Viktor Tullgren

Svenskan är desperat

2 september 2009 16:14

Så den mörkblå ledarredaktionen tillhörande Svenska Dagbladet har publicerat en artikel där de pressenterar tre argument för varför vi som vill ha förnyelse av Socialdemokraterna bör rösta på alliansen. Jag antar att ledarredaktionen är desperat efter att ha sett de senaste opinionsundersökningarna för argumenten som presenteras haltar ovanligt mycket även för att komma från sagda ledarredaktion.

Första argumentet är att Socialdemokraterna inte förtjänar att få vinna valet eftersom Socialdemokraterna inte förnyat sig tillräckligt. Men förnyelse för Svenska Dagbladets ledarredaktion stavas högerpolitik, vilket gör att som Socialdemokrat känner i alla fall jag att jag inte vill ha så mycket förnyelse som Svenska Dagbladets ledarredaktion nog skulle vilja ha. Det är inte de nya moderaterna som Socialdemokraterna vill bli bara för att just de Nya Moderaterna kallar sig för det nya arbetarpartiet. Att inte rösta på socialdemokraterna om man tycker att socialdemokraterna är det bästa alternativet känns som ett något krystat sätt att bedriva internt påverkans arbete, mer logiskt vore att helt enkelt engagera sig i partiet och där försöka påverka vad partiet står för. Tycker du däremot att något annat parti är bättre än Socialdemokraterna ska du ju självfallet rösta på det partiet, och kommer med största sannolikhet att göra så.

Argument nummer två bygger på att skrämmas med Lars Ohly. Och vist ju mer höger du är desto mer skrämmande ter sig nog vänsterpartiets politik, för Svenska Dagbladets ledarredaktion måste därför Ohly te sig som en mardröm direkt ur en av H.P. Lovecrafts noveller. Samtidigt så finns det nog en hel del socialdemokrater och socialdemokratiska sympatisörer som tycker att Vänsterpartiet kan fungera som en garant för att en rödgrön regering inte vandrar för långt åt höger. I jämförelse med det dilemma som alliansen har haft med ett homofobt ytterlighetsparti som ständigt väljer att driva frågor som ingen tänkande mänska skulle sympatisera med, jag talar med andra ord om Kristdemokraterna, så känns Vänsterpartiet som ett mycket mer lättarbetat parti. Trotts allt har vi tre rödgröna partier viss erfarenhet av samarbete.

Det sista argumentet känns som det mest desperata. Att hävda att man skall rösta på ett alliansparti för att detta ökar chansen för en fortsatt majoritetsregering och därmed skulle minska Sverigedemokraternas chans att bli vågmästare känns något krystat. Faktum är att argumentet är helt upp åt väggarna idiotiskt. Självklart så om en majoritet av väljarna röstar på alliansen så får dessa en egen majoritet. Men det går ju att applicera på vilket parti block eller för den del parti som helt. Röstar en majoritet på Socialdemokraterna så får ju vi egen majoritet vilket säkerligen är det säkraste sättet att stänga ute Sverigedemokrater eller andra småpartier från vågmästarpositionen. Ser vi till de opinionsundersökningar som publicerats sedan valet 2006 så har allianspartierna nästan alltid fått ett sådant stöd att enda chansen för dem att sitta kvar i regeringsställning är just med hjälp av Sverigedemokraterna. Därmed blir det ju ännu mer logiskt att rösta på något rödgrönt alternativ. Vidare kan man ifrågasätt vad detta argument har med förnyelse av Socialdemokraterna att göra.

För mig som just Socialdemokrat med intresse för förnyelse handlar inte förnyelse om att vandra höger eller vänster, jag är nämligen i allmänhet rätt nöjd med vart socialdemokraterna befinner på den skalan. Snarare handlar det om att formulera politik som utifrån våran ideologi svarar mot dagens verklighet. Att detta ibland leder till lösningar som även Svenska Dagbladets ledarredaktion kan tycka om betyder inte att förnyelse är liktydigt med att ständigt sträva efter sagda ledarredaktions gillande.

