Viktor Tullgren

Konspirations teorier eller Moderat kampanj?

1 juli 2010 00:25

Jag börjar känna mig som en foliehatt, men det känns som att jag ser ett mönster. Så låt mig dela mina konspirations teorier.

Det amerikanska presidentvalet 2004 stod mellan George Bush och John Kerry och är antagligen mest känd för begreppet, Swiftboating, myntat efter den smutskastningskampanj som bedrevs mot John Kerry av organisationen Swift Boat Veterans for Truth (SBVT). En organisation som på olika sätt var kopplad till republikanerna men som George Bush, i alla fall officiellt, försökta hålla avstånd till.

Foliehatten i mig kan inte undvika att se likheter mellan de smutskastningskampanjer som då bedrevs av republikaner eller republikanska grupper och den smutskastningskampanj som nu drivs av högerfolk och allianspolitiker mot Mona Sahlin.

Den man som pekats ut som arkitekten bakom Bush-eran, beskriven som den regerande amerikanska mästaren i politisk smutskastning, heter Karl Rove. Denna man har ett utländskt parti på sitt CV nämligen Moderaterna. Och så sent som 2008 var han inbjuden till Almedalen av PR-byrån Prime.

Och det är här foliehatten i mig vaknar. I samband med Schenström-affären och granskningen av moderaterna började Fredrik Andersson en av Primes delägare och tidigare medarbetare till Carl Bildt, att sprida en youtube video där Mona Sahlin porträtteras som en fifflande politiker. Attacken har sedan följts upp av fler, nu senast i form av en mail kampanj, vilken spridits bland annat av Gunnar Fröroth, delägare i PR-byrån Diplomat PR och styrelseledamot i Centerpartiets tankesmedja Fores samt tidigare aktiv i Folkpartiet, och nu även av den moderata kommunpolitikern Bertil Nilsson.

Foliehatten i mig tycker att det finns ett mönster. En gång är ingen gång, men två, tre gånger är mycket, och det här är bara de som avslöjats, de som varit oförsiktiga, hur stort är mörkertalet? Jämförelsen med amerikanska valet 2004 är också rätt talande. Även då avslöjades diverse medarbetare och politiker kopplade till Bush med att ha kopplingar till smutskastning mot Kerry, vilket oftast resulterade i någon form av reprimand från Bush. Men det hindrade inte Bush från att spela på de kopplingar som smutskastningen av Kerry, redan etablerat.

Det är här som foliehatten till slut uppnår klarhet. För precis som Bush så har Fredrik Reinfeldt, även om han inte direkt kopplats till smutskastningen, kunnat dra nytta av den, och utnyttjat den. Tydligast blev det när båda hans ministrar Odell och Littorin en dag började prata om tobleronepolitik, en direkt koppling till smutskastningen av Mona. Men även hans egna insinuation att Monas dåliga förtroende siffror ”kan ju inte bero på att svenska folket inte känner Mona”, och hans partisekreterares debattartikel som uppmanade Mona att inte ” svartmåla Sverige”, spelar klart på den smutskastningskampanjs som bedrivs.

Nå så säger i alla fall foliehatten inom mig, frågan är om jag skall lyssna på den?

Du kan annars lyssna på Calle Fridén eller Johan Westerholm som skriver intressant på detta ämne. Eller varför inte Claes Krantz samtliga mindre foliehattiga eller läs andra bloggares åsikter om , , och 

Välfärd eller skattesänkningar, valet 2010 är ditt.

28 juni 2010 03:37

Innan jag somnar för kvällen ser jag att Mona Sahlin och Thomas Östros skriver på DN debatt om hur Socialdemokraterna vill prioritera välfärden istället för skattesänkningar inför höstens val. Detta i kontrast mot Alliansen och Moderaterna, vilka tycks ha motsatt prioriteringsordning, skattesänkningar på bekostnad av välfärden. En artikel som förtjänar ett blogginläg.

