Tankar Och Funderingar

Metrologen Borg eller varför metaforer är farligt

1 april 2009 22:24

Att enkelt förklara något så komplicerat som den nuvarande ekonomiska situationen är ironiskt nog ingen enkel uppgift. Knappt ens experterna förstår helt vad som händer och ska man försöka beskriva läget för någon som inte är expert behöver man ta till liknelser eller metaforer för att förenkla resonemangen. Vi beskriver nämligen gärna komplexa fenomen genom att jämföra dem med något annat. Genom metaforer och bilder gör vi en komplex värd greppbar.

Självklart leder detta också till vissa biverkningar eftersom hur vi beskriver ett problem påverkar hur vi föreslår att det ska lösas. Det låter kanske inte så extremt konstigt egentligen. Om vi beskriver ett problem som en sjukdom som äter upp kroppen inifrån så blir det ju något ologiskt om man föreslår att lösningen är att vänta ut problemet. Om problemet beskrivs som att vi har valt fel väg så blir den logiska lösningen att backa tillbaka och göra rätt, inte att gasa på.

Regeringen med Borg i spetsen beskriver gärna finanskrisen i form av olika vädermetaforer och metaforer kopplade till väder eller naturfenomen . Man talar om ”konjunktur moln” och ”finansiell storm”. Man talar om ”skit år”. Man ser inga ”vårtecken” och läget är ”nattsvart” Mer indirekt använder man ord som gärna associeras med metrologi så som ”prognos” och ”utsikter”. Men vad gör man då när det är dåligt väder? Man revar segel, söker trygga hamnar och vädrar ut stormen. Beskriver man ett problem som dåligt väder är det lätt att föreslå passiva lösningar för trotts allt vädret kan man ju inte påverka.

Om det ovan är den retoriska analysen av hur regeringen borde handla utifrån hur de själva beskriver problemen så är det ju inte särskilt förvånande att de faktiskt agerar just så som man skulle förvänta. För regeringen är passiv. Vid alla turer så har regeringen varit sent ute och enligt både expertis i form av KI, svenskt näringsliv och SKL och oppositionen så bör regeringen göra mer.

Här kommer också en skillnad. Oppositionen använder andra ord för att beskriva det ekonomiska läget. Man talar i högre grad om kris. Arbetslösheten galopperar, skenar eller så är det massarbetslöshet. Här blir ju också lösningarna annorlunda. Beskriver man ett problem som en kris så blir ju inte en trovärdig lösning att rida ut stormen, man rider ju vanligen inte ut en kris. Nej är det kris då behövs krispaket, krisåtgärder och allmänt aktivt handlande, vilket är just vad den Rödgröna alliansen föreslår.

Aftonbladet: 1, 2

Och om Sd kommer in i riksdagen?

30 januari 2009 11:15

Då har den sista av de stora opinionsundersökningarna för januari kommit. DN har redan tagit upp den under rubriken M når ny toppnivå. Det är säkert intressant för moderaterna att stödet för dem ökar men något som borde oroa är att både alliansen och oppositionen backar meddans sverigedemokraterna ökar i stöd.

statistik09_3

Efter att ha uppdaterat min gamla sammanställning ser vi att Sverigedemokraterna nu får 3.3% i medeltal och är därmed nära att komma in i riksdagen. Den stora frågan är vad händer om det sker?

I ett värsta scenario blir sverigedemokraterna vågmästare. Socialdemokraterna har redan förklarat att de inte kommer att regera med passivt stöd av sverigedemokraterna. Alliansen har ännu inte gett besked om det samma, arvidfalk.se ger en intressant analys av varför.

Frågan är aktuell eftersom det inte krävs ett stort tapp för det rödgröna för att just sverigedemokraterna skall bli vågmästare. Ett tapp på ungefär 2-3% enheter räcker och alliansen behöver öka med ungefär 9% för att kunna regera utan stöd av Sd.

Slutsatsen vi väljare måste dra är att det inte nödvändigtvis blir en regering av antingen alliansen eller de rödgröna. Efter valet, om partierna är seriösa med att hålla Sd utanför, kan vi få se helt nya konstellationer. Alliansen plus miljöpartiet, Socialdemokrater plus miljöparti och center eller folkpartiet, eller varför inte socialdemokrater och moderater (det sista känns mycket otroligt men i alla fall S samarbetar nog hellre med M än med Sd).

Jakten på den heliga gralen

28 januari 2009 22:35

Försäkringskassans genrealdirektör Adriana Lender citeras i DN med följande mening:

”Det [försäkringskassans kris red anm] har orsakats av orealistiska förväntningar på effektiviseringsvinster, förväntningar som inte infriats.”

Jag kan inte undvika att känna att detta är symptomatiskt för politiskt tänkande under de senaste åren. Just försäkringskassans totalhaveri är ju bara ett haveri i mängden, i sorgligt sällskap med vården och försvaret.