Ökad kontroll av post för trygghet och säkerhet

31 augusti 2009 13:06

På väg till skolan läser jag idag i Metro om hur posten blivit en stor distributör av droger. Framför allt är det unga som på detta sätt får tillgång till droger på detta sätt, något som är oroande då enkelheten rimligtvis gör att fler ungdomar prövar på dessa tyngre droger. Sen tidigare vet vi posten även används för att leverera så kallade lagliga droger, det vill säga preparat som ännu inte hunnit narkotika klassas. Steget från laglig drog till olaglig är inte så stort och när tillvägagångssättet för att införskaffa preparaten är densamma är det lätt att ta klivet.

Postens distributionssystem har sen tidigare också används för diverse terrorist attentat. Mest välkänt är säkerligen Antrax breven som spreds i USA. Även om brev inte innehöll bakteriesporer så skapade dessa brev obehag och rädsla. Mer klassisk form av terror har utövats genom brevbomber, ett terrorredskap som används enda sedan postens införande och förekom i Sverige första gången redan 1904.

Att brev används till dessa illegala aktiviteter är en följd av anonymiteten som avsändaren åtnjuter och det faktum att ingen kontroll av innehållet sker. Så förutom som distributionsväg för droger och terror så används brev även för att framföra anonyma hot.

Detta anonyma och oövervakade brev skickande är därmed ett hot mot både demokratin och ungdomen. Åtgärder måste därför tas för att öka trygghet och säkerhet samt förhindra detta illegalt användande av posten. Lösningen står att finna i de åtgärder som redan tagits för att öka trygghet och säkerhet på nätet och vid användande av digital kommunikation. I likhet med datalagringsdirektiet bör även avsändare och mottagare av samtliga brev lagras. Lämpligen genom att avskaffa postlådor och låta all inlämnande av brev ske hos postens ombud, för att skicka brev behövs då legitimation visas och avsändarens personnummer skrivs på utsidan av brevet. Centralt lagras sedan avsändare och mottagare i ett register. Här kan också samtliga brev röntgas och alla misstänkta paket öppnas och undersökas. Genom en civil rättslig process bör intressenter kunna begära ut information om avsändare och mottagare i de fall någon lag brutits.

När vi redan har vidtagit mått och steg för att säkra nationens säkerhet genom FRA och Datalagringsdirektivet, och skyddat ungdomen från det olagliga piratkopierandets gissel genom IPRED är det nu dags att ta nästa logiska steg i trygghet och säkerhetens namn.

Hur bögig ska man vara Migrationsverket?

18 augusti 2009 00:24

Jag ska ha en tenta imorgon vilket borde betyda att jag borde sova nu men efter att ha läst en artikel i DN om jakten på irakiska homosexuella, där dessa mördas och stympas, och sedan läste en artikel om en irakisk homosexuell man som ska utvisas till detta vansinne så kunde jag inte låta bli att skriva något.

Migrationsverket anser att mannen inte tillräckligt levt ut sin homosexualitet i Irak för att den ska kunna utgöra ett hot. Och därmed skall han utvisas till Irak. Själv undrar jag på ren svenska om handläggarna på migrationsverket lever i samma universum som oss andra.

Hur menar migrationsverket egentligen att han inte levt ut sin homosexualitet tillräckligt? Mannen har ju uppenbarligen haft en pojkvän när han levde Irak vilket borde vara så utlevat homosexuell som man i huvudtaget kan vara där utan att riskera att bli skjuten så fort man kliver utanför dörren. Jag vet rätt många i män i Sverige som inte vågar leva ut sin homosexualitet, mer än att just ha en pojkvän i smyg, eftersom de är rädda för följderna, och då är ändå risken att bli mördad genom att få lim upp sprutad i anus relativt sätt låg på dessa nordliga breddgrader. Hur mycket skall man leva ut sin homosexualitet enligt Migrationsverket för att de ska anses nog? Krävs det att man öppnar en gay-klubb i Basra eller måste man gå (antagligen som enda deltagare) i pridetåg i centrala Bagdad? Nej det säkraste för att få stanna är nog att tatuera in en pride lagga i pannan, klä sig enbart i rosa och se till att vicka så mycket på höfterna när man går att migrationsverkets handläggare blir sjösjuk bara av att se på en.