Låt oss ta avstamp i Fredrik Reinfeldts påstående om att han ”fredat välfärden”. Ett påstående som givetvis är svårt att utvärdera eftersom ingen annan en Fredrik vet vad han menar med ordet ”fredat”. Men faktum att mellan 2007 och 2009 minskade de kommunalt finansierade sysselsatta med 33 000 personer, oberoende av om dessa arbetade i privat eller offentlig regi. Enligt min mening, knappast ett ”fredande”.

Orsaken till denna minskning, är dels att alliansen för att finansiera sina skattesänkningar fört över kostnader från staten till kommunerna. Detta genom att neddragningar i den statligt finansierade a-kassan och sjukförsäkringen, har ökat antalet socialbidragstagare, och därmed eftersom de senare är en kommunal utgift ökat kommunernas kostnader.

Därför har Socialdemokraterna och de rödgröna redan tidigare aviserat 12 miljarder kronor för att stärka skolan, vården och omsorgen, därutöver har man även lagt förslag för att stärka a-kassan och sjukförsäkringen vilket på sikt minskar kommunernas kostnader för socialbidrag. Det nya i dagens debattartikel är Socialdemokraterna gör klart att detta enbart bör ses som ett första steg då man bedömer att välfärden kommer behöva mer pengar framöver och att detta måste prioriteras framför annat, så som skattesänkningar.

Ser man till forskning så är detta en given slutsats om man nu vill behålla den modell vi har idag med gemensamt finansierad välfärd i form av vård, skola och omsorg. Med en befolkning som lever allt längre kommer nämligen kostnaderna att öka, samtidigt som du och jag också fortsättningsvis kommer vilja ha en god kvalité i den vård som erbjuds oss.

Alternativet är annars att övergå till ett system som basseras på privata försäkringar, där de som har råd får bra vård och den som inte har råd får sämre eller ingen vård. Och det finns från högerhåll de som öppet förespråkar en sådan lösning. Fredrik Reinfeldt och alliansen påstår däremot att man är för den modell vi har idag, men skall man kunna behålla denna modell, även i framtiden, måste man vara ärlig och erkänna att då kan vi inte också sänka skatterna.

Denna ärlighet är inget som Alliansen och Reinfeldt erbjuder. Ser man på de förslag som allianspartierna tillsammans eller enskilt lagt fram, så föreslår de skattesänkningar på uppåt 100-miljarder sammantaget, och detta redan innan Almedalsveckan där vi kan förvänta oss ytterligare löften. Frågan blir därför, vart tänker man ta pengarna ifrån?

För sänker man inkomsterna med 100-miljarder måste man också sänka utgifterna med lika mycket och detta innebär, föga förvånande, nedskärningar. Men än så länge har alliansen inte kunnat ge några gemensamma besked om vad man vill ta pengar ifrån, vilken del av välfärden man vill banta, vilken del är det man inte vill satsa på?

Är det för mycket begärt att alliansen ger svar på dessa frågor? Kanske någon regeringsbloggare kan svara?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , och .

Bilden av Bildt

23 juni 2010 12:29

Som Johan Westerholm skriver om har Lundin Oil affären och Bildts inblandning nu uppmärksammats av internationell press, så som New York Times och The Christian Science Monitor den senare har för övrigt detta som framsidesnyhet. Intresset från internationell media är förstås inte särskilt förvånansvärd. Sverige har i ett högt internationellt anseende i humanitära frågor så att en svensk utrikesminister förekommer i en utredning om folkrättsbrott är en nyhet, en föga smickrande nyhet, av internationella mått.

Det är intressant att se hur Bildt och Reinefeldt hanterar denna kris. För givetvis är detta en kris.

Bildt har återigen valt att ta till sin vanliga strategi när han kritiseras. Han väljer att vifta undan kritiken och uppträda som om hela historien bara är löjlig. En strategi som tidigare tjänat honom väl, men kritiken har aldrig varit av ett så allvarligt slag som denna gång. Det är inte lika lätt att vifta undan en förundersökning om folkrättsbrott som kritik om jäv på grund av aktieinnehav i ryska oljebolag.

