Viktor Tullgren

När argumenten tryter, desperation.

”När argumenten tryter tar nävarna vid”, säger det gamla ordspråket. Lite mer filosofiskt och i större skala, menade Carl von Clausewitz att krig enbart var ”en förlängning av politiken med andra medel”. Idag skulle man kanske kunna säga att när de sakliga argumenten tar slut slänger man skit. Eller i alla fall Toblerone metaforer.

”Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket”
– sade han Mats Odell.

När argumenten tryter, flytta fokus, tala om person istället för politik. Kan vi inte finna argument så svärta ner motståndaren. Gräv upp något privat, gräv upp något gammalt, gräv upp något lik och släpa ut det ut garderoben visa upp det igen och låt oss slänga skit på varandra istället för att diskutera politik.

Jag antar att det var ett utslag av ren desperation som fick Mats Odell att dra ner debatten på denna lågstadienivå. För nog har Odell skäl att vara desperat. Hans eget parti guppar upp och ner kring fyraprocentsspärren. Hans allianspartner centerpartiet befinner sig i fritt opinions fall. Och hans arbetsgivare, regeringen och alliansen har legat i underläge i opinionsundersökningarna sedan hösten då de blev valda. Klart att gubben känner en viss desperation. Han riskerar ju inte bara att förlora jobbet utan också få se sitt eget parti utplånas. Vist kan vi man förlåta Mats Odell för hans sned steg, för hans fadäs, men det förutsätter förstås att han ber om förlåtelse. Det gör han inte.

Så då kanske det är dags för oss väljare att ställa frågan om det är på den här nivån vi vill att debatten skall föras? Är det så här vi vill att våra ministrar och folkvalda, våra politiska företrädare skall bemöta varandra?

Kan gissa min åsikt?

När Anders Borg idag går ut och hävdar att en höjning av bensinskatten med 49 öre kommer att kosta tusentals jobb, så befinner sig debatten på en nivå jag är bekväm med. Det handlar om att väga fördelar och nackdelar mot varandra. Att lyfta fram det mans ser som dåligt i motsidans förslag, och det man ser som bra i sitt eget. Det handlar om att beskriva följderna, visionerna och tankarna bakom sina egna ställningstaganden. Det handlar kort och gott om politiken, men inte om personen.

Men vist kan vi prata om personen. Kan man verkligen lita på en finansminister som med hästsvans och ring i örat ser mer ut som en sjörövare i kostym än en pålitlig ekonom? Vill vi verkligen ha en pirat som tar hand om statens pengar?

Nå, det kanske inte var något vidare karaktärsmord. Pirater har nog inte den rätta negativa klangen. Svenska folket väljer ju till och med att skicka ett piratparti till maktens korridorer i Bryssel. Men knarkare, det kanske har mer av rätt klang? För har inte Anders Borg erkänt att han prövade marijuana när han var yngre? Och ville han inte släppa knarket fritt förut? Var det inte någon på regeringskansliet som anhölls misstänkt för narkotika försäljning, vem sålde han till kan man undra? Kanske är hela regeringen knarkare, kanske sitter de och röker på när de hittar på sin budget. Det är ganska lätt att sänka ner nivån på en debatt. Jag skulle kunna fylla ett helt blogginlägg med invektiv. Och jag är amatör, tänk vad den professionelle kan göra.

Att hålla en hög nivå på debatten är desto svårare. Men våra ministrar och riksdagsledamöter är professionella. Det blir man när man får lön, och våra riksdagsledamöter får ganska mycket lön, mycket mer än mig, ungefär fem gånger så mycket mer än mig, men så är jag ju bara student. Våra ministrar får ännu mer, dubbelt så mycket som riksdagsledamöterna. En minister är helt klart professionell, kanske borde man då också kunna kräva av en minister att han agerar professionellt?

Vad tycker du?

Intressant? Andra bloggare om , , , , och så klart .

Högre a-kassa fler jobb säger vetenskapen

En mindre notis i DN och Aftonbladet fångar min uppmärksamhet denna morgon. I en avhandling från Umeå universitet konstateras att lägre a-kassa inte är en bra metod för att få fler i jobb. Tvärt om konstateras att högre a-kassa ger större möjlighet att finna ett bra jobb som passar för den kompetens som den arbetssökande har. Vidare konstateras att arbetspolitiska program har en positiv effekt på lång sikt med andra ord AMS-trams, som borgarna kallar det, fungerar.