Inte helt pålitlig udersökning ger SD 5.6%

13 augusti 2009 12:15

Jag kunde inte undgå att notera något underligt med United Minds senaste undersökning där SD får sisådär 5,6%. I den förra mätningen som publicerades precis efter EU valet lät United Minds intervjua runt 2000 personer i denna undersökning är bara runt 1000 tillfrågade. Antingen tyder detta på att United Minds bytt metod, vilket skapar ett problem vid jämförelse med tidigare undersökning, eller så har man haft ett närmast katastrofalt bortfall i undersökningen.

Om det senare skulle vara fallet det så är undersökningen inte värd så mycket och det skulle vore journalistiskt oansvarigt av Aftonbladet att publicera den. Fast det är klart nu ska man ju inte hoppas för mycket på den granskande förmågan hos kvällstidningsjournalister då artikelförfattaren helt felaktigt påstår att SD blir vågmästare, något som inte är fallet eftersom KD faller ur riksdagen enligt mätningen. Räknat i mandat skulle Reinfeldt tvingas lämna rosenbad, även om han skulle kunnat tänka sig att regera med stöd av Sverigedemokraterna.

Nu anser jag dock att man ska just denna opinionsundersökning på allt för stort allvar. En undersökning gjord mitt i sommaren, genom nätenkäter, och om till råga på allt tillhör de mindre undersökningarna (1000 tillfrågade jämfört med de större på runt 2000), kan antas vara mindre exakt.

Sommarundersökningar är i allmänhet opålitliga då det finns ett stort bortfall bland de tillfrågade. Detta bortfall är inte fördelat jämt över befolkningen. Vissa personer är nämligen mer benägna än andra att resa bort eller på annat sätt bli onåbara under sommaren. Det är mer troligt att personer med god ekonomi är bortresta än någon med sämre. Det är mer troligt att en person anställd inom mer traditionell industri är ledig under det som kallas industrisemestern än någon anställd inom exempelvis handeln. Eftersom partisympatier även varierar i dessa grupper så blir undersökningen mer osäker. Arbetslösa som grupp röstar exempelvis annorlunda än personer med arbete. Undersökningen har som det heter en bias. På samma sätt så ger nätenkäter en bias då vissa personer är mer benägna att svara på nätenkäter än andra.

Då denna undersökning dessutom är en av de mindre så är det också mer troligt att just denna undersökning avviker från det opinionsläge som den försöker mäta. Sammantaget gör det hela att jag även i detta fall litar mer på min tekopp och det som tesumpen visar där.

Reformera upphovsrätten, ytterligare ett skäl

13 augusti 2009 11:00

Att upphovsrätten behöver reformeras borde vara något som varje politiker förstod. Lagstiftningen är inte anpassad för dagens teknik eller för dagens samhälle. I skuggen av Pirat Bay rättegången har mycket av diskussionen handlat om fildelning denna fråga är dock inte den enda som förtjänar uppmärksamhet när det gäller problemen med upphovsrätten. Oxfords bibliotek uppmärksammar i en artikel i DN det problem som uppstår nu när Google försöker digitalisera litteratur. Problemet uppstår med de verk där upphovsmannen är okänd eller där det på andra sätt är oklart vem som innehar rättigheterna till verket. Eftersom ingen finns att tillfråga kan biblioteket inte ge tillåtelse att låta Google lägga ut dessa verk på nätet.

