Socialdemokrater

Borgarnas politik får kritik från alla håll

Aftonbladet läsare och finanspolitiska rådet tycks båda vara ense, alliansens arbetsmarknadspolitik håller inte måtten. Visserligen ska man inte jämföra äpplen med päron, eller statliga myndigheter med anonyma tyckare på en webbsida men det känns ju ändå på något sätt roligt för en socialdemokrat att notera att amatörtyckare och professionella dito kommit till ungefär samma slutsats och även om finanspolitiska rådet inte säger det öppet så luktar det ju att socialdemokratisk politik är bättre.

För mitt eget egos skull känns det särskilt bra att läsa att även finanspolitiska rådet delar min åsikt om att ökade kostnader inte är samma sak som en satsning. I något mer byråkratiska termer säger de att:

” Det är missvisande att presentera expansionen i jobb- och utvecklingsgarantin som en kraftfull aktiv satsning. Den är i stället en följd av att fler långtidsarbetslösa behöver försörjningsstöd.”

I sak är ju finanspolitiska rådets rekommendationer mycket lika de förslag som återfinns i socialdemokraternas skuggbudget, även om vissa skillnader finns. Östros ser hur som helst det hela som konstruktiv kritik frågan är bara hur Borg ser på det hela.

Som student politiskt intresserad noterar jag att rådet föreslår en höjning av studiemedlet och en minskning av fribeloppet för att studenterna ska jobba mindre och plugga mer. Av min tid inom kårens studiebevakning minns jag att det fanns en klar korrelation mellan de som hoppade av utbildningar eller hade svårt att klara dem och de som jobbade mycket vid sidan av skolan. Tyvärr kommer studiefrågor inte att uppmärksammas så länge vi har en finanskris vilket är sorgligt.

Inte heller är det troligt att regeringen kommer att lyssna på finanspolitiska rådets rekomendationer om att bygga ut a-kassan, det vore poltiskt omöjligt för en regering som gick till val på att just förändra a-kassan med motiveringen att det skapade jobb. Eftersom a-kasseavgiften nu ökar är risken istället att ännu fler kommer lämna den och detta kommer att öka antalet socialbidragstagare vilket i sin tur ökar kostnaderna för komunerna. Med kommunala skattehöjningar och nedskärningar i skola och vård som ressultat.

Läs för övrigt Claeskrantz och ALLA DUMHETER! angående samma fråga.

MUF saknade demonstrations tillstånd

Efter mitt inlägg om första maj kom det många inlägg om de oroligheter som uppstod runt MUF:s mot demonstration under första maj andra har också skrivit om störningar och så i anslutning till motdemonstrationen. Personligen tyckte jag att MUF’s motdemonstration kom obehagligt nära första maj tåget. MUF:arnas uppdrag var att häckla förstmaj firarna och de tågande som blev häcklade svarade förstås med att häckla tillbaka. Med tio tusen förstamajfirande och ett femtiotal MUF:are på armlängds avstånd från varandra, uppstår en potentiellt farlig situation. Det räcker med att en MUF:are eller en av de tågande spårar ur och blir våldsam och med så många personer så nära varandra blir risken rätt stor att någon faktiskt spårar ur.

Enligt svaren jag fått på mitt blogginlägg så ska någon ifrån tåget just ha spårat ur och tagit strypgrepp på en motdemonstrant, och i media rapporteras att några syndikalister angrep MUF:arnas demonstration. Detta är absolut inte acceptabelt och det borde kunnat undvikas.

