Viktor Tullgren

Hur tänker FP i Landskrona?

Jag läser med både skräck och fårvåning hur en Folkpartist från Landskrona i en debattartikel skäller ut skolinspektionen och skolverket, samt uppenbarligen också Stockholm, för att Skolinspektionen inte gillar idén att Landskrona vill kunna drogtesta barn i skolan.

Torkild Strandberg, för så heter denna folkpartist, menar att han inte kan förstå varför skolinspektionen stoppar dessa drogtest då de enligt Torkild är frivilliga att delta i. Både föräldrar och barn måste ju ge sitt samtycke innan ett test genomförs, och då kan det ju inte vara något problem. Själv tycker jag att argumentationen haltar väldigt grovt.

Låt oss anta att drogtestet verkligen är helt frivilligt, och ingen yttre press förekommer.

Vi kan då anta att det är två sorters grupper som kommer tacka nej till drogtestet:

  • Barn som använder droger och inte vill bli upptäckta.
  • Barn som tycker att drogtestet är obehagligt eller integritetskränkande.

På samma sätt kan vi tänka oss två sorters grupper som kommer att tacka ja till ett drogtest:

  • Barn som brukar inte använder droger och inte anser att testet är obehagligt eller integritetskränkande.
  • Barn som går på droger och vill bli upptäckta.

I denna hypotetiska situation kan vi alltså dra slutsatsen att man enbart kan upptäcka de barn som vill bli upptäckta. Men dessa kan nog då lika gärna upptäckas om man helt enkelt pratar med dem. Samtidigt har man helt i onödan testat en massa barn som inte använder droger.

Men sanningen är att det kommer att finnas en yttre press. För varför skull man vilja genomföra drogtest om man bara skulle kunna upptäcka de barn som frivilligt vill bli upptäckta? Det här innebär att de barn som tackar nej för att de anser att testet är obehagligt eller integritetskränkande kommer att misstänkliggöras om de väljer att inte ställa upp på att testas.

Dessa barn kommer alltså hamna i en omöjlig ställning antingen tvingas de utstå obehaget att gå igenom drogtestet mot sin egentligen vilja. Eller om de står fast vid sin inställning så utsätts de för obehaget att bli misstänkliggjorda.

Som jag ser det finns det inga som helst skäl för att utsätta barn för det här. Särskilt inte i skolan eftersom att skolan skall vara en trygg miljö. Har man ett så stort problem med droganvändning bland skolbarn i Landskrona så att man menar att en sån här åtgärd är motiverad bör man nog fundera både en och två gånger på vad de bakomliggande orsakerna är och hantera dem istället. Varför är det just Folkpartister som är så tända på att använda piskor och tvångsmedlem mot skolbarn?

Läs även andra bloggares åsikter om , och .

[citation needed]

Bilden ovan kommer från min favoritserie XKCD och kändes ovanligt passande med tanke på att statsministern tvingades backa om sitt påstående om 100 000 i ökad sysselsättning, vilket jag bloggade om igår kväll. I princip samtlig traditionell media har skrivit om det, med början tycks det i P1:s Studio Ett. Förklaringen till Reinfeldts fakta miss tycks ha varit att han jämfört sysselsättningssiffror för gruppen 16-64 åringar 2006 med sysselsättningssiffror för 15-74 åringar 2009.

Reinfeldt skyller som vanligt på någon annan när det är fel och nu är det vist de som tagit fram underlaget inför debatten som klantat sig. Johan Westerholm ser här ett mönster som kan spåras till regeringens övergripande problem med hafs och slafs vid genomförande av reformer så som, FRA-lagen, sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, instegsjobben och nu senast värnplikten. Om regeringen inte orkar att ordentligt utreda så stora reformer så varför ska man förvänta sig att de orkar faktakolla uppgifter inför en partiledardebatt?