Effektiviseringar blir en helig gral, något som skall lösa alla problem. Men det finns en viss sanning i uttrycket ”man får vad man betalar för” och som med försvaret så med försäkringskassan eller vården. Man kan inte dra ned kostnaderna och samtidigt förvänta sig att kvalliten ska kunna bibehållas eller kanske till och med öka, i alla upptänkliga lägen.

Nästa kris orsakad av övertro på effektiviserig kan mycket väl komma inom högskoleväsendet. Inbyggt i anslagen finns en mekanism som förutsätter effektiviseringar, tanken är att denna skall ske inom administrationen. Detta system tickar på och som en professor på kth lite torrt anmärkte:

”för eller senare förväntar sig väll politikerna att administrationen skall gå med vinst”

SVD: 1, 2, 3, 4.

Att blanda ihop två debatter om äktenskap

22 januari 2009 14:02

Jonas Morian skriver i sin blogg angående könsneutralt äktenskap att:

”För mig är samhällets oreserverade stöd till vuxna människors kärlek och önskan att få sin samvaro officiellt erkänd, lika viktigt som värnandet av religionsfriheten. Därför anser inte jag att präster och andra religiösa samfunds företrädare ska tvingas att viga människor mot sin egen övertygelse. Och följaktligen bör enligt mig därför vigselrätten, precis som annan myndighetsutövning, vara förbehållen lämplig myndighet. Inget av de nu föreliggande förslagen är i mina ögon idealt. Problemet är att det goda riskerar att bli det bästas fiende. Våra folkvalda har fastnat i sina positioner och vi riskerar att landa i en lagstiftning som ytterst få kommer att känna sig nöjda med. Det är väldigt olyckligt.”

Jag kan förstå inställningen men anser samtidigt att det mest beror på en ihop blandning av två olika debatter. Äktenskap är något som regleras i lag och har till nu varit förbehållet en union mellan en man och en kvinna. Egentligen finns det inget som helst logiskt skäl till varför en union mellan två kvinnor eller två män inte skulle ses som ett äktenskap.

Frågan är symboliskt viktig eftersom samkönades pars exkluderande från möjligheten att ingå äktenskap markerat att deras kärlek i samhällets ögon är mindre värt. Är man seriös i sin inställning att så inte är fallet, utan att allas kärlek är lika mycket värd, måste man också stödja åsikten att äktenskap skall vara könsneutralt.

Nästa fråga har att göra med att äktenskap förrättas av religiösa samfund. Eftersom samfunden då blir en myndighetsutövare är det självklart logiskt att lagstiftaren har möjlighet att ställa krav på hur detta myndighetsutövande hanteras. Men eftersom myndigheten i detta fall är ett religöst samfund blir det hela lite knivigt då lagstiftaren i och med att den ställer krav på myndigheten också riskerar att tumma på religionsfriheten.

Det senare kan lösas genom att vigselrätten och där med myndighetsutövandet lyfts bort från de religiösa samfunden. Vilket råkar vara vad kristdemokraterna föreslår. Djävulen sägs dock bo i detaljerna och det är i en liten detalj som vi ser problemet med kristdemokraternas förslag. De vill nämligen ta bort ordet äktenskap (och ersätta med giftermål) därmed så fortsätter man förvägra samkönade par att ingå äktenskap samtidigt som man också tar bort möjligheten för heterosexuella par att ingå äktenskap borgligt. Allt det här är egentligen semantik men det hur fånigt det än låter semantik som är diskussionen, det vill säga vad orden betyder och för med sig för värden.

Diskussionerna är alltså egentligen två olika. Den ena är vem som ska få ingå äktenskap och den andra är vilka som skall vara myndighetsutövare. Att den första nu får en lösning och att samkönade par nu kommer att få ingå äktenskap betyder inte att den andra diskussionen måste ta slut. Men det är en annan debatt och de båda bör inte blandas ihop.

Att påvisa Evolution genom taxonomi

11 januari 2009 00:06

DN’s vetenskapsredaktion låter i en serie artiklar uppmärksamma evolutionsteorin. Själv är jag alltid lika imponerad av att det faktiskt finns folk som närmast desperat motsätter sig denna teori. Detta trotts att jag spenderade stora delar av gymnasiet med att debattera mot just dessa så kallade kreationister (ja jag hade för mycket fritid under gymnasiet). Men uppenbarligen är Darwins gamla teori fortfarande kontroversiell inom vissa (religiösa) grupper.

Evolutionsteorin är i sin enklaste form väldigt lätt att förstå, slumpvisa förändringar förs vidare och de som i en viss selektiv miljö ger en fördel kommer att föras vidare och på grund av detta sker förändring.

Det här är evolutionsteorin i enkelhet. Självfallet blir det mycket mer komplext när man faktiskt ska försöka förstå sig på det hela.

För den som känner tvivel angående huruvida det finns bevis för evolutionsteorin rekommenderas denna video av AronRa där bevis för evolutionsteorin förs fram utifrån ett taxonomiskt perspektiv:

[youtube=http://uk.youtube.com/watch?v=5MXTBGcyNuc&feature=channel]