Eftersom polisen normalt brukar ta säkerhetsaspekter i beaktande när de utfärdar demonstrationstillstånd så skickade jag en liten fråga till stockholmspolisen angående hur MUF:s demonstrationstillstånd sett ut. Svaret kom idag:

” Hej! Det har inte utfärdats något tillstånd för Moderata Ungdomsförbundets demonstration under 1:a maj 2009. Vänlig hälsning Margaretha Petersson Polismyndigheten i Stockholms län”

Så det var det, att MUF inte hade tillstånd för sin motdemonstration ursäktar på inget sätt några våldshandlingar. Däremot kunde ju tycka att en ansvarstagande MUF ledning skulle ha funderat lite över säkerhetsaspekten för sina deltagare och de runt omkring när de organiserade motdemonstrationen. Man kunde ju också tycka att de borde sökt tillstånd för sin demonstration, för med största sannolikhet hade då polisen förklarat att placeringen motdemonstrationen var olycklig och borde flyttas. Då hade vi antagligen sluppit se de våldshandlingar som uppenbarligen skedde.

Rekommendationen till MUF inför nästa år är alltså, sök demonstrationstillstånd om ni ska organisera en liknande motdemonstration. Och till ledningen för förstamajtåget så rekommenderar jag att kolla med polisen att eventuella borgliga motdemonstrationer har demonstrationstillstånd och i de fall där de saknas föreslå att polisen flyttar på dem till en mer lämplig platts utifall de stör.

Massa Sossar och några skräniga MUF:ar

Vilken första maj, strålande solsken och så mycket folk, har inte sett så här många på flera år. Kanske är det media som vi får tacka, eftersom de försöker måla upp att det är kris i partiet så känner väll fler av oss att vi måste visa att socialdemokratin faktiskt står stark.

img_1740

Wanja längst fram i tåget

Media vill ändå gärna spinna vidare på kristemat och därför är det väll inte konstigt att alla tidningar lät löpen handla om de tiotalet svartklädda ungdomar som valde att bua när Wanja höll tal. Att de var just ett tiotal och antagligen inte var socialdemokrater stod däremot inte på löpet det får man istället i bröd texten. Inte heller bestämde sig Aftonbladet att skriva något om mannen som stod och peka finger åt Wanja, kanske berodde det på att han helt ogenerat pressentera sig som nazist. Reaktionen från Aftonbladets reporter var annars ganska rolig när hon såg att mannen pekade finger, snabbt trängde sig hon och kameramannen fram för att göra en intervju. Men säg den glädje som varar, hon blev nog något besviken när det visa sig att han var nazist och inte socialdemokrat för det är knappast en nyhet att nazisterna inte gillar socialdemokraterna.

På det hela taget var det ett bra första maj firande även om våra politiska motståndare var ovanligt aggressiva. Till och med MUF:arna var ovanligt skräniga även om de inte var särskilt många, kasta tobleronepaket kunde de däremot, synd bara att de var tomma. Egentligen lite snålt för några år sedan så dela de faktiskt ut riktig toblerone, men det är klart det är väll ett utslag av den finansiella krisen vi är i att MUF inte har råd med en riktig kampanj. För övrigt är det säkert ett utslag av den finansiella krisen att MUF inte kan hitta på någon ny kampanj utan måste fortsätta på tobleronespåret, men det är klart återanvändning är ju miljövänligt kanske de blå små liven börjar tänka på klimatet? Även Nazistisk Folkfront tycks ha hängt på MUF:s tobleronekastande även om de valde att faktiskt kasta den mot Mona.

För övrigt skönt att se att borgarna förlorar stöd i senaste opinionsundersökningen.

Offen(s)iv vårbudget

Så kom äntligen en krisbudget som klarar av att tackla den ekonomiska kris som Sverige är mitt upp i. Tyvärr så är det inte den sittande borgliga alliansregeringen som presenterar den utan vi Socialdemokrater. Och det är synd för det enda som den borgliga alliansregeringen med finansminister Borg i spetsen presenterat är en tandlös budget utan några egentliga satsningar och totalt befriad på investeringar för framtiden.

Kanske var det därför som Borg och den borgliga alliansen valde att helt enkelt ljuga i en debattartikel och kalla en kostnadsökning för en satsning, antagligen fanns det inget annat sätt att få denna blåa budget för en nattsvart framtid att låta offensiv.