Nu är ju inte det här det enda påståendet från vår käre statsminister Fredrik Reinfeldt som jag skulle vilja sätt [citation needed] bakom. I duellen i Agenda mot Mona Sahlin, så påstod han exempelvis att det var ganska vanligt ute i världen att ha högre skatt för pensionärer än för arbetare, ett påstående som vid en närmare granskning tycks ha lika lite med verkligheten att göra som att sysselsättningen ökat med 100 000 personer.

Reinfeldt är heller inte ensam i alliansen med att ha lite svårt med vad som är sant och vad som inte är det. Alliansfritt Sverige noterar att även Göran Hägglunds påstående om att ”Vi har gjort de största satsningarna som någonsin har förekommit i Sverige vad gäller infrastruktur” inte tycks stå upp för en granskning. Vi kan ju också minnas Anders Borgs försök att beskriva en utgiftsökning på 10 miljarder till följd av högre arbetslöshet som en satsning.

Jag skulle rekommendera alliansen att försöka vara lite mer noggranna med att kolla sina fakta för det är allt för många här ute på nätet som annars kan faktakolla åt dem.

What do you want me to do? LEAVE? Then they'll keep being wrong!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , och .

Lögner, förbannade lögner och Reinfeldts statistik

Apropå partiledardebatten ikväll så hakade teknologen i mig upp mig på ett påstående som Reinfeldt gjorde, och som fått siffernörden i mig att spendera tid för att leta statistik hos SCB.

Fredrik Reinfeldt påstod under partiledardebatten att sysselsättningen hade ökat med 100 000 personer sedan regeringen tog makten. Något som skulle vara extra imponerande på grund av att Sverige är mitt uppe i en finanskris. Tidigare har Fredrik Reinfeldt lite mer luddigt påstått att sysselsättningen är på samma nivå som 2006 trotts finanskrisen.

Det senare påståendet kan nog sägas vara mer eller mindre sant. Det förra, att sysselsättningen ökat med 100 000 personer är så vitt jag kan se utifrån SCB:s statistik inte alls sant.

Enligt SCB var 4 024 400 personer sysselsatta under 3:de kvartalet 2006 dvs när Reinfeldt van valet och den borgerliga regeringen tillträde. Under motsvarande 3:de kvartal 2009 var 4 042 400 sysselsatta alltså har sysselsättningen ökat med 18 000 personer och inte 100 000 personer (så Reinfeldt hade bara fel med en faktor fem ungefär).

Men så var det det här med mer eller mindre sant att sysselsättningen är på samma nivå, det är ytterligare något udda med det påståendet. Påståendet kan sägas vara sant eftersom Reinfeldt uppenbarligen har bestämt sig för att räkna sysselsättning i absoluta tal. Jag antar för att han just ska kunna påstå att sysselsättningen är på samma nivå. Annars är det vanliga att räknas sysselsättningen i relativa tal, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen och då blir inte Reinfeldts bedrift riktigt lika imponerande.

För samtidigt som sysselsättningen ökat med 18 000 personer mellan 2006-2009 så har Sveriges befolkning ökat med 233 312 personer under samma period. Antalet personer i arbetsför ålder, det vill säga mellan 16-64 har ökat med 127 879 personer allt enligt SCB. Som andel av befolkningen har alltså sysselsättningen minskat, men det kan ju inte Reinfeldt säga, alltså väljer han att räkna statistik på ett litet eget sätt. Något som inte är första gången, användandet av det nu mera välkända begreppet utanförskap var ju också ett egenpåhittat statistiskt snickeri. En statistik som Reinfeldt för övrigt inte vill kännas vid längre eftersom att utanförskapet med hans egen definition då har ökat sedan han tog makten.

Det finns mycket goda skäl till varför sysselsättning mäts i relativa tal och inte i absoluta. För i absoluta tal har antalet sysselsatta i Sverige ökat med mer än en million människor sedan 1960-talet men detta säger ingenting om sysselsättningspolitik utan enbart något om befolkningstillväxt. Befolkningen har nämligen växt med mer än en och en halv million sedan dess.

Mark Twain lär ha sagt: ”There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics.” så vad gör våran statsminister sig skyldig till?