Fredrik Reinfeldts har än så länge valt att distanserad sig från kritiken som riktas mot Carl Bildt, samt undvikt att ge några klara svar. Strategin är den samma som vi sett tidigare när statsråd eller medarbetare kritiserats. Min gissning är att Reinefeldt hoppas kunna undvika att ta i frågan innan valet. För att efter en eventuell valvinst i höst helt enkelt byta utrikesminister när regeringen ombildas. Reinfeldt inser givetvis redan nu att situationen är ohållbar och knappast kommer bli bättre.

Lundin Oil är det företag som åklagaren kommer att undersoka. Carl Bildt har som representant för företagets styrelse varit i Sudan och haft direkt kontakt med den sudanesiska regeringen. Detta betyder att för eller senare kommer åklagaren att vilja höra Carl Bildt mer direkt, och detta inte enbart upplysningsvis. Reinfeldt har nog inte svårt att se rubrikerna framför sig: ”Utrikesministern i förhör om folkrättsbrott”. Det är inte en rubrik som Reinfeldt vill se.

Enda skälet till varför han inte redan nu tar mått och steg för att förhindra detta beror på valet i höst. Att utrikesministern avgår några månader innan valet är en för stor prestigeförlust och ger för mycket dålig publicitet. Frågan är bara om inte frågan redan nu blivit för stor för att kunna begravas.

Media Ab, Ex, Ex2, SvD, DN, DN, SVT,  Newsmill.

Intressant? Läs även Peter eller Peters inlägg samt andra bloggares åsikter om , , , , ,, , 

Centern börjar bli desperata.

18 juni 2010 19:48

Det märks att Centerpartiet är börjar bli desperat, när partiledaren kallar miljöpartiet för ”Värre än kommunister”. Och ju närmare valet vi kommer desto mer desperata utfall emot miljöpartiet lär vi få se.

[vodpod id=ExternalVideo.950556&w=425&h=350&fv=]

Centerpartiet vill gärna beskriva sig som ett grönt alternativ. I den egna världsbilden finns det två gröna partier, två partier med fokus på miljön, det egna Centerpartiet och så Miljöpartiet. Problemet för centerpartiet är att väljarna inte delar denna världsbild. För väljarna finns det ett tydligt grönt parti, miljöpartiet sedan finns det några andra partier som bryr sig om miljön, Centerpartiet är inte det främsta av dessa.

Frågar man väljarna, likt Sifo gjort, vilket parti som har den bästa politiken i miljö- och klimatfrågor så svarar en överväldigande majoritet miljöpartiet. Centerpartiet är inte andrahands alternativet, utan delar en i sammanhanget föga smickrande tredjeplats tillsammans med Socialdemokraterna. Faktum är att Centerpartiet inte ens är andrahandsval bland borgerliga väljare, utan den positionen innehas istället, med god marginal, av moderaterna. Miljöpartiet är ohotad etta även bland borgerliga väljare.

Utan väljarnas förtroende i miljöfrågor är det lätt att förstå varför partiet förlorat nästan var annan väljare och är närmast utplånat bland förstagångsväljare och stockholmsväljare. Nu ser det dessutom ut som om man inte bara riskerar förlora väljare till miljöpartiet utan nu även riksdagsledamöter. Jag har inte svårt att förstå Maud Olofssons och Centerpartiets desperation.

Läs även andras intressanta åsikter om , , , och .

Obegrliplig (C) logik

18 juni 2010 17:24

Ärligt talat är det någon som förstår hur Centerpartiet tänkt när det gäller kärnkraften? Idag försöker Centerbloggare och centerpartister springa häcken av sig för att få det att verka som om man inte precis gått emot det egna vallöftet när man nu röstat för en utbyggnad av kärnkraften.

Bortförklaringen tycks bygga på att det ändå inte kommer att bli någon ny kärnkraft och därför gör det inget att man tillåter ny kärnkraft. I sak kan man kanske ha rätt, det är tveksamt om det blir några nya kärnkraftverk till följd av det här beslutet, men logiken känns haltande, om man inte vill ha nya kärnkraftverk varför då rösta för ett beslut som tillåter det?

Beslutet tycks följa den ganska speciella centerpartistiska logiken som går ut på att göra saker som till synes verkar tvärt emot vad man vill uppnå, exempelvis:

Kanske inte så konstigt att centerpartiet anses vara riksdagens mest otydliga parti.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,