I rak kontrast står då vår egen röda vårbudget. Istället för att lägga sig platt som Borg och borgarna gör så är budgeten fylld med konkreta satsningar i form av allt från fler utbildningsplatser till upprustning av miljonprogram och investeringar i infrastruktur. Det är en sådan här krisbudget som Sverige behöver idag, de är nämligen denna sorts budgetar som pressenteras i andra europeiska länder och i USA  och det är denna sorts budget som konjunkturinstitutet efterfrågat. Den borgliga alliansregeringen har däremot valt en passiv politik och därför går det också sämre för Sverige än för Europa i övrigt. Det finns inget skäl till varför Sverige ska behöva hamna på efterkälken, vi borde vara bra rustade för denna finnanskris.

Självklart har borgliga bloggare inte varit sena med att hitta något som de kan kritisera i denna socialdemokratiska budget, och efter att ha tittat runt lite bland olika borgliga bloggare så syns att flera oroar och beklagar sig över Socialdemokratiska skattehöjningar på riksnivå och kallar detta oansvarigt.

Jag vet inte om borgliga debattörer och bloggare i allmänhet är dåliga på ekonomi eller om de bara inte ser följderna av sin egen regerings politik. För faktum är att den borgliga alliansregeringens agerande kommer att leda till skattehöjningar. Den borgliga alliansregeringen har nämligen flyttat kostnader från staten till kommunerna, allt för att ha råd med sina statliga skattesänkningar.

Alliansens höjning av kostnaden för a-kassan har gjort att fler än tidigare står oförsäkrade kommer kommunernas kostnader för socialbidraget att öka. Statens utgift för a-kassan har däremot minskat av samma skäl. På samma sätt har den borgliga alliansregeringen sänkt ersättningen för a-kassan vilket leder till lägre skatteinkomster för kommunerna. Till allt detta väljer regeringen att inte skjuta till några extra pengar till kommunerna detta år. Resultatet är att de kommuner som drabbas hårt av varsel får ännu sämre ekonomi än de annars skulle fått och tvingas till skattehöjningar och stora nedskärningar.

Självklart så drabbar dessa kommunala skattehöjningar inte de rikaste kommunerna och deras kommuninnevånare. Samma innevånare som fått största delen av det så kallade jobbskatteavdraget.

Ironiskt nog kan därmed en skattehöjning på riksplanet leda till lägre skatthöjningar för dig och mig eftersom kommunen vi bor i kanske slipper höja skatten.

Allt det här betyder förståss att jag tror mer på den offensiva budget som Mona Sahlin och Thomas Östros pressenterat och den insikt som denna bygger på än den borgliga alliansregeringens passiva budget. Men med tanke på att Borg helst pratar väder när han snackar om ekonomi så är det kanske inte så konstigt att skillnaden blir så stor mellan det röda och det blåa alternativen.

Hatten av för Mona.

Ser att SVD:s Lena Hennel oroar sig för att vi rödgröna inte kommer kunna komma överens om en budget inför nästa år. Det känns som att analysen missar det faktum att vi socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister  lyckades komma överens om en hel massa budgetar mellan 1998 och 2006 det lär knappast bli svårare nu när vi pratar ihop oss i förväg.

Kärnkraft bör varken byggas ut eller avskaffas innan 2020

Jag gillar inte den kärnkraftsdebatt som nu blossat upp. Skyttegravarna har grävts och blocken bankar på varandra med patos argument, helt klart inte min bild av en konstruktiv debatt. För mig känns nämligen klimat- och kärnkraftsfrågan för viktig för att behandlas som en rent taktisk fråga. Så här kommer början på vad som kommer bli en längre serie av inlägg om just kärnkraften.