Läs även Johan Westerholms och Peter Högbergs analyser av debatten samt andra bloggares intressanta åsikter om , , och .

Vem styr egentligen?

Efter att ha lyssnat på första halvan av partiledardebatten i SVT:s Agenda så kan jag inte undvika att ställa mig frågan vem är det som styr Sverige? Alliansregeringen har uppenbarligen gått i opposition mot oppositionen, och som Johan Westerholm påpekar tycks de dessutom gått i opposition mot sig själva. Framför allt i frågan om kärnkraften.

Samtliga fyra borgerliga partiledare tycktes vara mer intresserade av att diskutera de rödgrönas förslag än sin egen politik. Nå med ett undantag, skattesänkningarna. Där var i alla fall alliansen redo att lyfta fram sin egen politik. Ungefär med motiveringen att skattesänkningar löser alla problem, och att skattesänkningar för andra än pensionärer är bra för pensionärer.

Skatterna var annars en fråga där man krävde svar av oppositionen, och försökte pekade på någon sorts splittring i denna fråga. Att man själv inte är klar med sina egna förslag i frågan är förstås inte så viktigt.

Nu börjar andra halvan med start om sjukförsäkringsfrågan. Det kommer bli spännande att se om alliansen ger svar i denna fråga.

SvD, DN1, DN2, DN3,

Andra som är med mig ikväll är Johan Westerholm, Martin Moberg, Peter Högberg, Victor Harju, Claes Krantz , Alexandra och Åsa Einerstam samt Alliansfritt Sverige

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Reinfeldt, han som bestämmer!

Just nu sitter jag på Sveavägen 68, bland diverse kända bloggare så som Peter Högberg, Martin Moberg, Johan Westerholm, HBT-sossen, Victor Harju, Claes Krantz och Alliansfritt Sverige. Detta gör gör lilla mig mycket ödmjuk. Spänt väntar vi på att partiledardebatten i SVT:s Agenda skall dra igång. Det hela inspirerar mig till att fundera lite på vad vi har att förvänta oss från alliansen, och kanske mest från vår kära statsminister.

Reinfeldt tycks, om vi skall se till tidigare debatter, ha övergett statsmanna rollen för att inta oppositionsrollen i förskott. Kanske inte så konstigt med tanke på resultatet i de senaste opinionsundersökningarna. Sen gammalt har Fredrik Reinfeldt även övergett det här med att utreda reformer innan de genomförs, trotts allt att utreda något är ju kännetecknet för en fusköverenskommelser, Reinfeldt vet ju redan vad som är rätt. Nu tycks dessutom Reinfeldt vara bredd att att överge hela tanken på överenskommelser. Eller hur ska man tolka det faktum att alliansen arbetsgrupper med ansvar för att mejsla fram överenskommelser inför ett alliansprogram, inte är i närheten att vara klara men ändå menar Reinfeldt att alliansen är överens och har samsyn.

Det är klart nu är ju högst oviktiga ämnen som dessa grupper skall komma överens om. Bara frågor så som: sunda statsfinanser, skattepolitik, minskat utanförskap, utbildning, hälso- och sjukvård, rättsväsende, miljö- och klimat, tillväxt, jämställdhet, familjepolitik, äldrepolitik, kultur, idrott, utrikespolitik, försvarspolitik.

Men det kanske är bäst om statsministern själv får bestämma, han har ju så starkt personligt förtroende. Folkpartiet kan få behålla skolpolitiken, där tycks ju inte Reinfeldt ha några åsikter. Centern och Kristdemokraterna som får vara glada om de håller sig kvar i riksdagen kan därmed få vara tacksamma om de får vara med i regeringen. Sen kan Hägglund få fortsätta jaga kultureliten med hjälp av debattartiklar, och om Centerpartiet är lydiga så kan de få jaga varg

Men det senare är ju högst hypotetiskt, det förutsätter ju att alliansen vinner valet, oddsen är ju som bekant emot dem.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,