville ta in utan tvingades anpassa sin kapacitet skulle Pernilla Ström fortfarande a suttit i en styrelse för en skola som gjorde vinst?

Gratis är inget annat än en affärsmodell

8 augusti 2009 18:40

För att upprepa rubriken; gratis är inget annat än en affärsmodell. Detta tycks Rupert Murdoch och diverse olika debattörer ha missat när nu diskussionen om tidningsdöden och huruvida tidningar skall ta betalt för nyheter på nätet åter blossat upp.

Gratis är inte filantropi eller en fråga om vad nätet borde eller inte borde vara utan en fråga om att maximera sina intäkter. En sida som väljer att inte ta betalt för sitt innehåll får med all säkerhet fler besökare än om samma sidan tagit betalt. Fler besökare betyder förhoppningsvis större intäkter från reklam. Denna modell kan förstås vägas mot en modell där man tar betalt vilket ger färre besökare, men samtidigt intäkter från dessa besökare, men färre besökare betyder lägre reklamintäkter. Frågan är vart intäkterna skall komma ifrån. I slutändan blir det hela en avvägning, kan de ökade intäkter som betalande besökare ger kompensera de minskade reklamintäkterna? Ett affärsmässigt övervägande för nyhetsförmedlarn och deras ägare.

Varför det hela blir en stor diskussion ämnad för ledarsidan förstår jag inte riktigt. Det känns snarare som något ekonomiredaktionen borde skriva en analys eller kommentar om. Men det är klart tidningarna känner säkerligen samma stress som den som drabbat industrin i globaliseringens spår.

Tidningarna har ju tidigare konkurrerat i små geografiskt avgränsade ekosystem av varierande storlek, begränsats av språk och distribution, stordriftsfördelar som kommer av att trycka fler tidningar vid ett tryckeri äts upp av krav på bättre logistik för att få tidningarna till slutkunden londontidningar har kunnat kämpa ostört mot londontidningar och stockholmstidningarna har kunnat ha sina bataljer utan att störas av sina motsvarigheter i Göteborg eller Malmö. Men nu plötsligt med internets intåg så tvingas London baserade timesonline.co.uk konkurrera med New York’s motsvarande times.com. I Sverige, delvis skyddad av språkbarriären, möts idag lokaltidningar på samma arena som de tidigare rikstäckande tidningarna. Resultatet blir precis som i naturen när levnadsbetingelserna förändras, att de som inte klarar av att anpassa sig och hitta sin nisch kommer att dö ut. Vilket är lika traumatiskt för en tidningarna som varvsdöden var för skeppsbyggarna.

Själv tror jag att tidningsdöden kommer att fortsätta. Detta helt oavsett om man försöker ta betalt för sitt innehåll eller ej. Trotts allt hur många sidor som presenterar exakt samma nyheter finns det plats för? Problemet är inte att tidningarna inte får betalt av sina läsare utan att det finns för många sidor som försöker göra pengar på exakt samma produkt, dvs nyheter. För att exemplifiera, i Stockholm utkämpas på morgonen ett tidningskrig mellan Dagens Nyeter och Svenska Dagbladet på eftermiddagen mellan Aftonbladet och Expressen. På nätet möts dessa fyra men inte enbart de, i samma arena återfinns tv4 nyheterna, ekot, svt:s nyhetsredaktion, Göteborgs-posten, utländsk media och små lokala tidningar. Kombattanter som tidigare varit åtskilda på grund av olika distributionssätt dvs tidningar, TV och radio möts på nätet eftersom de alla är i samma bransch.

Jag tror inte det finns plats för alla dessa i framtiden, särskilt inte om de fortsätter att leverera samma produkt men en sak är jag helt säker på och det är att en betallösning inte är någon universallösning. Trotts allt har det prövats förut med varierad framgång, några har lyckats andra inte.