Låt oss börja med lite fakta. Ungefär hälften av Sveriges energitillförsel består av fossila bränslen i form av kol och koks (5,7%), naturgas (2,1%) och olja (41,8%) tillsammans utgör de alltså 49,5% av den totala energitillförseln. Förnyelsebar energi utgör runt 37% och kärnkraften ca 13%. Ser vi på ren elproduktion samt fjärvärme utgör kärnkraften nästan 40% vilket även är ungefär det samma som värdet för vattenkraften. Vindkraften utgör i detta fall mindre än 1%. Grafen nedan visar eenergitillförsel i TWh.

sveriges energitillförsel

Sveriges energitillförsel i TWh uppdelad efter produktions, källa SCB och Energimyndigheten årlig energibalans 2006-2007

Skall vi ersätta de fossila bränslena måste vi alltså på något sätt genom ökad energitillförsel eller genom effektivisering tillgodogöra oss motsvarande en fördubbling av övrig energitillförsel, en ökning med 100% med andra ord. Skall vi samtidigt ersätta kärnkraften så skulle alternativet, dvs förnyelsebar energi behöva ökas med 169%. Nu antar jag i detta exempel att ingen ökning av förbrukning sker, något som inte är helt realistiskt.

Kungliga vetenskapsakademin förutspår att den svenska bioenergin kan ökas med ungefär 40% på sikt, och inom 50-100 år med ytterligare 20% med hjälp av bättre skogsvård. I första skedet skulle det ge ungefär 46 TWh. Lägger vi till detta en ökning av vindkraften med 30TWh som föreslås av regeringen så skulle vi kunna ersätta den svenska kärnkraften då denna enbart svarar för ca 67 TWh, frågan är om detta är vad vi borde satsa på?

Om målet är att minska koldioxidutsläppen så borde den ökning som sker inom förnyelsebar energi, inte användas för att ersätta nuvarande kärnkraft. Ökningen av förnyelsebar energi skulle nämligen, utan andra åtgärder, kunna tillåta en minskning av fossila bränslen med motsvarande 30%, vilket skulle innebära att fossila bränslen skulle stå för runt 35% av energin istället för 50% idag.

Bör vi då bygga ut kärnkraften? Om målet är att få en förändring innan 2020 så är en satsning på kärnkraften helt fel väg att gå. Ser vi till Finland så skulle deras nybyggda kärnkraftsverk Olkiluoto-3 vara igång i år men har blivit försenad och kommer igång tidigast 2011, planer finns att bygga en fjärde reaktor som då kan vara igång tidigast 2020, och där har vi problemet för svensk del. Skall en ny reaktor byggas i Sverige kommer denna inte ha någon som helst effekt på svensk energiproduktion för än efter 2020 med andra ord så kan den inte hjälpa till att uppnå några som helst miljömål till dess. Peter Eriksson och Mona Shalin har därmed helt rätt när de säger att vi behöver förnyelsebar energi nu, istället för kärnkraftsel senare.

Frågan är dock vad ska vi göra efter 2020? Det är egentligen då som utmaningen kommer, att genomföra den första biten av en omställning är relativt enkelt, att fortsätta efter det att bioenergin och vindkraften är utbyggd blir däremot svårare. Dessutom kommer de svenska kärnkraftsverken att börja falla för ålderssträcket från och med 2032 vilket innebär att lagom till 2020 måste vi ha bestämt oss en gång för alla vad vi ska göra för att ersätta nuvarande reaktorer.

Vi bör vara öppna för att ersätta nuvarande kärnkraft med ny kärnkraft efter 2020. Men inte nödvändigtvis med samma sorts kärnkraft som vi har idag. Beslut om detta behöver däremot inte tas nu men jag skulle i alla fall önska att våra politiker idag började föra en mer öppen och konstruktiv diskussion om kärnkraften. Och framför allt hur vi ska ersätta den energi som dagens reaktorer ger efter 2032 och framåt.

DN: 1, 2, 3 SVD: 1, 2