Reformer är inte synonymt med att avskaffa upphovsrätten, och faktum är ju att inte ens Pirat Partiet förespråkar något sådant (även om det ibland låter så på mediadebatten). Men i likhet med mer eller mindre samtliga politiska ungdomsförbund ser man att dagens upphovsrätt inte fungerar när den skall tillämpas över nätet.

Det gäller att inte glömma bort vad varför upphovsrätten existerar. Det är inte för att berika från skivindustrin, filmbolagen och bokförläggarna. Nej målet har alltid varit att sprida och stödja kultur. Upphovrätten precis som patenträtten är en särlagstiftning som ger en part, uppfinnaren eller upphovsmannen större rättigheter än denna skulle ha annat fall. Motiveringen till varför denna lagstiftning i huvud taget finns är för att samhället vill stödja inovationer och sprida kultur.

Utan patenträtten skulle uppfinnare så långt som möjligt försöka hålla sina upptäckter hemliga vilket skulle leda till att många upptäckter går förlorade när uppfinnaren en dag dör. För att motverka detta gör samhället en deal med uppfinnaren att i gengäld mot att uppfinnaren gör sin upptäckt tillgänglig får denna ett tidsbegränsat monopol.

Ungefär samma tanke återfinns inom upphovsrätten, utbyte mot att upphovsrättsinnehavaren får ett tillfälligt monopol på sina skapelser så ska denne uppmuntras att fortsätta skapa. Hur länge ett verka har varit skyddat har genom tiden förlängts. Från att ursprungligen ha varit ett tiotal år är skyddet nu författarens livstid plus minst 50 år. Att denna skyddstid hela tiden förlängts är inte så konstigt. upphovsrättsinnehavarnas önskan att tjäna pengar har nämligen gått hand i hand med samhällets intresse av att maximera tillgängligheten för de kreativa skapelserna. Så länge någon har rätt till en bok ligger det i rättsinnehavarens intresse att se till att den finns i tryck och går att köpa. Men när ingen har rättigheterna till en bok så finns det ingen som specifik har intresse av att boken finns i tryck. Visserligen kan ett förlag välja att ge ut boken, om den är populär, men det skall mycket till för att ett förlag skall ex göra reklam för boken eftersom att risken alltid är att ett annan förlag börjar parasitera på reklamen genom att ge ut samma bok.

Både samhället och upphovsrättsinnehavaren har därmed haft ett intresse av att förlänga upphovsrätten, samhället för att böcker och andra kreativa verk skall fortsätta vara tillgängliga, och upphovsrättsinnehavaren för att de tjänar mer pengar. Men i och med internetts intåg, så är samhällets och upphovsrättsinnehavaren intresse inte längre samma. Samhällets intresse ligger i att göra kulturen tillgänglig och göra så att så många som möjligt så enkelt som möjligt kan ta del av den. Via nätet kan vi idag just ge tillgång till enorma mängder av kultur, exempelvis fildelning gör redan detta. Problemet är att med dagens lagstiftning är detta inte lagligt.

Ur spridningssynpunkt vore det därför positivt om upphovsrätten inte fanns i huvud taget, men ur skapande synpunkt behövs upphovsrätten för att uppmana till kulturellt skapande, samt göra de möjligt för dem som vill att leva på sitt skapande. Det skälet kan dock aldrig motivera varför upphovsrätten skulle fortsätta att gälla mer än ett halvsekel efter det att upphovsmannen dött. Man skulle därmed kunna säga att det ligger i samhällets intresse att ha en så kort skydds tid som möjligt.

Det viktiga med det hela är att utan att ens diskutera olaga fildelning, nätpirater eller huruvida jag borde ha rätt att ladda ner saker gratis, en debatt som inte tycks leda någonstans, så kan vi konstatera att upphovsrätten i sin nuvarande form skapar problem. Eller med andra ord, dags för reformer.

Intressant?