Västra Götaland går till omval och 1,2 miljoner väljare ska på nytt rösta i landstingsvalet. Som en följd av detta har Håkan Juholt utmanat Fredrik Reinfeldt på debatt inför detta val. Reinfeldt låter genom sin pressekreterare meddela att han tackar nej.

Undanflykten Reinfeldt presenterar är, att han inte vill ta en debatt med socialdemokraterna eftersom han anser att de saknar politik, får nog anses vara en av de fånigaste och mest ihåliga undanflykterna han kunnat komma med. Särskilt ihålig blir den i ljuset av att Reinfeldt inte hade några problem att skicka Anders Borg att ta en debatt med den socialdemokraternas nyvalda ekonomisk-politiske talesman Tommy Waidelich.

Faktum är väll att om Fredrik Reinfeldt verkligen trodde att Håkan Juholt och socialdemokraterna saknade politik så vore det närmast intill politiskt tjänstefel av honom att inte ta debatten, eftersom han då kunde förvänta sig en promenadseger. Att inte bidra med en sådan enkel seger för att hjälpa sina partivänner i Västra Götaland vore rent av politiskt korkat.

Men sanningen är så klart att Reinfeldts undanflykt är just en undanflykt. Reinfeldts motiv är givetvis mycket enklare. Han vet att han har allt att förlora och ingen chans att vinna om han tar en debatt med Håkan Juholt. Sakligt sett är Håkan Juholt en mycket bättre talare och debattör en Reinfeldt, något som Reinfeldt och inte minst regeringens egen propagandaminister Per Schlingmann är väl medveten om. Juholt är kvicktänkt, saklig, folklig och dessutom rolig. Reinfeldt som absolut inte är någon värdelös debattör når trotts allt inte upp till samma nivå. Därtill har Reinfeldt ett problem i att han gärna blir arrogant och mästrande när han blir pressad, en stil som skulle vara rent politiskt självmord om den riktades mot Juholt, men som fungerade desto bättre mot den mer bufflige Göran Persson.

Att Fredrik Reinfeldt fegar ur är därmed fullt förståeligt, bättre fly än illa fäkta.

Ur ett vidare perspektiv är det däremot ett problem att Fredrik Reinfeldt i sin roll som statsminister väljer att inte bidra till den politiska debatten i detta omval. Ett grundproblem med omvalet i Västra Götaland är nämligen risken för att valdeltagandet, som i det ursprungliga valet var över 80 %, kommer att bli lågt, kanske så lågt som 60 % är överhängande. Problematiken uppstår framför allt om valresultatet i omvalet blir ett helt annat än i det ursprungliga valet. Då kan legitimiteten i resultatet komma att ifrågasättas om den nyvalda majoriteten fått stöd av en väldigt liten del av befolkningen. För att upprätthålla ett högt valdeltagande och därmed säkerställa legitimiteten i omvalet har bland annat valforskaren Henrik Oscarsson just uppmanat politiker och media att ta valet på allvar.

Jag tycker att det politiska Sverige av respekt för Västra Götaland-länningarna ska bevaka det här valet som om det vore ett riksdagsval. Partiernas ledande företrädare bör åka till Västra Götaland och bedriva valkampanj.

Ur den synvinkeln är det synd att Fredrik Reinfeldt inte vågar möta Håkan Juholt. Demokratin och väljarna i Västra Götaland hade förtjänt det.

Det är alltid spännande att se hur högern agerar för att försöka sätta sin prägel på dagordningen. De fyra borgerliga partisekreterarna med Sofia Arkelsten i spetsen valde fick för sig att det viktigaste som nu behövde klargöras var hur socialdemokraterna nu ställde sig till RUT och några andra frågor. Likt en duktig papegoja valde moderaternas största bloggare Kent Persson att förvandla detta till ett krav på besked.

Att kräva svar på några enskilda politiska frågor mer än tre år innan nästa val känns väldigt fånigt i mitt tycke. Och än fånigare blir det om den som kräver svaren inte ens är medlem i partiet som svaren krävs av.