Resultatet av denna studie är att det andra benet i det som moderaterna och den borgerliga alliansen kallar arbetslinjen nu också kapats. Tidigare studier har visat att det andra benet, det så kallade jobbskatteavdraget, inte heller leder till fler jobb. Slutsattsen är alltså att regeringens linje om att göra det lönsammare att arbeta (läs mindre lönsamt att inte arbeta) faktiskt inte fungerar.

Finansminister Anders Borg brukar påstå att han baserar sin politik på vetenskap, man skulle därför kunna ställa sig frågan om han på grund av dessa rön kommer att ompröva alliansens politik. Sannolikheten känns inte riktig så stor.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Bra förslag, men saknas inte 500 miljoner kr?

Idag pressenterar regeringen, i form av alliansens partiledare ett förslaglärarlegitimering. Förslaget bygger i stort på lärarutredningen som pressenterades 2008, en utredning som tillsattes redan när vi socialdemokrater hade makten. I stort sett måste jag säga att jag är positiv till idén, så är även socialdemokraterna. En legitimering, med tillhörande kontroll, kan leda till en välbehövlig statushöjning för läraryrket. Vilket i förlängningen förhoppningsvis leder till att få upp lönen för lärarna, något som jag tror är viktigt för att förbättra kvalitén i skolan.

Men även om jag är positiv till förslaget så väcks viss oro över att alliansregeringen enligt debattartikeln tycks ha valt att underfinansiera reformen. Enligt lärarutredningen skulle de förslag som ingår i utredningen kosta ungefär 782 miljoner kronor per år under de första åtta åren. Bara kostnaden för provåret beräknas kosta ca 407 miljoner per år. Eftersom den reform som regeringen nu pressenterar tycks vara mer eller mindre identisk med lärarutredningens förslag blir jag något förvånad över att regeringen bara avsätter 260 miljoner per år för reformen. Frågan som uppkommer är vart de övriga 522 miljoner kronorna tog vägen?

Att redan initialt underfinansiera en reform med över en halv miljard är allt annat än ansvarsfullt. Om dessa pengar istället för att komma från regeringen måste tas ifrån skolornas egna budgetar riskerar ett i övrigt bra förslag att bli en ekonomisk börda för skolan, och därmed resultera i en kvalitetssänkning istället för en avsedd kvalitetshöjning.

Det tycks som om regeringen åter igen väljer att ignorera egna utredningar och remissinstanser, på samma sätt som man gjort vad gäller exempelvis sjukförsäkringen och nu senast högskolan. Jag tycker det skulle vara synd om ett i övrigt bra förslag faller på att den borgerliga regeringen vi har nu tycks välja att snåla. Trotts allt, en bra idé är inte nog den måste också genomföras på ett bra sätt och det senare är inte något som denna regering har visat prov på att klara av. Snarare det motsatta.

I övrigt kan man ju fundera över regeringens fortsatta vana att läcka sin budget i förtid om det skriver HBT-sossen och Högberg mer. Annars hittar du annat intressantNetRoots och Politometern där kan du bland annat läsa andra bloggares åsikter om , , och .

Och ingen av felen berör sambandet CO2 – global uppvärmning

Idag har SvD en serie artiklar om klimatförändringarna och den kritik som har riktats mot IPCC till följd av vissa fel i en av deras rapporter. Sorgligt nog, om än något ironiskt, återfinns flera fel i SvD:s artikel något som uppmärksammats av uppsalainitiativet.

Något som jag tycker är viktigt att påpeka är att inget av fel som SvD tar upp handlar om sambandet mellan mänskliga utsläpp av koldioxid och dess uppvärmande effekt. Faktum är att felen som uppmärksammats inte återfinns i den rapporten som behandlar detta samband. Istället härstammar de uteslutande från en rapport som berör följdverkningarna av global uppvärmning.

IPCC har nämligen tre grupper vilka var och en publicerar en egen rapport. Den första och mest kända behandlar den mänskliga påverkan på klimatet, det vill säga i princip sambandet mellan ökat utsläpp av koldioxid och global uppvärmning. Den andra behandlar följderna för mänskan och miljön av klimatförändringarna, det vill säga hur vi påverkas av att klimatet blir varmare. Den sista tar upp metoder för att bekämpa klimatförändringarna.

Det är alltså i den rapport som kommer från grupp två som vi återfinner de fel SvD tar upp. Sorgligt nog försöker diverse skeptiker till global uppvärmning använda just dessa fel som ett argument emot sambandet mellan global uppvärmning och koldioxidutsläpp genom att försöka misskreditera IPCC och klimatforskningen. Detta som sagt trotts att sambandet mellan global uppvärmning och koldioxidutsläpp inte ens behandlas i den rapporten. Retoriskt är denna metod för ifrågasättande relativt vanligt; hitta ett fel hos motståndaren som inte nödvändigtvis behöver ha något att göra med det som argumenteras och ifrågasätt med hjälp av detta fel motståndarens trovärdighet. Vetenskapligt är denna metod rent intellektuellt ohederlig.

För faktum kvarstår, de vetenskapliga stöden för ett samband mellan mänsklig påverkan och global uppvärmning är överväldigande. De grupper som ifrågasätter detta samband gör det inte genom att på ett vetenskapligt sätt ifrågasätta metoder eller resultat.  Istället gör man det genom att försöka ifrågasätta trovärdigheten hos diverse organisationer och forskare för att på detta sätt försöka få oss att tro att det inte går att lita på klimatforskningen eller klimatforskarna. Ett ovärdigt agerande enligt mig.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , och .

Ett duttifierat skattesystem

För mig handlar frågan om pensionärsskatten och mitt motstånd mot den om två saker; princip och moral. Pension är uppskjuten lön och därför skall den beskattas på samma sätt som lön. Alla eventuella avsteg från detta måste motiveras inte bara utifrån ett nyttoperspektiv utan också utifrån ett moraliskt perspektiv. Är det rätt att en person som arbetat och betalat skatt hela sitt liv, på sin ålders höst skall behöva stå för ett större skatteuttag än den som arbetar?

Alliansen har nu lovat att sänka skatten för pensionärer, detta beror dock inte på att man insett det moraliskt tvivelaktiga i att ha en speciell beskattning av pensionärer, man tänker nämligen fortfarande ha kvar denna skillnad. Istället tycks deras motiv vara att vinna pensionärsröster.

Tyvärr blottar detta en trend av att dutta ut skattesänkningar eller skattehöjningar baserad dels på tekniska motiv, men också på vart dessa sänkningar eller höjningar kommer att ha mest gynnsam effekt på den egna opinionen. Till detta är inte bara alliansen skyldig även de rödgröna kan kritiseras för samma tendens. Alliansen har dock under den senaste mandatperioden varit ovanligt driftiga i att dutta ut skattesänkningar, och därmed ökat (i brist på bättre ord) duttifieringen av skattesystemet.

Man har sänkt skaten för de som arbetar. Man har sänkt skatten något mindre för de som är pensionärer. Man har infört Rot och Rut. Och man har nästan avskaffat fastighetsskatten, det vill säga man har bytta namn på den, paketera om den och införde ränta på uppskjuten vinst.

Resultatet är att Sveriges skattesystem mer och mer börjar se ut som ett mellanting mellan en schweizerost och modern konst. Fyllt av hål men inte helt rätt att begripa.

Här kommer vi in till det rent principiella skälet mot pensionärsskatt. Det finns ett värde i att ha ett skattesystem som går att begripa även för den som inte är utbildad ekonom. Detta är särskilt sant för skatter som tas ut av privatpersoner, men gäller även skatter som tas ut av företag. Vist går det att motivera punktbeskattningar likt koldioxidskatt, alkoholskatt eller tobaksskatt, men dessa bör användas restriktivt. Det här är något som politiker på båda sidorna av blocket bör ha i minnet nu när vi går in i valrörelsen och vallöftena börjar hagla.

Kolla bloggar via NetRoots och Politometern
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , och .